Georgiar alfabetoa (georgieraz: ქართული დამწერლობა, kʰɑrtʰuli dɑmt͡sʼɛrlɔbɑ ahoskatua) georgiera eta beste kartveliar hizkuntzak (mingreliera, svanera eta, zenbaitetan, lazera) idazteko erabiltzen duten alfabetoa da, batzuetan osetiera eta abkhazera idazteko ere erabili zutena.
Ikusi Nazioarteko Alfabeto Fonetikoa." class="duhoc-eu IPA" id="IPA" style="white-space: nowrap; font-family:'Chrysanthi Unicode', 'Doulos SIL', 'Gentium', 'GentiumAlt', 'Code2000', 'TITUS Cyberbit Basic', 'DejaVu Sans', 'Bitstream Vera Sans', 'Bitstream Cyberbit', 'Arial Unicode MS', 'Lucida Sans Unicode', 'Hiragino Kaku Gothic Pro', 'Matrix Unicode'; font-family :inherit; text-decoration: none">kʰɑrtʰuli dɑmt͡sʼɛrlɔbɑ ahoskatua) georgiera eta beste kartveliar hizkuntzak (mingreliera, svanera eta, zenbaitetan, lazera) idazteko erabiltzen duten alfabetoa da, batzuetan osetiera eta abkhazera idazteko ere erabili zutena. Georgierak ortografia fonetikoa du eta egungo alfabetoak 33 hizki ditu. Hizki bakoitzak forma bakarra du (arabieran bezala), ez baitu xehe/larri aukerarik. Ezkerretik eskuinera idazten da.
Historian zehar, georgiera asomtavruli, nuskhuri eta mxedruli alfabetoez idatzi da. Hizki izen berak izan eta hizkuntza bera idazteko erabiliak izan arren, hirurak ezberdinak dira.
Asomtavruli edo mrgvlovani georgiar alfabetoaren era historikoa da.
Asomtavruli hizkiak | |||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Ⴀ | Ⴁ | Ⴂ | Ⴃ | Ⴄ | Ⴅ | Ⴆ | Ⴡ | Ⴇ | Ⴈ | Ⴉ | Ⴊ | Ⴋ | Ⴌ |
Ⴢ | Ⴍ | Ⴎ | Ⴏ | Ⴐ | Ⴑ | Ⴒ | Ⴣ | ႭჃ, Ⴓ | Ⴔ | Ⴕ | Ⴖ | Ⴗ | Ⴘ |
Ⴙ | Ⴚ | Ⴛ | Ⴜ | Ⴝ | Ⴞ | Ⴤ | Ⴟ | Ⴠ | Ⴥ |
Nuskhuria X. mendean sortutako eliz alfabetoa da. Egun, hagiografian baino ez da erabiltzen.
Nuskhuri hizkiak | |||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
ⴀ | ⴁ | ⴂ | ⴃ | ⴄ | ⴅ | ⴆ | ⴡ | ⴇ | ⴈ | ⴉ | ⴊ | ⴋ | ⴌ |
ⴢ | ⴍ | ⴎ | ⴏ | ⴐ | ⴑ | ⴒ | ⴣ | ⴍⴣ, ⴓ | ⴔ | ⴕ | ⴖ | ⴗ | ⴘ |
ⴙ | ⴚ | ⴛ | ⴜ | ⴝ | ⴞ | ⴤ | ⴟ | ⴠ | ⴥ |
Mxedrulia egungo alfabetoa da, lehendabizikoz XI. mendean sortua. XIX. mendera arte erlijioarekin zerikusirik ez zuten testuetan erabiltzen zuten, baina artean, aurreko era biak uztartzen zituen khutsuri ordezkatu zuen.
Mkhedruli hizkiak | ||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
ა | ბ | გ | დ | ე | ვ | ზ | ჱ | თ | ი | კ | ლ | მ | ნ | |
ჲ | ო | პ | ჟ | რ | ს | ტ | ჳ | უ | ფ | ქ | ღ | ყ | შ | |
ჩ | ც | ძ | წ | ჭ | ხ | ჴ | ჯ | ჰ | ჵ | ჶ | ჷ | ჺ | ჸ | ჹ |
Georgiarra | Balioa |
---|---|
ა | 1 |
ბ | 2 |
გ | 3 |
დ | 4 |
ე | 5 |
ვ | 6 |
ზ | 7 |
ჱ | 8 |
თ | 9 |
ი | 10 |
კ | 20 |
ლ | 30 |
მ | 40 |
ნ | 50 |
ჲ | 60 |
ო | 70 |
პ | 80 |
ჟ | 90 |
რ | 100 |
ს | 200 |
ტ | 300 |
ჳ | 400* |
უ | 400* |
ფ | 500 |
ქ | 600 |
ღ | 700 |
ყ | 800 |
შ | 900 |
ჩ | 1000 |
ც | 2000 |
ძ | 3000 |
წ | 4000 |
ჭ | 5000 |
ხ | 6000 |
ჴ | 7000 |
ჯ | 8000 |
ჰ | 9000 |
ჵ | 10000 |
*Biek, ჳ eta უ , balio bera dute: 400.
Georgiako Geodesia eta Kartografiako Estatu Departamentuak, Georgiako Linguistika Institutuarekin batera, transliterazio-sistema nazional bat onartu zuen 2002an. Hala ere, beste bi sistema daude:
Euskaltzaindiak euskararako Georgieraren eta armenieraren alfabetoetan idatzitako izenak euskarara aldatzeko transkripzio-sistemak izeneko arauan, sistema hauek proposatu zituen, Natela Sturua georgiar euskaltzain urgazlearen proposamena jarraituz:
Hizkia | Unicode | Izena | Sistema nazionala | ISO 9984 | BGN | Laz | NAF | Euskara |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|
ა | U+10D0 | an | Ah a | A a | A a | A a | ɑ | a |
ბ | U+10D1 | ban | B b | B b | B b | B b | b | b |
გ | U+10D2 | gan | G g | G g | G g | G g | ɡ | g |
დ | U+10D3 | don | D d | D d | D d | D d | d | d |
ე | U+10D4 | en | Eh e | E e | E e | E e | ɛ | e |
ვ | U+10D5 | vin | V v | V v | V v | V v | v | v |
ზ | U+10D6 | zen | Z z | Z z | Z z | Z z | z | z |
თ | U+10D7 | t'an | T t | T' t' | T' t' | T t | tʰ | t |
ი | U+10D8 | in | I i | I i | I i | I i | i | i |
კ | U+10D9 | kan | K' k' | K k | K k | K' k' | kʼ | k |
ლ | U+10DA | las | L l | L l | L l | L l | l | l |
მ | U+10DB | man | M m | M m | M m | M m | m | m |
ნ | U+10DC | nar | N n | N n | N n | N n | n | n |
ო | U+10DD | on | O o | O o | O o | O o | ɔ | o |
პ | U+10DE | par | P' p' | P p | P p | P' p' | pʼ | p |
ჟ | U+10DF | žan | Zh zh | Ž ž | Zh zh | J j | ʒ | zh |
რ | U+10E0 | rae | R r | R r | R r | R r | r | r |
ს | U+10E1 | san | S s | S s | S s | S s | s | s |
ტ | U+10E2 | tar | T' t' | T t | T t | T' t' | tʼ | t |
უ | U+10E3 | un | U u | U u | U u | U u | u | u |
ფ | U+10E4 | p'ar | P p | P' p' | P' p' | P p | pʰ | p |
ქ | U+10E5 | k'an | K k | K' k' | K' k' | K k | kʰ | k |
ღ | U+10E6 | ḡan | Gh gh | Ḡ ḡ | Gh gh | Ğ ğ | ɣ | gh |
ყ | U+10E7 | q'ar | Q' q' | Q q | Q q | Q q | qʼ | q |
შ | U+10E8 | šin | Sh sh | Š š | Sh sh | Ş ş | ʃ | x |
ჩ | U+10E9 | čin | Ch ch | Č' č' | Ch' ch' | Ç ç | tʃ | tx |
ც | U+10EA | can | Ts ts | C' c' | Ts' ts' | Ts ts | ts | ts |
ძ | U+10EB | dzil | Dz dz | J j | Dz dz | Ž ž | dz | dz |
წ | U+10EC | ts'il | Ts' ts' | C c | Ts ts | Ts' ts' | tsʼ | ts |
ჭ | U+10ED | č'ar | Ch' ch' | Č č | Ch ch | Ç' ç' | tʃʼ | tx |
ხ | U+10EE | xan | Kh kh | X x | Kh kh | X x | x | kh |
ჯ | U+10EF | ǰan | J j | J̌ ǰ | J j | C c | dʒ | j |
ჰ | U+10F0 | hae | H h | H h | H h | H h | h | h |
This article uses material from the Wikipedia Euskara article Georgiar alfabeto, which is released under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 license ("CC BY-SA 3.0"); additional terms may apply (view authors). Eduki guztia CC BY-SA 4.0(r)en babespean dago, ez bada kontrakoa esaten. Images, videos and audio are available under their respective licenses.
®Wikipedia is a registered trademark of the Wiki Foundation, Inc. Wiki Euskara (DUHOCTRUNGQUOC.VN) is an independent company and has no affiliation with Wiki Foundation.