Aùstralëjô (anielsczi: Commonwealth of Australia) je państwã na Aùstralëjsczim kòntinence, Tasmanji i jin.
òstrowach Spòkójnégò Òceanu, Aùstralëjô ma też teritoria w Azeji: Òstrów Gòdów i Kòkòsowe Òstrowë i teritorium na Antarktidze). Stolëcą Aùstralëji je gard Canberra, a nôwikszi gard to Sydney. Jine wiksze gardë Aùstralëji to Melbourne, Brisbane, Perth i Adelaide.
ò fanie | ò céchù |
Mòtto: (No Worries) fëlëje òficjalné rzëczenié | |
Òficjalny jãzëk | anielsczi |
Stolëca | Canberra |
Fòrma państwa | kònstitucëjnô mònarchijô |
Przédnik kraju | król Karol III |
Szef kraju | premiéra Scott Morrison |
Wiéchrzëzna - całownô - westrzódlądowe wòdë | 6. na swiece 7.692.024 835 km² 0,76% |
Lëdztwò - całkowita (2017) - gãscëzna lëdzy | 10. na swiece 23.401.892 2,8 sztatur/km² |
Dëtkòwô jednota | aùstralëjsczi dolar (AUD) |
Czasowô cona | UTC +8 do +11 |
Himn | Advance Australia Fair (Prosperuj, Snożno Aùstralëjô) |
Kòd ISO 3166 | AU |
Jinternet | .au |
Aùtowi kòd | AU |
Telefónowi kòd | +61 |
Aùstralëjô òkrążają dwa òceanë: òd nordë i pòrénkù Spòkójny Òcean, a òd pôłniô i zôpadu Jindijsczi Òcean. Państwa w blëze to Papua Nowô Gwinëjô, Jindonezjô i Pòrënkòwi Timor na nordë; Òstrowë Solomona i Vanuatu na nordë i pòrénkù; i Nowô Zelandzkô na pòrénkù pôłniôwem. Dzele Aùstralëji to krezowe teritoria: Nowô Pôłniôwô Walijô, Wiktoria, Pôłniôwô Aùstralëjô, Queensland, Zôpadnô Aùstralëjô, Nordowe Teritorium, Òstrowë Tasmanija i Arnhem Land.
Pòpùlacjô wielëna lëdztwa to 23.401.892 (stój na 2017). Australejo to dawni beła kolonija Wiôldżi Britaniji, z chtërną dali ma dzysdnowo Commonwealth (gòspòdarczô spóldnota), i temu przédnik kraju to formalnie je dali anielsczi mònarcha i generalni gubernator anielskiej monarchii na Australije, le wëkònôwczô władza to demokratecznë welowanë aùstralëjsczi premiera i parlament.
Aùstralëjô je zameszkana przez Abòrigenów, starożetnech aùstralëjsczich lëdzë, od kól 60.000 lat pre kolonizacëjo niderlandzkô i britijskô. Aborigeni brëkuja barni do jagowania bumerang i mùzycznego jinstrumentu dmùsznego yirdaki (didgeridoo). Brëkowale tez 250 apartnech karnów jãzekowech. Swiãtô góra abòrigeńskô to czerwiona góra Uluru, po anielsczemu Ayers Rock.
W Aùstralëji je baro wiela apartnech zwierzãtów, jako koala, kangurë, dingo, dzëbôl, kookaburra (dacelo), tasmansczi purtk i jin.
Z roslen je eukaliptus i tea-tree: herbaciane drzewo.
Pierszi rezownik europejsczi w Aùstralëjô to beł Abel Tasman z Niderlandzkô, chtëren w 1646 dawa kontinentowi miono Nieuw Holland - Nowo Niderlandzko, i ostrowe Tasmaniji jigo miono.
Wiolgô Britanijô dawa kolonji miono Aùstralëjô z łacyńsczego jãzeka Terra Australis Incognito, Zemia Półniowô Nieznanô.
This article uses material from the Wikipedia Kaszëbsczi article Aùstralëjô, which is released under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 license ("CC BY-SA 3.0"); additional terms may apply (view authors). Zamkłosc ùprzëstãpnianô na licencëje CC BY-SA 4.0, jeżlë nie pòdóno jinaczi. Images, videos and audio are available under their respective licenses.
®Wikipedia is a registered trademark of the Wiki Foundation, Inc. Wiki Kaszëbsczi (DUHOCTRUNGQUOC.VN) is an independent company and has no affiliation with Wiki Foundation.