Riksdagsvalet i Sverige 2022

Riksdagsvalet i Sverige 2022: 2022 års val till Sveriges riksdag

Riksdagsvalet i Sverige 2022 ägde rum söndagen den 11 september 2022 för att fördela platserna i Sveriges riksdag inför mandatperioden 20222026.[1] Samtidigt hölls också allmänna val till kommun- och regionfullmäktige. I riksdagsvalet 2022 var 7 775 390 personer röstberättigade.[4]

Val till Sveriges riksdag för mandatperioden 2022–2026
Slutligt resultat[1]
Sverige
← 201811 september 20222026 →

Riksdagens 349 platser
Opinionsundersökningar
Valdeltagande84,21 %
2,97 %
 Första partiAndra partiTredje parti
 Magdalena Andersson 2017 (cropped).jpgJimmie.akesson.2022-04-05.1155553.light.jpgA23A0032 (48098291092) (cropped).jpg
LedareMagdalena AnderssonJimmie ÅkessonUlf Kristersson
PartiSocialdemokraternaSverigedemokraternaModeraterna
AlliansRegeringen AnderssonHögeroppositionenHögeroppositionen
Ledare sedan4 november 20217 maj 20051 oktober 2017
Ledarens valkretsStockholms länJönköpings länSödermanlands län
Föregående val28,26 %17,53 %19,84 %
Mandat före10061[a]70
Erhållna mandat1077368
Mandatförändring7122
Röster1 964 4741 330 3251 237 428
Andel30,33 %20,54 %19,10 %
Väljarströmmar2,07 %3,01 %0,74 %

 Fjärde partiFemte partiSjätte parti
 Nooshi Dadgostar - 42794852001 (cropped) 2.jpgAnnie Lööf 2019 (cropped).jpgEbba.Busch.Thor.riksmotet2015.15d686.1710040.jpg
LedareNooshi DadgostarAnnie LööfEbba Busch
PartiVänsterpartietCenterpartietKristdemokraterna
AlliansStödparti till
Regeringen Andersson
Stödparti till
Regeringen Andersson
Högeroppositionen
Ledare sedan31 oktober 202023 september 201125 april 2015
Ledarens valkretsStockholms kommunJönköpings länVästra Götalands läns östra
Föregående val8,00 %8,61 %6,32 %
Mandat före27[b]3122
Erhållna mandat242419
Mandatförändring373
Röster437 050434 945345 712
Andel6,75 %6,71 %5,34 %
Väljarströmmar1,25 %1,90 %0,98 %

 Sjunde partiÅttonde parti
 Swedish Green Leadership as of 2021.jpgJohan Pehrson 2022 Stockholm 04 (cropped).jpg
LedareMärta Stenevi
Per Bolund
Johan Pehrson
PartiMiljöpartietLiberalerna
AlliansStödparti till
Regeringen Andersson
Högeroppositionen
Ledare sedan31 januari 2021
(Stenevi)
4 maj 2019
(Bolund)
8 april 2022
Ledarens valkretsStockholms län
(Stenevi)
Stockholms kommun
(Bolund)
Örebro län
Föregående val4,41 %5,49 %
Mandat före1620
Erhållna mandat1816
Mandatförändring24
Röster329 242298 542
Andel5,08 %4,61 %
Väljarströmmar0,67 %0,88 %

Swedish General Election 2022.svg
Största parti efter valkrets (vänster) och kommun (höger):
Rött–Socialdemokraterna, Gult–Sverigedemokraterna, Blått–Moderaterna

Statsminister före valet före valet

Magdalena Andersson
Socialdemokraterna

Statsminister före valet efter valet

Ej avgjort

Under den föregående mandatperioden bildade Socialdemokraterna under partiledaren Stefan Löfven en minoritetsregering tillsammans med Miljöpartiet och med stöd av Centerpartiet, Liberalerna och Vänsterpartiet. Detta gjordes efter en långvarig regeringsbildning som var en följd av det komplicerade parlamentariska läget efter riksdagsvalet 2018.[5] Som en konsekvens förklarades Alliansen (som bestod av de borgerliga partierna Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna) upplöst på riksnivå.[6] Löfven var statsminister under en turbulent mandatperiod som präglades av Covid-19-pandemin och en regeringskris. I augusti 2021 meddelade Löfven sin avgång som statsminister och ersattes av finansministern Magdalena Andersson i november 2021. Andersson bildade en enpartiregering med stöd av Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Den nya regeringen fick fram till valet ägna mycket tid på att hantera konsekvenserna av det försämrade säkerhetsläget som uppstod efter Rysslands invasion av Ukraina 2022.[7] I maj 2022 tog regeringen beslut om att Sverige skulle ansöka om medlemskap i Nato.[8] Under hösten 2021 bildades en politisk högeropposition med Moderaternas partiledare Ulf Kristersson som statsministerkandidat, med sitt huvudsakliga mål att bilda en borgerlig regering med Kristdemokraterna och med stöd av Sverigedemokraterna och Liberalerna.[9][10]

I det slutgiltiga valresultatet som räknades färdigt den 17 september 2022 fick Moderaternas koalition under Ulf Kristersson 49,59 procent av rösterna medan Socialdemokraternas koalition under Magdalena Andersson fick 48,87 procent.[11] Moderaternas koalition fick majoritet med 176 mandat, vilket är 3 mandat fler än Socialdemokraternas koalition som fick 173 mandat. Socialdemokraterna blev det största partiet med 30,33 procent av rösterna och erhöll 107 mandat. Sverigedemokraterna fick 20,54 procent av rösterna tillika 73 mandat och gick därmed om Moderaterna till att bli Sveriges näst största riksdagsparti, en position som Moderaterna innehaft sedan Riksdagsvalet 1979.[12] Moderaterna i sin tur fick 19,10 procent och erhöll 68 mandat.[11] Enbart Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna och Miljöpartiet ökade efter valet, medan Moderaterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna förlorade några av sina tidigare mandat.[11] Den 15 september begärde Magdalena Andersson att få bli entledigad som statsminister.[13]

Föregående mandatperiod

Regeringsbildningen efter valet 2018

Efter riksdagsvalet 2014 befann sig Socialdemokraterna och Miljöpartiet i regeringsställning genom Regeringen Löfven I, med Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven som statsminister.[14] Efter riksdagsvalet 2018 var Socialdemokraterna fortfarande det största riksdagspartiet, trots att man förlorade 13 mandat i jämförelse med det föregående riksdagsvalet.[15] 2018 års valresultat resulterade i att varken de rödgröna (Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet; totalt: 144 mandat) eller Alliansen (Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna; totalt: 143 mandat) hade egen majoritet för att kunna bilda regering. Samtidigt erhöll de oberoende Sverigedemokraterna efter valet 62 mandat.[15][16]

I en statsministeromröstning den 25 september 2018 prövades Stefan Löfvens stöd som statsminister av Sveriges riksdag.[17] Resultatet blev att Regeringen Löfven I avgick och det komplicerade parlamentariska läget bidrog till långvariga regeringsförhandlingar under riksdagens talman Andreas Norléns ledning, där olika regeringsalternativ undersöktes och prövades i riksdagen.[18] Regeringen Löfven I agerade övergångsregering tills en ny regering kunde bildas.[19] Moderaternas partiledare Ulf Kristersson fick i uppdrag av Norlén att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. När Kristersson uppgav att han ville ta stöd av Sverigedemokraterna för att bilda sin regering, valde både Centerpartiet och Liberalerna att rösta nej på hans kandidatur.[20] Löfven fick senare i uppdrag att bilda regering, men även hans regeringsunderlag röstades ner av riksdagen.[21] Norlén beslutade att en ytterligare statsministeromröstning skulle hållas i januari 2019. Efter att januariavtalet ingåtts mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna (de så kallade "januaripartierna"),[22] liksom att avtalet tolererades av Vänsterpartiet,[23] kunde slutligen Regeringen Löfven II (Socialdemokraterna och Miljöpartiet) tillträda den 21 januari 2019.[5] Som en konsekvens förklarades Alliansen upplöst på riksnivå av företrädare för de ingående partierna.[6] Under 2019 öppnade Moderaterna och Kristdemokraterna för samarbete med det politiskt isolerade Sverigedemokraterna.[24][25]

Covid-19-pandemin och regeringskris

Under våren 2020 ställdes Regeringen Löfven II inför coronavirusutbrottet i Sverige och en krisgrupp upprättades.[26] Det första verifierade fallet av covid-19 i Sverige fick sin diagnos den 31 januari 2020.[27] För att bromsa smittspridningen satte regeringen under april upp ett mål om att 100 000 skulle kunna testas i veckan.[28] Ansvariga konstaterade dock att Sverige inte lyckades med målet att skydda äldre personer särskilt väl,[29][30] liksom att smittskyddsorganisationer inte heller hade tillräckliga resurser för att klara masstestning och tillhandahålla skyddsutrustning. Sverige avbröt smittspårning bland allmänheten redan i mitten av mars 2020 och nådde sedan inte uppställda mål för antal testade personer förrän i september 2020.[31][32] I motsats till Världshälsoorganisationens rekommendationer avrådde Folkhälsomyndigheten allmänheten från att använda sig av munskydd.[33] Under pandemin utfärdade inte regeringen någon nedstängning. I stället införde regeringen från och med 29 mars 2020 restriktioner för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar.[34] Merparten av restriktionerna togs bort den 9 februari 2022.[35] Regeringens och Folkhälsomyndighetens coronastrategi fick hård kritik av både Coronakommissionen och Riksrevisionen.[36][37][38] Bortsett från pandemihanteringen har Socialdemokraterna fått återkommande kritik av högerpartierna gällande regeringens hantering av det dödliga våldet i Sverige, i synnerhet kring det rekordhöga antalet dödsskjutningar och gängrelaterat våld, vilket partiledaren Ulf Kristersson kallade för "Sveriges andra pandemi".[39][40][41]

Genom januariavtalet avskaffades värnskatten den 1 januari 2020, enligt den budget som presenterades 18 september 2019.[42] Vänsterpartiet motsatte sig detta beslut och uppgav senare att de skulle inleda ett misstroendevotum mot Regeringen Löfven II.[43] I juni 2021 yrkade Regeringen Löfven II och januaripartierna för ett införande om fri hyressättning vid nyproduktion.[44] Som svar till detta meddelade Vänsterpartiet att de saknade förtroende för Regeringen Löfven II.[45][46] Sverigedemokraterna yrkade då för en misstroendeförklaring mot statsminister Stefan Löfven och hans regering.[47] Under misstroendeomröstningen den 21 juni 2021 fälldes Regeringen Löfven II av Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet.[48] Det var första gången som en svensk statsminister fälldes i en misstroendeomröstning.[49] Efter omröstningen meddelade Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni att hennes parti skulle avsluta regeringssamarbetet och att de i stället kommer att eftersträva en borgerlig regering.[50] Talmannen Norlén föreslog att Löfven skulle bilda regering. Den 7 juli 2021 blev Löfven omvald till statsminister och bildade Regeringen Löfven III (Socialdemokraterna och Miljöpartiet).[51][52] En månad senare meddelade Löfven att han under hösten 2021 skulle avgå både som statsminister och som partiledare för Socialdemokraterna.[53] Vid samma tidpunkt bildade Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna en samlad opposition, med Moderaternas partiledare Ulf Kristersson som statsministerkandidat, vars huvudsakliga mål var att bilda en borgerlig regering med Kristdemokraterna och med stöd av Sverigedemokraterna och Liberalerna.[9][10]

Regeringen Andersson

Den 4 november 2021 höll Socialdemokraterna en partikongress där man valde finansministern Magdalena Andersson som Löfvens efterträdare som partiledare.[54] Talmannen Norlén föreslog att Andersson skulle bilda regering och efter att ha säkrat en uppgörelse med Vänsterpartiet valdes Andersson till statsminister den 24 november 2021.[55][56][57] Andersson blev därmed Sveriges första kvinnliga regeringschef.[58] Efter att riksdagen senare samma dag röstade för Moderaternas, Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas budgetförslag valde Miljöpartiet att avstå från att ingå i en ny gemensam regering.[59] Miljöpartiet menade att de inte kunde delta i en regering som gav Sverigedemokraterna inflytande.[59] Andersson begärde därför samma dag sitt entledigande och öppnade för en ny statsministeromröstning för att försäkra att hon fortfarande åtnjöt riksdagens förtroende.[57] Den 29 november omvaldes Andersson till statsminister, med 101 röster för (Socialdemokraterna och den politiska vilden Amineh Kakabaveh), 173 röster emot (Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna) och 75 avstod från att rösta (Centerpartiet, Vänsterpartiet och Miljöpartiet).[60][61] Då Miljöpartiet inte röstade för regeringen bildade Andersson en minoritetsregering med enbart Socialdemokraterna.[62]

Som en följd av Rysslands invasion av Ukraina 2022, vilket försämrade både Sveriges och Europas säkerhetspolitiska läge,[7] beslutade Regeringen Andersson den 16 maj 2022 vid ett extrainkallat regeringssammanträde att formellt meddela Nato att Sverige vill upptas som medlem i försvarsalliansen.[63] Detta trots att Socialdemokraterna under en lång tid varit emot ett svenskt Natomedlemskap.[8] Under omröstningen i riksdagen röstade enbart Miljöpartiet och Vänsterpartiet emot ett svenskt Natomedlemskap.[64] I juli 2022 undertecknade regeringen anslutningsprotokollet för att gå med i Nato.[65] Vid en gemensam pressträff uppgav Magdalena Andersson och Ulf Kristersson att beslutet hade en bred politisk förankring och att Sveriges Natoansökan kommer att fullföljas oavsett valutgången den 11 september 2022.[66][63] Mellan de båda statsministerkandidaterna har Magdalena Andersson återkommande under 2022 åtnjutit ett högt förtroende bland väljarna.[67][68][69][70]

Information om de olika riksdagspartierna

NamnIdeologiPositionLedare2018 års
valresultat
Röstandel (%)Mandat
SSocialdemokraternaSocialdemokratiCenter-vänsterMagdalena Andersson28.26 %100
MModeraternaLiberalkonservatismHögerUlf Kristersson19,84 %70
SDSverigedemokraternaNationalkonservatismCenter-höger[71]Jimmie Åkesson17,53 %62
CCenterpartietSocialliberalism
Agrarianism
Center-högerAnnie Lööf8,61 %31
VVänsterpartietSocialismVänsterNooshi Dadgostar8,00 %28
KDKristdemokraternaKristdemokratiHögerEbba Busch6,32 %22
LLiberalernaSocialliberalismCenter-högerJohan Pehrson5,49 %20
MPMiljöpartietGrön ideologiCenter-vänsterMärta Stenevi
Per Bolund
4,41 %16
KoalitionMedlemmarNyckelpersoner2018 års
valresultat
Röstandel (%)Mandat
Regeringen med
stödpartier
[72]
Socialdemokraterna
Centerpartiet
Miljöpartiet
Vänsterpartiet
Magdalena Andersson
Annie Lööf
Märta Stenevi
Per Bolund
Nooshi Dadgostar
49,28 %175
Högeroppositionen[9]Moderaterna
Kristdemokraterna
Sverigedemokraterna
Liberalerna
Ulf Kristersson
Ebba Busch
Jimmie Åkesson
Johan Pehrson
49,18 %174

Inför valet

Schemat för riksdagsvalet 2022

Nedan löd schemat inför riksdagsvalet 2022:[73]

  • 28 februari: Anmälan om registrering av partibeteckning ska ha kommit in till Valmyndigheten om registreringen ska gälla för val detta år.
  • 1 mars: Valmyndigheten tar fram statistik över röstberättigade för varje valdistrikt. Statistiken används för att räkna ut antal fasta valkretsmandat.
  • 29 april: Sista dag för partier att anmäla sina kandidater till respektive länsstyrelse.
  • 30 april: Sista dag för Valmyndigheten att besluta om antal fasta valkretsmandat för varje valkrets.
  • 23 juli: Utlandsröstkort skickas till röstberättigade som har utvandrat. Dessa personer har bara rösträtt i riksdagsvalet.
  • 28 juli: Väljare utomlands kan nu brevrösta från utlandet.
  • 12 augusti: Sista dag för partier att anmäla deltagande i valet 2022.
  • 18 augusti: Första dag för väljare utomlands att rösta på en utlandsmyndighet.
  • 24 augusti: Förtidsröstningen i Sverige startar. Röstberättigade som är bosatta i Sverige ska ha fått sina röstkort.
  • 30 augusti: Sista dag att begära rättelse i röstlängden.
  • 9 september: Sista dag för kandidater att samtycka till kandidatur i valet.
  • 10 september: Länsstyrelsen meddelar tid och plats för den slutliga rösträkningen. Röster som tagits emot på svenska ambassader och konsulat bör vara framme hos Valmyndigheten.
  • 11 september: Valdag.
  • 12 september: Sista dag som en brevröst kan tas emot hos Valmyndigheten. Länsstyrelserna påbörjar slutlig sammanräkning.
  • 14 september: Valnämndernas preliminära rösträkning av förtidsröster som inte granskades på valdagen.
  • 21 september: Sista dagen att överklaga valet eller valresultatet.

Valsystem

 
En vallokal med avskärmade bås där väljare tar sina valsedlar.

I det svenska riksdagsvalet går väljaren till en vallokal och tar en valsedel för ett visst parti bakom en avskärmning. Sedan går väljaren bakom en valskärm och lägger ned valsedeln som denne valt i ett valkuvert som ska överlämnas till röstmottagaren. Valsedlarna är färgkodade för att visa vilket val de gäller för: vitt för kommunvalet, blå för regionvalet och gult för riksdagsvalet. Väljaren kan även personrösta på två olika sätt. Antingen genom att väljaren tar en namnvalsedel, med partinamn och en kandidatlista, och bakom en valskärm kryssar för en kandidat. Eller att väljaren tar en partivalsedel och bakom valskärmen skriver ner kandidatens namn på sedeln. Om det inte finns tillgång till ett visst partis valsedel, kan väljaren rösta genom att skriva partiets namn (ihop med kandidatens namn ifall man vill personrösta) på en blank valsedel.[74][75][76]

Inför riksdagsvalet 2022 har reglerna ändrats så att röstmottagarna övertagit ansvaret för utläggning av samtliga valsedlar i val- och förtidsröstningslokalerna. Tidigare har partierna själva ansvarat för utläggningen av namnvalsedlar. Förändringen syftade till att motverka sabotage och skapa bättre förutsättning för valadministrationen att hålla ordning bland valsedlarna. Partierna har dock fortsatt ansvar för att leverera namnvalsedlar till röstmottagningsstället eller till en på förhand anvisad plats som valnämnden i kommunen tagit beslut om. Partierna ansvarar även för att se till att namnvalsedlarna inte tar slut under tiden som röstmottagningen pågår. Röstmottagarna lägger sedan ut och fyller på valsedlarna i valsedelstället.[77]

Vid riksdagsvalet 2018 hade flera internationella valobservatörer påpekat att det var relativt vanligt att flera personer befann sig bakom skärmen samtidigt.[78][79] En annan synpunkt från observatörerna var att vallokalernas valsedlar hade varit allt för synliga.[79] För att åtgärda dessa problem hade vallagen ändrats genom två punkter. Dels att varje väljare nu måste vara ensamma bakom valskärmen, undantaget personer med en viss typ av funktionsnedsättning eller liknande.[78] Dels att varje väljare tar sina valsedlar bakom ett avskärmat bås, en och en, så att ingen annan kan se vilka valsedlar vederbörande tog.[80] Ändringarna innebar första gången som avskärmningar av valsedelsställ tillämpades vid ett val till riksdag, region- och kommunfullmäktige, då lagändringen infördes och tillämpades för första gången vid Europaparlamentsvalet 2019.[80] Dessa gjordes i syfte att motverka gruppröstning och för att bättre kunna skydda valhemligheten.[80] Senare under valdagen kom dessa ändringar att leda till långa köbildningar i vissa vallokaler.[81][82]

Informationskällor inför valet

En undersökning genomförd av Internetstiftelsen inför valet visade att traditionella medier som TV, tidningar och radio var de viktigaste informationskällorna bland väljarna när det kom till att ta del av politisk information eller politiska budskap. Få i undersökningen uppfattade sociala medieplattformar som viktiga informationskällor förutom bland förstagångsväljarna.[83][84] Bland förstagångsväljarna var sociala medier den kanal som de oftast tog del av politisk information via, 4 av 10 möttes dagligen av politisk information på sociala medier. Bland andra generationer såg det annorlunda ut, där var TV eller tidningar dominerande.[85][86] En majoritet av väljarna ansåg att större delen av det politiska innehållet i tv, radio och dagstidningar var pålitligt. Ungefär hälften ansåg även att det politiska innehållet i lokaltidningar och på partiers webbplatser var pålitligt. Bara några enstaka procent uppfattade att det politiska innehållet på sociala medier var pålitligt. Bland förstagångsväljarna var det generellt en större andel som ansåg att en större del av det politiska innehållet var pålitligt i olika kanaler, särskilt när det gällde de traditionella medierna.[87]

Inför riksdagsvalet 2014 tog inte ens hälften av de svenska väljarna del av politisk information på internet. Detta är en siffra som ökat mycket inför valen 2018 och 2022.[88]

Valsäkerhet

Drygt en tredjedel av väljarna uppgav i en undersökning av Internetstiftelsen att de kände mycket eller ganska stor oro för att utländska stater eller myndigheter skulle använda internet i syfte att påverka valutgången. Ännu fler, mer än hälften, kände stor oro för att vilseledande eller falsk information på internet skulle komma att att användas för att påverka valutgången.[89]

Under våren 2020 startade Valmyndigheten ett projekt i syfte att stärka skyddet av allmänna val, med särskild betoning på skydd av valgenomförandet från antagonistiska hot. Projektet löper fram till slutet av 2022 och genomförs med stöd av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och anslag 2:4 Krisberedskap.[90] Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) hade gjort förberedelser för att skydda valet från utländska påverkanskampanjer.[91] MPF hade rapporterat att under veckorna innan valet så pågick ingen större påverkan mot befolkningen från främmande makt inför det svenska riksdagsvalet; detta trots en ständigt pågående lågintensiv rysk informationspåverkan, den historiska omställningen till Nato och omfattande påverkanskampanjer från islamister under 2022. Samtidigt hade motståndskraften hos den svenska befolkningen, mot desinformation och vilseledning, stärkts som en konsekvens av Rysslands invasion av Ukraina.[91][92] I augusti 2022 startade MSF en reklamkampanj tillsammans med Brynolf & Ljung, med målet att väcka tankar om källkritik och egen fri vilja.[93]

Valrörelse

Valfrågor

I december 2021 publicerade Statistiska centralbyrån (SCB) statistik kring tio av väljarnas viktigaste valfrågor inför valet 2022, med utgångspunkt från Novus månadsundersökningar.[94]

År 2022 publicerade SOM-institutet den senaste undersökningen om tio av de viktigaste samhällsproblemen och politiska frågorna inför valet, baserat på de nationella SOM-undersökningarna 2021.[95] Undersökningen besvarades av 4 787 väljare och som byggde kring frågan: "Vilken eller vilka frågor eller samhällsproblem tycker du är viktigast i Sverige idag?", där respondenterna fick ange upp till tre problem.[95]

Den 16 augusti 2022, under den då pågående valrörelsen, publicerade Aftonbladet i samarbete med Demoskop en webbundersökning över de viktigaste valfrågorna. Undersökningen omfattade 1 209 intervjuer som gjordes under perioden 28 juli och 2 augusti 2022 och var inom ramen för Iniziopanelen som speglade svenska folket. Målgruppen var allmänheten 18 år och äldre. Urvalet var pre-stratifierat och vägt på ålder, kön, region och parti i föregående val. Undersökningen byggde kring frågan: "Vilka politiska frågor är viktigast för dig i dag?", där respondenterna fick ange max tre frågor. Totalt listades tjugonio frågor.[69]

På valdagen den 11 september 2022 publicerade Sveriges Television (SVT) sin vallokalsundersökning (Valu), som bygger på enkätsvar från 12 000 väljare vid 100 vallokaler och 60 förtida röstningslokaler.[96] I undersökningen listas tio av de frågor som har påverkat väljarna mest i valet av parti. Deltagarna i undersökningen besvarade då på frågan: "Vilken betydelse har följande frågor för Ditt val av parti i riksdagsvalet i dag?", varpå SVT redovisade andelen som angett att frågan har "Mycket stor betydelse". De övriga svarsalternativen var "Ganska stor betydelse", "Varken stor eller liten betydelse", "Ganska liten betydelse" och "Mycket liten betydelse". Det var bara väljare som angett vilket parti de röstade på som redovisades.[96]

FrågaSCB[94]SOM-institutet[95]Demoskop[69]SVT Valu[96]
PlaceringProcentPlaceringProcentPlaceringProcentPlacering
Sjukvård133 %234 %254 %1
Lag och ordning/kriminalitet241 %142 %150 %3
Skola/utbildning324 %520 %450 %2
Integrationen431 %313 %9
Försvaret512 %10
Energipolitik623 %345 %4
Miljö och klimat726 %419 %5
Äldreomsorg813 %79 %1341 %8
Den svenska ekonomin94 %1014 %744 %5
Pensioner107 %1737 %10
Flyktinginvandringen18 %639 %9
Sociala frågor/välfärden14 %68 %1443 %6
Jämställdhet5 %1842 %7
Arbetsmarknad6 %8
Demokrati5 %9
Klasskillnader & ekonomiska klyftor14 %8
Skatter10 %11
Din egen ekonomi9 %12
Trygghetssystemen8 %15
Arbetslöshet & sysselsättning8 %16

Politiska kampanjer och valmanifest

 
Valstugor i Uppsala den 11 augusti 2022, en månad före valdagen.

Enligt Socialdemokraternas valmanifest vill partiet efter valet "vända på varje sten för att knäcka kriminaliteten och bryta segregationen"; att man vill "ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden"; att man vill "skapa jobb här och nu genom att leda klimatomställningen"; att främja "en ansvarsfull ekonomisk politik mot stigande priser"; samt att man vill skapa "en säker och solidarisk värld".[97] Magdalena Andersson öppnade att hon var beredd att samarbeta med alla andra riksdagspartier förutom med Sverigedemokraterna, liksom att hon var öppen för att ha Centerpartiet och Miljöpartiet i en regering.[98] Socialdemokraterna vill också göra det obligatoriskt för kommunerna att skriva in alla barn från tre år och uppåt, som bott en kortare tid i Sverige, i förskolan.[99] Under valkampanjen uttryckte partiet även stöd för en utbyggnad av kärnkraften och att partiet inte vill återinföra någon fastighetsskatt.[100][101] Vidare vill Andersson att Sveriges invånare ska bo blandat, att det ska talas svenska i alla bostadsområden och att svensk jämställdhet ska gälla överallt.[102] Ett uttalande av Andersson till Dagens Nyheter den 23 augusti 2022, där hon sade att "vi vill inte ha Chinatowns i Sverige, vi vill inte ha Somalitown eller Little Italy, vi ska bo blandat med de olika erfarenheter som vi har",[103] väckte starka reaktioner bland främst svensk-somalier.[104][105]

Enligt Moderaternas valmanifest kommer partiet efter valet "återupprätta arbetslinjen och skydda hushållens plånböcker"; man kommer att "göra den mest kraftfulla rättspolitiska offensiven i modern tid"; man kommer att "säkra klimatomställningen – med ny kärnkraft för stabil, billig och ren el"; samt att "stärka försvaret och leda Sverige in i Nato".[106] Ulf Kristersson öppnade för att bilda regering med Kristdemokraterna och med stöd av Sverigedemokraterna och Liberalerna.[107] Moderaterna vill minska invandringen till Sverige genom att ta bort lagen om skydd för vuxna med ömmande omständigheter, men som saknar asylskäl, som infördes av regeringen under sommaren 2021.[108][109] Ulf Kristersson lämnade ett gemensamt vallöfte med Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna om att införa ett högkostnadsskydd för privata elkunder inför vintern 2022.[110][111] Moderaterna vill sänka skatten för låg- och medelinkomsttagare och införa en jobbpremie för långtidsarbetslösa som får ett jobb.[112]

Enligt Sverigedemokraternas valmanifest har partiet som sina "fyra politiska områden som är särskilt prioriterade" enligt följande: att man vill "skydda hushåll och företag mot energikrisen"; att "välfärd ska åter byggas i Sverige"; att "tryggheten måste få en särställning i politiken"; samt att "en stram migrationspolitik är avgörande för att vända dåligt till bra".[113] Partiledaren Jimmie Åkesson vill att Sverigedemokraterna ska vara en del av en ny majoritetsregering, inom Ulf Kristerssons regeringsunderlag.[98][114] Sverigedemokraterna förespråkar om ett så kallat "asylstopp", om att den asylrelaterade invandringen till Sverige ska vara "så nära noll som möjligt".[115] För att möjliggöra detta vill partiet strama åt regelverket kring asylansökningar till Sverige och anpassa den till miniminivån enligt EU-rätten, med målet att Sverige skulle ha Europas lägsta invandring.[116][117] Samtidigt uttryckte sig Jimmie Åkesson att partiet skulle släppa kravet på så kallad arbetsmarknadsprövning vid arbetskraftsinvandring.[118][119] I den ekonomiska politiken vill Sverigedemokraterna behålla den så kallade pandemihöjningen av a-kassan, att höja taket i sjukförsäkringen och göra högre pensionsavsättningar.[120][121] Partiets valrörelse uppmärksammades av två händelser som väckte starka reaktioner bland de övriga partiledarna. Riksdagsledamoten Tobias Andersson hade på Twitter lagt upp en en bild på ett tunnelbanetåg klätt i partiets färger och logga och med tweeten: "Välkommen till återvandringståget. Du innehar en enkelbiljett. Nästa stopp, Kabul!".[122] Den 31 augusti 2022 avslöjade Aftonbladet att en tjänsteman inom partiet ville göra en minnesfika om Nazitysklands anfall mot Polen.[123]

 
Partiernas tält uppställda i Visby i samband med Almedalsveckan den 6 juli 2022.

I Centerpartiets valmanifest vill partiet efter valet skapa "ett handlingskraftigt klimatledarskap som gör skillnad på riktigt"; att "alla delar av Sverige ska se ökad frihet, trygghet och tillgänglighet nästa mandatperiod"; att man vill "bygga ett jämställt Sverige med möjligheter och rättvisa för alla"; att man vill "skapa bättre förutsättningar för (småföretag) att lyckas, med lägre skatt, mindre regelkrångel och en starkare arbetslinje"; att "sänka det totala skattetrycket och skapa stabilitet i statsfinanserna genom att hushålla med skattebetalarnas pengar"; att man vill "bygga en vård och omsorg som sätter människan i centrum"; att den liberala demokratin "ska vårdas, värnas och vidareutvecklas – idag och för kommande generationer": att "stärka samhällskontraktet för ett tryggare och starkare Sverige, från landets gränser till ditt kvarter"; samt att partiet "söker samarbete för en politik som är tydligt förankrad i mitten."[124][125] Partiledaren Annie Lööf uttryckte sig om att Centerpartiet kan tänka sig att ingå i en regering styrd av Socialdemokraterna och betraktade Magdalena Andersson som den bästa statsministerkandidaten.[126][127] Samtidigt vill Lööf inte budgetförhandla med varken Vänsterpartiet eller Sverigedemokraterna,[128][126] liksom att ingendera ska ges något inflytande i en kommande regering.[127] Inom skolpolitiken vill Centerpartiet få bort kortsiktiga skolägare, skärpa tillsynen, skärpa kösystemet, se över skolpengsystemet och införa krav för vinstutdelning.[127] I augusti 2022 avslöjades att Annie Lööf var en tänkt måltavla under ett terroristbrott i Visby den 6 juli 2022, i samband med Almedalsveckan, där psykiatrisamordnaren Ing-Marie Wieselgren blev knivmördad av en anhängare till Nordiska motståndsrörelsen.[129][130]

I Vänsterpartiets valplattform vill partiet efter valet "investera i klimatet"; att man vill främja "trygghet – inte splittring"; att man ska känna sig "trygg på jobbet"; att man vill skapa ett "tryggare samhälle utan våld"; att man vill främja en "gemensamt ägd välfärd i hela landet"; att skapa en "jämlik vård och omsorg"; att "utbildning är nyckeln till ett bättre samhälle"; samt att man vill "försvara kulturens oberoende".[131] Partiledaren Nooshi Dadgostar vill att Vänsterpartiet ska samarbeta med både Socialdemokraterna och Centerpartiet i en kommande regering.[132] Gällande skolpolitiken vill partiet införa ett vinstförbud i friskolorna, att förbjuda försäljning av kommunala skolfastigheter och bredda offentlighetsprincipen så att också skolaktiebolagen omfattas av den.[133] Partiet vill också införa en höjd skatt på kapitalinkomster, sparande, fastigheter och en förmögenhetsskatt.[134]

 
Katrin Stjernfeldt Jammeh, kommunstyrelsens ordförande i Malmö, och Joakim Sandell, ordförande för Socialdemokraterna i Malmö, presenterade Socialdemokraternas valkampanj i Malmö inför valet 2022.

I Kristdemokraternas valmanifest vill partiet efter valet prioritera ett "nationellt ansvar för vården, fler vårdplatser och utbyggd primärvård"; att prioritera "trygga gator, förebygga brott, höja straff och stärka familjer"; att prioritera "sänkta drivmedelspriser, ny kärnkraft och billig el"; samt att prioritera "sänkt skatt för pensionärer, fler och bättre äldreboenden och att bygga ett samhälle som ser äldre som en resurs".[135]Partiledaren Ebba Busch vill att Kristdemokraterna ska bilda regering med Moderaterna, med vilken partiet arbetat tätt under valkampanjen, och vill samarbeta med Sverigedemokraterna.[98] Kristdemokraterna har även föreslagit ett införande av kemisk kastrering av våldtäktsmän,[136] att polis och åklagare ska kunna beslagta DNA som sparats i vårdens biobanker för att öka rättsväsendets möjligheter att utreda brott,[137] samt en skärpning av utlänningskontrollerna genom en återupplivning av Reva-projektet.[138]

I Liberalernas valmanifest menar partiet att man är "garanten för ett liberalt och borgerligt maktskifte" och att det behövs ett "liberalt maktskifte" i frågor kring skolan, integrationen, tryggheten, klimatet, jobben, välfärden, demokratin och omvärlden.[139] Vidare vill Liberalerna bilda koalition med Moderaterna och Kristdemokraterna och utesluter inte stöd från varken Sverigedemokraterna eller Vänsterpartiet.[140][141] Partiet vill däremot inte att varken Sverigedemokraterna eller Vänsterpartiet ska ingå i en kommande regering.[140][141] Partiet vill genomföra ett "ordningslyft" för att skapa studiero i skolan och att inför hösten 2022 genomföra en moms- och skattesänkning på el för alla människor oavsett var man bor i Sverige.[142][143] I augusti 2022 uppstod en intern konflikt inom Liberalerna i samband med en gemensam bussturné för kärnkraften, där partiet turnerade med bland andra Sverigedemokraterna.[144] Partiledaren Johan Pehrson besvarade denna kritik med att betona att partiet skulle tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna besöka olika kärnkraftverk och beskrev det som en "knappast stor ideologisk fråga".[144] Det uppstod även intern kritik hos partiet gällande dess budgetsamarbete med Sverigedemokraterna.[145]

I Miljöpartiets valmanifest har partiet som sina främsta vallöften att främja "en rättvis och snabb klimatomställning"; att skapa "billig, säker och ren el"; att skapa "ett starkare skydd av naturen och alla arter"; att främja "ett enkelt sätt att resa klimatsmart"; att skapa "nya lösningar för att konsumera mer hållbart"; att skapa "en bättre djurvälfärd och starkare djurskydd"; att skapa "en tryggare försörjning för alla"; att bygga "fler klimatsmarta bostäder"; att skapa "en bra vård på lika villkor"; att skapa "en jämlik skola"; att främja "ett starkt och fritt kulturliv"; att främja "en skyddad och tryggad demokrati"; att främja "ett stopp för mäns våld mot kvinnor"; att skapa "ett mer jämställt samhälle hela livet ut"; att främja "ett samhälle fritt från rasism"; att främja "ett stopp för den organiserade brottsligheten"; skapa "en ökad beredskap för krig, kriser och naturkatastrofer"; främja "ett Sverige som står upp för fred och säkerhet"; samt främja "en stärkt asylrätt och hjälp till flyktingar".[146] Språkröret Per Bolund öppnade för att Miljöpartiet vill sitta i en regering tillsammans med Socialdemokraterna och samarbeta med både Vänsterpartiet och Centerpartiet. Partiet vill däremot inte sitta i en regering som inte gör en "tillräckligt aktiv miljöpolitik" och som inte minskar utsläppen tillräckligt tydligt.[147][148] Språkröret Märta Stenevi uttryckte att Miljöpartiet vill införa en progressiv kapitalskatt, "rycka makten" över nya friskolor ur kommunernas händer samt driva böter för företag som inte lyckas ställa om till fossilfri produktion 2030.[149]

Valbudgetar

 
Moderat valreklam i Malmö den 25 augusti 2022.

Enligt uppskattningar hade de olika riksdagspartiernas budgetar följande fördelning:[150]

PartiBudget2018 års valbudget[151]
Socialdemokraterna100 miljoner100 miljoner
Centerpartiet70 miljoner70 miljoner
Moderaterna65 miljoner50 miljoner
Sverigedemokraterna65 miljoner51,5 miljoner
Vänsterpartiet27 miljoner18,7 miljoner
Kristdemokraterna20 miljoner23 miljoner
Miljöpartiet19 miljoner18 miljoner
Liberalerna15 miljoner15 miljoner

Riksdagspartiernas valaffischer

 
Valaffischer i centrala Västervik den 30 augusti 2022.
PartiSlagord[152][153][154]
SocialdemokraternaTillsammans kan vi göra vårt Sverige bättre.
Ingen ung ska bli kriminell. (m.fl.)
ModeraternaNu får vi ordning på Sverige.
Nu får vi ordning på brotten. (m.fl.)
SverigedemokraternaSverige ska bli bra igen... och inget snack. (m.fl.)
CenterpartietFör Sveriges bästa.
Hela landet behövs. (m.fl.)
VänsterpartietNooshi 2022, andra lovar, vi agerar.
Nooshi 2022, ta tillbaka kontrollen över välfärden. (m.fl.)
KristdemokraternaRedo att göra Sverige tryggare.
Redo för en ny regering. (m.fl.)
LiberalernaHellre fler läxförhör i dag än polisförhör i morgon.
Utan oss inget maktskifte. (m.fl.)
MiljöpartietAlla ska med när Sverige ställer om. (m.fl.)

Debatter i media

Partiledardebatter

Under valrörelsen hölls följande debatter i TV, webb-tv och radio med medverkan av riksdagspartiernas partiledare:

TitelModerator(er)KanalDatum
"Expressens stora partiledardebatt 2022[155]"Viktor Barth-Kron och Helena Gissén.Expressen TV16 augusti 2022
Medverkande partiledare: Ulf Kristersson (M), Magdalena Andersson (S), Johan Pehrson (L), Annie Lööf (C), Ebba Busch (KD), Nooshi Dadgostar (V), Märta Stenevi (MP) och Jimmie Åkesson (SD).
"Debatten[156]"Robert Aschberg.Aftonbladet TV17 augusti 2022
Medverkande partiledare: Ulf Kristersson (M), Magdalena Andersson (S), Johan Pehrson (L), Annie Lööf (C), Ebba Busch (KD), Nooshi Dadgostar (V), Märta Stenevi (MP) och Jimmie Åkesson (SD).
"Sveriges Radios slutdebatt[157]"Katherine Zimmerman och Lasse Johansson.Sveriges Radio P12 september 2022
Medverkande partiledare: Ulf Kristersson (M), Magdalena Andersson (S), Johan Pehrson (L), Annie Lööf (C), Ebba Busch (KD), Nooshi Dadgostar (V), Märta Stenevi (MP) och Jimmie Åkesson (SD).
"Statsministermötet[158]"Karin Magnusson och Fouad Youcefi.SVT1 och SVT Play7 september 2022
Medverkande partiledare: Ulf Kristersson (M) och Magdalena Andersson (S).
"Debatten[159]"Ann Tiberg och Jenny Strömstedt.TV48 september 2022
Medverkande partiledare: Ulf Kristersson (M), Magdalena Andersson (S), Johan Pehrson (L), Annie Lööf (C), Ebba Busch (KD), Nooshi Dadgostar (V), Märta Stenevi (MP) och Jimmie Åkesson (SD).
"Slutdebatten[158]"Karin Magnusson och Fouad Youcefi.SVT1 och SVT Play9 september 2022
Medverkande partiledare: Ulf Kristersson (M), Magdalena Andersson (S), Johan Pehrson (L), Annie Lööf (C), Ebba Busch (KD), Nooshi Dadgostar (V), Märta Stenevi (MP) och Jimmie Åkesson (SD).
"Duellen[160]"Anders Pihlblad och Jenny Strömstedt.TV410 september 2022
Medverkande partiledare: Ulf Kristersson (M) och Magdalena Andersson (S).

Övriga debatter

Under valrörelsen hölls även andra debatter med medverkan av riksdagspartiernas talespersoner och en del ministrar från Regeringen Andersson:

TitelModerator(er)KanalDatum
"Folkviljan[161]"Silvia Kakembo & Staffan Dopping och Cecilia Garme & Jon AnderssonSamarbete124 augusti 2022

Townhall-möte i två delar där partiernas talespersoner debatterar i dessa frågor:

"Temadebatt om klimatet[157]"Johar Bendjelloul och Monica Saarinen.Sveriges Radio P127 augusti 2022
Medverkande debattörer: Annika Strandhäll (S), Jessica Rosencrantz (M), Martin Kinnunen (SD), Rickard Nordin (C), Helena Gellerman (L), Kjell-Arne Ottosson (KD), Lorentz Tovatt (MP) och Elin Segerlind (V).
"Ekonomidebatt (i Agenda)[158]"Nike Nylander.SVT1 och SVT Play28 augusti 2022
Medverkande debattörer: Mikael Damberg (S), Elisabeth Svantesson (M), Oscar Sjöstedt (SD), Martin Ådahl (C), Ali Esbati (V), Jakob Forssmed (KD), Mats Persson (L) och Janine Alm Ericson (MP).
"Radio Swedens debatt på engelska[162]"Dave Russell och Kris Boswell.Radio Sweden31 augusti 2022
Medverkande debattörer: Hans Dahlgren (S), Tobias Billström (M), Maria Nilsson (L), Markus Wiechel (SD), Martin Ådahl (C), Ali Esbati (V), Jakob Forssmed (KD) och Maria Ferm (MP).
"Temadebatt om försvars- och säkerhetsfrågor[157]"Johar Bendjelloul och Monica Saarinen.Sveriges Radio P13 september 2022
Medverkande debattörer: Peter Hultqvist (S), Pål Jonson (M), Per Söderlund (SD), Daniel Bäckström (C), Allan Widman (L), Mikael Oscarsson (KD), Maria Ferm (MP) och Hanna Gunnarsson (V)

1 Folkviljan var ett samarbete mellan Kvartal, Dagens Arena, Demoskop och Kulturhuset Stadsteatern.[161]

Opinionsundersökningar

Vallokalsundersökningar

SVT:s och TV4:s vallokalsundersökningar i riksdagsvalet 2022

 
Mandatfördelning i riksdagen enligt SVT:s vallokalsundersökning på valdagen.

När vallokalerna stängdes klockan 20:00 på kvällen den 11 september 2022, visade SVT (Valu) och TV4 sina vallokalsundersökningar. I Valu tillfrågades 12 000 väljare vid 100 vallokaler och 60 förtida röstningslokaler,[163] medan i TV4:s valdagsundersökning tillfrågades 4 000 väljare.[164]

PartiSVT (Valu)[165]TV4[164]
ProcentÄndring i procentProcentÄndring i procent
Socialdemokraterna29,3+1,029,7+1,4
Sverigedemokraterna20,5+3,021,3+3,8
Moderaterna18,8-1,016,0-3,8
Centerpartiet7,7-0,97,4-1,2
Vänsterpartiet7,0-1,07,5-0,5
Miljöpartiet5,8+1,46,0+1,6
Kristdemokraterna5,2-1,15,8-0,5
Liberalerna4,7-0,84,9-0,6
Övriga1,000,8-0,2
KoalitionSVT (Valu)TV4
ProcentÄndring i procentProcentÄndring i procent
Högeroppositionen (M, KD, SD, L)49,2+0,148,0-1,1
Regeringen med stödpartier (S, C, MP, V)49,8+0,550,6+1,3
Koalitionskillnad0,6-2,6-

Väljarströmmar 2018–2022

Oviktad resultat på väljarströmmar, vägda för valresultatet 2018 och det preliminära valnattsresultatet 2022.[166]

Partival 2018Partival 2022 (procent)
VSMPCLKDMSD
V6814722021
S671465152
MP21214463121
C113450144130
L15213466251
KD01017547227
M191657674
SD21211241464

Väljardemografi

Oviktad resultat på väljardemografi enligt Sveriges Televisions vallokalsundersökning.[167]

DemografiPartival 2022 (procent)
VSMPCLKDMSD
Kön och ålder
Kvinnor83468461716
Män62646552125
18–21 år102056552622
22–30 år112368562417
31–64 år63056461921
65+ år43847651620
Yrke
Arbetare93244251429
Tjänsteman63268652115
Företagare och jordbrukare31969662524

Valdeltagandet

 
Köbildning vid Humlegården i Stockholm dagen före valet 2022.
 
Hundratals köade för att få rösta på Stockholms centralstation, 35 minuter före stängning, på valdagen den 11 september 2022. Köerna ringlade sig genom stora hallen till långt utanför entrén.[168][169]

Antalet röstberättigade för riksdagsvalet 2022 var 7 775 390 personer och antalet röstande var 6 544 464 personer, vilket ger ett valdeltagande på 84,17 %.[11] Detta blev en nedgång med 2,97 procentenheter jämfört med valdeltagandet i riksdagsvalet 2018, som var det högsta sedan riksdagsvalet 1985.[82] Valdeltagandet hade tidigare varit i en stadigt stigande trend sedan riksdagsvalet 2002.[82]

Anders Sannerstedt, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet, betraktade det låga valdeltagandet för valet 2022 som "överraskande".[82] Han beskrev att valet "har framstått som uppenbart jämnt och spännande. Och många har väl upplevt att det står mycket på spel i och med att många känner väldigt stark avsky mot SD".[82] Under SVT:s valvaka konstaterade Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, att "många väljare har tyckt det har varit svårt, så att man helt enkelt inte är med".[82] Enligt Joakim Palme, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, har "vänstersidan vunnit på ett högt valdeltagande", men att "om den så kallade soffliggargruppen blir större kan det missgynna vänstersidan".[169] Palme poängterade samtidigt att senare studier visat att klassröstningen har minskat, vilket gör det svårare att bedöma effekten av att färre röstar.[169]

I socioekonomiskt utsatta områden i Stockholm och i Södertälje röstade mindre än hälften av invånarna.[170] Lägst andel röstande var i valdistriktet Ronna norra i Södertälje, där valdeltagandet enbart var 39,4 procent i riksdagsvalet.[171] Enligt socialdemokraten Viktoria Hjulström, ordförande i styrgruppen för valfrämjande åtgärder i Södertälje, kan en "en bidragande orsak" till det låga valdeltagande i bland annat Ronna delvis ha berott på problem med felaktig folkbokföring.[171] Enligt Maria Solevid, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, så är andelen utrikesfödda bland de röstberättigade "en viktig faktor – men inte den enda faktorn. När röstningsnormen är svagare i ett område påverkar det dig mer om du är en person med initialt lägre sannolikhet att rösta [...] Dels påverkar det hur personer i ens närhet röstar. Förstagångsväljare tenderar till exempel att rösta i högre utsträckning om de bor hemma hos föräldrar som röstar [...] Sedan har vi den större omgivningen; om många andra i området röstar påverkar det – och om få röstar påverkar det åt andra hållet. Mindre resursstarka personer påverkas mer av det, och därför får vi stora skillnader".[172]

Köbildning vid vallokaler

Under valdagen rapporterades flera problem med längre köer till vallokalerna än tidigare val, och fler som stod i kö efter stängningstid.[81] Det ledde till att folk antingen avstått från att rösta eller gått till vallokaler för förtidsröstning i stället.[82] I Stockholm och Uppsala stod röstande i kö långt efter klockan 20 och på Stockholms centralstation lämnade den sista väljaren sin röst klockan 22.10.[169]

En orsak till de långa köerna var ändringarna i vallagen, då väljarna behövde köa för att ensamma ta sina valsedlar bakom ett avskärmat bås.[173] Detta system hade tidigare testats i Umeå kommun under riksdagsvalet 2018, där man redan då hade rapporterat om långa köer till vissa vallokaler.[174] Både Riksrevisionen och Valmyndigheten hade inför valet 2022 varnat för att det nya systemet kunde medföra långa köer och att valdeltagandet kunde påverkas negativt.[175] Reglerna infördes ändå eftersom Regeringen Löfven III inte tyckte att det fanns risk för några "beaktansvärda problem med köbildning eller därmed sammanhängande risker för ett lägre valdeltagande."[176] Efter valet 2022 betonade den ansvarige ministern Morgan Johansson att det fanns en bred enighet om förändringen och att Valmyndigheten vidtog flera åtgärder inför genomförandet, men att detta kommer att utvärderas "för att säkra att nästa val fungerar både smidigt och säkert."[175]

Magnus Hagevi, professor i statsvetenskap, menar att de långa köerna och väljare som inte fått lämna sina röster långt efter klockan 20, när de första prognoserna hade kommit, skulle kunna påverka folks val.[177] De långa köerna till vallokalerna ledde till att Valprövningsnämnden fick motta ett flertal överklaganden av riksdagsvalet. Per-Ola Larsson, före detta chef för Valmyndigheten, menade att valet borde ogiltigförklaras. Han menade att det stred mot lagen som anger att vallokalerna ska vara lämpliga och tillgängliga för alla. Larsson föreslog att "man borde haft flera bås eller mindre valdistrikt så att det inte hade blivit sådana köbildningar",[178] liksom att valsedlarna borde göras om så att alla partier är på samma sedel och att väljaren får sätta ett kryss i en ruta vid det parti man röstar på. Socialdemokraten Hans Ekström, ledamot i Valprövningsnämnden, såg allvarligt kring köbildningen och att det tydde på en "organisationsmiss".[178] Han konstaterade att Valmyndigheten kommer behöva åtgärda köproblemet inför nästa val och att nämnden kommer att pröva om det kan ha påverkat valutgången.[178]

Valnattsresultat (preliminärt)

Efter att 6 578 valdistrikt räknats, presenterades ett preliminärt valresultat under valvakan 2022 med uppdatering ifrån Valmyndigheten den 15 september 2022, kl 14:04.[179]

PartiPartiledareRöster [179]Mandatfördelning
Antal+− %Antal+−
 SocialdemokraternaMagdalena Andersson1 955 97230,35+2,09107+7
 SverigedemokraternaJimmie Åkesson1 322 77420,52+2,9973+12
 ModeraternaUlf Kristersson1 231 10919,10-0,7468-2
 VänsterpartietNooshi Dadgostar434 4106,74-1,2624-3
 CenterpartietAnnie Lööf433 2576,72-1,8924-7
 KristdemokraternaEbba Busch344 0255,34-0,9819-3
 MiljöpartietPer Bolund och Märta Stenevi328 3625,09+0,6818+2
 LiberalernaJohan Pehrson297 5664,62-0,8716-4
 Övriga partier97 8231,52
AlliansStatsministerkandidatRösterMandatfördelning
Antal%Antal
 Högeroppositionen
(M, KD, SD, L)
Ulf Kristersson3 195 47449,58176
 Regeringen med stödpartier
(S, V, MP, C)
Magdalena Andersson3 152 00148,9173
Antal giltiga röster6 445 298100,0349
Ej anmälda partier3 4810,05
Ogiltiga röster blanka61 5400,94
Ogiltiga röster övriga34 1450,52
Totalt6 544 46484,17

Slutgiltiga valresultatet

 
Valresultatet som visar det största partiets stöd i varje valkrets (vänster) och kommun (höger).

Den 17 september 2022 presenterade Valmyndigheten det slutgiltiga resultatet av riksdagsvalet, efter att samtliga 6 578 valdistrikt räknats för andra gången.[11][1]

PartiPartiledareRösterMandatfördelning
Antal+− %Antal+−
 SocialdemokraternaMagdalena Andersson1 964 47430,33+2,07107+7
 SverigedemokraternaJimmie Åkesson1 330 32520,54+3,0173+12
 ModeraternaUlf Kristersson1 237 42819,10-0,7468-2
 VänsterpartietNooshi Dadgostar437 0506,75-1,2524-3
 CenterpartietAnnie Lööf434 9456,71-1,9024-7
 KristdemokraternaEbba Busch345 7125,34-0,9819-3
 MiljöpartietPer Bolund och Märta Stenevi329 2425,08+0,6718+2
 LiberalernaJohan Pehrson298 5424,61-0,8816-4
Övriga anmälda partier
 Partiet NyansMikail Yüksel28 3520,4400
 Alternativ för SverigeGustav Kasselstrand16 6460,31-0,0500
 Medborgerlig SamlingIlan Sadé12 8820,200,000
 PiratpartietKatarina Stensson9 1350,14+0,0300
 Mänskliga rättigheter och demokratiAndreas Sidkvist6 0770,0900
 Kristna VärdepartietMats Selander5 9830,09+0,0400
 Knapptryckarna5 4930,0800
 Feministiskt initiativTeysir Subhi3 1570,05-0,4100
 Landsbygdspartiet oberoende

Pia-Maria Johansson

2 2150,03-0,0500
 DirektdemokraternaPartiledarpost saknas1 7550,03-0,0500
 KlimatalliansenGudrun Schyman, William Grönlund,
Mariam Jallow Tholozan och Pontus Bergendahl
1 7020,0300
 EnhetVide Geiger1 2340,03-0,0400
 Sveriges kommunistiska partiAndreas Sörensen1 1810,02+0,0100
 Socialisterna-VälfärdspartietJohannes Regell8920,01-0,0500
 Nordiska motståndsrörelsenSimon Lindberg8470,01-0,0200
 Partiet VändpunktGunnar Brundin4190,0100
 Basinkomstpartiet3740,0100
 Klassiskt liberala partietMagnus Jönsson3440,01-0,0100
 SkånepartietCarl P. Herslow2060,00-0,0100
 Sverige ut ur EU/Frihetliga Rättvisepartiet1740,0000
 Förenade Demokratiska Partiet1570,0000
 Stram Kurs Sverige1560,0000
 Kalle Ankapartiet1310,0000
 Volt Sverige890,0000
 Partiet Frihet740,0000
 TrygghetspartietErling Hansen660,00-0,0100
 Ny reform470,0000
 Ond Kyckling Partiet390,0000
 Politiskt Skifte210,0000
 Mitt Sverige190,0000
 Svenska Rikslagen190,0000
 Valsamverkanspartiet160,0000
 Familjens Frihet160,0000
 Europeiska arbetarpartietKjell Lundqvist150,0000
 Common sense in SwedenErik Steen100,0000
 Swexitpartiet100,0000
 Frihetsrörelsen100,0000
 Nu får det fan vara nog80,0000
 Ändrings partiet revolution70,0000
 Reformpartiet70,0000
 Kärlek70,0000
 Det minst dåliga partiet60,0000
 Anarkisterna60,0000
 Nix to the Six50,0000
 Sverigepartiet40,0000
 Fritt val40,0000
 Pax40,0000
 Gröna Demokrater40,0000
 Andopartiet40,0000
 Naturistpartiet40,0000
 Min röst30,0000
 Fria Wermland30,0000
 Partiet Folkomröstning30,0000
 Ny Demokrati30,0000
 John MikkonenJohn Mikkonen30,0000
 Neoteknokraterna30,0000
 Fattigmans parti30,0000
 Yggdrasil20,0000
 Majspartiet20,0000
 Fredspartiet20,0000
 Sociallibertarianerna20,0000
 Företaget Sverige20,0000
 Invandrarpartiet20,0000
 Bjornpartiet20,0000
 FramtidsTro10,0000
Högeroppositionen (M, KD, SD, L)3 212 00749,59176
Regeringen med stödpartier (S, C, MP, V)3 165 71148,87173
Antal giltiga röster6 477 794100,00349
Inte anmälda partier1 4310,02-0,01
Blanka ogiltiga röster62 8330,96+0,15
Övriga ogiltiga röster5 5670,09+0,04
Totalt antal som röstade6 547 62584,21-2,97
Totalt antal röstberättigade7 775 390

Valresultat för varje valkrets

 
Valresultatet som visar den största koalitionen och dess stöd i varje valkrets (vänster) och kommun (höger).

Här presenteras det slutgiltiga valresultatet fördelat efter valkrets. Här redovisas även valdeltagandet och antalet röster hos varje valkrets, liksom resultatet för de båda koalitionerna:[1][11]

ValkretsValdeltagandeAndelRösterSSDMVCKDMPLÖvrigaRegeringen AnderssonHöger­oppositionen
Blekinge86,09 %1,58 %103 58031,14 %28,53 %17,86 %4,44 %4,84 %5,54 %2,91 %3,51 %1,22 %43,33 %55,44 %
Dalarna85,38 %2,85 %186 59831,66 %25,69 %16,43 %5,33 %6,50 %6,02 %3,80 %3,10 %1,47 %47,29 %51,24 %
Gotland87,10 %0,63 %41 45934,64 %15,69 %16,81 %6,37 %11,72 %3,97 %6,47 %2,82 %1,51 %59,18 %39,29 %
Gävleborg83,46 %2,79 %182 58734,73 %24,09 %16,24 %5,91 %6,25 %5,10 %3,45 %2,99 %1,24 %50,34 %48,42 %
Göteborg80,71 %5,30 %347 10127,65 %14,66 %18,48 %12,85 %5,85 %4,37 %7,92 %5,85 %2,35 %54,27 %43,36 %
Halland86,63 %3,39 %221 67528,27 %22,58 %22,47 %4,04 %7,03 %6,01 %3,59 %4,84 %1,16 %42,93 %55,90 %
Jämtland84,96 %1,30 %85 02436,07 %20,11 %14,79 %5,59 %9,14 %5,38 %5,02 %2,64 %1,27 %55,82 %42,92 %
Jönköping85,28 %3,50 %229 12529,05 %23,28 %18,73 %3,96 %7,45 %9,31 %3,22 %3,70 %1,30 %43,68 %55,02 %
Kalmar86,01 %2,46 %161 26731,74 %24,50 %17,78 %4,64 %6,53 %6,96 %3,37 %3,18 %1,31 %46,28 %52,42 %
Kronoberg85,45 %1,91 %124 99230,97 %23,61 %19,51 %5,03 %6,05 %6,76 %3,47 %3,12 %1,48 %45,52 %53,00 %
Malmö77,22 %2,93 %192 04329,57 %16,37 %17,87 %12,49 %5,49 %3,00 %7,49 %4,53 %3,19 %55,04 %41,77 %
Norrbotten84,58 %2,47 %161 45541,64 %20,30 %13,57 %6,98 %5,29 %5,12 %3,44 %2,54 %1,11 %57,35 %41,53 %
Skåne NÖ83,92 %3,10 %202 89025,21 %32,21 %19,52 %3,94 %4,95 %6,15 %2,96 %3,76 %1,31 %37,06 %61,64 %
Skåne S87,32 %3,96 %259 33325,35 %23,36 %22,06 %4,96 %6,62 %4,76 %5,55 %6,15 %1,19 %42,48 %56,33 %
Skåne V81,89 %2,93 %191 65527,34 %28,75 %19,82 %4,61 %4,97 %4,72 %3,54 %4,48 %1,77 %40,46 %57,77 %
Stockholm84,04 %9,27 %606 75128,07 %10,67 %19,07 %11,73 %8,48 %3,17 %10,02 %6,87 %1,92 %58,30 %39,78 %
Stockholms län82,49 %12,56 %822 51027,12 %17,55 %24,01 %6,28 %7,39 %4,89 %5,14 %5,95 %1,68 %45,93 %52,40 %
Södermanland83,52 %2,82 %184 88032,94 %23,01 %19,21 %5,20 %5,94 %4,74 %4,01 %3,59 %1,36 %48,09 %50,55 %
Uppsala85,99 %3,80 %248 88829,13 %18,18 %18,26 %7,85 %7,25 %5,93 %6,73 %5,01 %1,66 %50,96 %47,38 %
Värmland85,20 %2,78 %182 23134,59 %22,80 %17,05 %5,01 %6,34 %5,81 %3,64 %3,71 %1,04 %49,58 %49,37 %
Västerbotten85,79 %2,71 %177 54340,73 %14,46 %14,15 %8,50 %7,79 %4,71 %5,44 %3,12 %1,10 %62,46 %36,44 %
Västernorrland85,16 %2,42 %158 72139,42 %20,68 %13,97 %5,75 %7,45 %5,41 %3,43 %2,74 %1,15 %56,05 %42,80 %
Västmanland82,95 %2,61 %170 74932,00 %23,67 %19,13 %6,13 %5,40 %5,01 %3,20 %4,16 %1,29 %46,73 %51,97 %
Västra Götaland N84,41 %2,65 %173 65531,28 %25,43 %17,53 %5,16 %5,72 %6,17 %3,63 %3,64 %1,44 %45,79 %52,77 %
Västra Götaland S84,44 %2,17 %141 90629,14 %23,59 %18,92 %5,34 %7,09 %6,96 %3,56 %3,84 %1,56 %45,13 %53,31 %
Västra Götaland V87,56 %3,79 %247 86328,03 %21,20 %20,46 %5,68 %6,41 %6,28 %5,18 %5,43 %1,32 %45,30 %53,37 %
Västra Götaland Ö86,14 %2,70 %176 52631,40 %24,12 %18,58 %4,45 %6,61 %6,96 %3,26 %3,35 %1,28 %45,72 %53,01 %
Örebro84,69 %2,97 %194 18733,25 %22,09 %16,74 %6,11 %6,26 %5,34 %4,05 %4,55 %1,60 %49,67 %48,72 %
Östergötland85,32 %4,59 %300 60030,55 %21,20 %19,83 %5,62 %6,48 %5,97 %4,63 %4,41 %1,30 %47,28 %51,41
Totalt84,21 %100,0 %6 547 62530,33 %20,54 %19,10 %6,75 %6,71 %5,34 %5,08 %4,61 %1,54 %48,87 %49,59 %

Partiernas starkaste valdistrikt

Här presenteras partiernas starkaste valdistrikt enligt det slutgiltiga valresultatet.[180]

PartiValkretsRike
StarkasteAndelAndel
S Tjärna Allé (Borlänge kommun) 67,96 % 30,33  %
SD Oderljunga (Perstorps kommun) 52,99 % 20,54  %
M Södra Djursholm (Danderyds kommun) 58,43 % 19,10  %
V Möllevångstorget S (Malmö kommun) 44,59 % 6,75  %
C Norrflärke-Solberg (Örnsköldsviks kommun) 24,32 % 6,71  %
KD Norsborg småhusområde (Botkyrka kommun) 27,99 % 5,34  %
MP Skarpnäck 2 Brotorp (Stockholms kommun) 29,36  % 5,08  %
L Västerled 15 Ålsten S (Stockholms kommun) 17,80 % 4,61  %
PNy Rosengård centrum (Malmö kommun) 28,11 % 0,44  %
AfS Järeda (Hultsfreds kommun) 1,92 % 0,31  %
MED Engelbrekt 17 Körsbärsvägen mfl (Stockholms kommun) 1,56 % 0,20  %
PP Högskolan/Trängen (Skövde kommun) 1,93 % 0,14  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Mandatfördelning

 
Fördelning av fasta mandat och utjämningsmandat från varje valkrets.

Följande mandat tilldelades samtliga riksdagspartier och båda koalitionerna enligt Valmyndigheten:[1]

ValkretsSSDMVCKDMPLRegeringen AnderssonHögeroppositionenTotalt
Blekinge22100000235
Dalarna332111005611
Gotland10100000112
Gävleborg422111006511
Göteborg5332112110818
Halland332011115712
Jämtland21100000224
Jönköping432111016713
Kalmar32200100358
Kronoberg22200000246
Malmö322110116511
Norrbotten42110000538
Skåne NÖ342001003710
Skåne S333111116814
Skåne V323010014610
Stockholm94643143201434
Stockholms län1181033233202343
Södermanland422110107411
Uppsala422111117613
Värmland422111006511
Västerbotten41111010729
Västernorrland42111000639
Västmanland33210000448
Västra Götaland N32200100358
Västra Götaland S22201100358
Västra Götaland V333111116814
Västra Götaland Ö32201100459
Örebro322111116612
Östergötland543111118917
Totalt10773682424191816173176349

Resultat i riksdagsvalet per kommun

Statistik

Röstberättigade till riksdagsvalet 2022

Statistik som visar antalet röstberättigade inför riksdagsvalet 2022 per kvalifikationsdagen den 12 augusti 2022.[4]

Ålder
Antal röstberättigade
18–29 1 326 939*
30–49 2 483 363
50–64 1 846 047
65–2 115 771

*Not: Därav 439 232 förstagångsväljare

Kön
Antal röstberättigade
Män3 851 470
Kvinnor3 920 650
Väljargrupp
Antal röstberättigade
Förstagångsväljare439 232
Utlandssvenskar178 901
Antal röstberättigade
7 772 120

Händelser efter valet

Under valvakan visade både SVT:s och TV4:s vallokalsundersökningar att Socialdemokraternas koalition hade en knapp majoritet gentemot Moderaternas koalition.[165][164] Endast 40 000 röster skiljde mellan de båda koalitionerna.[12] Undersökningarna visade även att Sverigedemokraterna hade passerat Moderaterna i antalet röster och att det skulle bli det näst största riksdagspartiet, en position som Moderaterna innehaft sedan Riksdagsvalet 1979.[12][181]

Vid rösträkningen av det preliminära valresultatet konstaterade Valmyndigheten att Moderaternas koalition hade passerat Socialdemokraternas koalition med mellan ett och tre mandat.[182][183][184] På grund av det osäkra läget under valnatten, tvekade Ulf Kristersson i sitt tal på Moderaternas valvaka att uttala sig som segrare och bad sina väljare att ha "tålamod [...] det definitiva resultatet måste fastställas".[185][181] Vid samma tidpunkt meddelade Jimmie Åkesson att Sverigedemokraterna vid ett eventuellt maktskifte kommer att "ha en central position i det nya styre som tillträder. Vår ambition är att sitta med i regeringen."[186] Magdalena Andersson meddelade att hon vägrade att erkänna sig besegrad och att "alla röster ska räknas och vi ska vänta på ett resultat", samtidigt som hon hyllade sina väljare för att ha "gjort ett bra val, vi har ett bra valresultat och vi har gjort en fantastisk valrörelse".[187] Statsvetare som Anders Sannerstedt och Henrik Ekengren Oscarsson påpekade att det identitetspolitiska Partiet Nyans, som blev det största partiet utanför riksdagen, hade skördat framgångar i valet genom att främst ha lockat väljare från förorterna på bekostnad av Socialdemokraterna.[188][189]

Sverigedemokraterna hamnade i blåsväder efter valet. Under webbtidningen Samnytts valvaka i Stockholm hade regionskandidaten Rebecka Fallenkvist inför en journalist utropat orden "Helg Seger", en anspelning på orden "Hell Seger" som är den svenska översättningen av den nazistiska segerhälsningen.[190] Fallenkvist berättade därefter för Expressen att hon med orden ville spela på "medias sedvanliga övertolkningar",[191] men att hon "här i efterhand inser [...] att det var onödigt".[191] När partiets stabschef Linus Bylund den 13 september fick en fråga av en journalist om vad han såg fram emot de kommande dagarna, besvarade han skämtsamt om "journalistrugby", där man "knuffar journalister".[192][193]

Centerpartiets partiledare Annie Lööf skickade den 13 september ett internt mejl till partiets politiker, där hon beskrev partiets preliminära valresultat som "omskakande".[194] Hon meddelade att partiets styrelse kommer att ha "en grundlig diskussion och tillsätta en valanalysgrupp som på djupet kommer att lyssna in och föreslå förändringar framåt."[194] Två dagar senare meddelade Lööf att hon kommer att avgå som partiledare.[195][196] Efteråt krävde ett flertal aktiva centerpartister en ny partiledning och att partiet gör upp med samtliga av riksdagens partier.[197] Med anledning av Kristdemokraternas svaga valresultat krävde den tidigare partiledaren Alf Svensson att partiet gör en "rejäl valanalys där de inte väjer för det som inte blev bra".[198]

Under onsdagen den 14 september erkände sig Magdalena Andersson besegrad och meddelade att hon följande dag skulle begära entledigande som statsminister,[199][13] varpå Ulf Kristersson utropades som valets vinnare.[200][201] Andersson uppmanade även Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna att de "måste dra en tydlig gräns mot alla försök att underblåsa hat, hot och våld" och meddelade samtidigt att "om Moderaterna skulle komma på andra tankar och vilja samarbeta med mig i stället för SD står min dörr öppen för Kristersson".[199][202] Hos Liberalerna har det uppstått en "hård vakthållning" bland vissa medlemmar gällande en regering där Sverigedemokraterna ingår.[203] Även i Europaparlamentet har Gruppen Renew Europe kritiserat Liberalerna för att partiet vill ingå i en regering tillsammans med Sverigedemokraterna.[204]

Skolval (preliminärt resultat)

Under perioden 17 augusti till 7 september 2022 arrangerades skolval inför riksdagsvalet.[205] Totalt röstade 382 258 elever på 1 421 grund- och gymnasieskolor.[206] Den 12 september presenterades det preliminära resultatet, medan det slutgiltiga resultatet kommer att presenteras tidigast den 30 september.[207]

PartiAntal röster (preliminärt)[206]
2022
Andel röster
2022 (%)
Andel röster
2018 (%)
Ändring 2018 till
2022 (%-enheter)
Moderaterna94 27027,0921,23+5,86
Sverigedemokraterna72 62320,8715,50+5,37
Socialdemokraterna56 49016,2319,53-3,30
Kristdemokraterna32 3699,303,96+5,34
Vänsterpartiet27 4607,898,99-1,10
Centerpartiet27 1867,8112,15-4,34
Miljöpartiet16 3064,6910,27-5,58
Liberalerna15 1764,365,04-0,68
Feministiskt initiativ4 3711,261,78-0,52
Övriga partier1 7120,491,55-1,06
AntalAndel
(%)
Ändring 2018
till 2022
Valdeltagande på deltagande skolor385 89677,90-1,90
Antal deltagande skolor1 442-86
Summa giltiga röster347 96390,17-3,67
Ogiltiga röster blanka25 1856,53+2,73
Ogiltiga röster övriga12 7483,30+0,94
Röstberättigade elever495 625+5 643

Se även

Anmärkningar

  1. ^ Sverigedemokraterna vann 62 mandat i valet 2018, men sedan dess har riksdagsledamoten Roger Richthoff utestängts ur partiet och blivit politisk vilde, vilket gör att riksdagsgruppen inför detta val bestod av 61 personer.[2]
  2. ^ Vänsterpartiet vann 28 mandat i valet 2018, men sedan dess har riksdagsledamoten Amineh Kakabaveh utestängts ur partiet och blivit politisk vilde, vilket gör att riksdagsgruppen inför detta val bestod av 27 personer.[3]

Referenser

  1. ^ [a b c d e] Bergström, Margareta; Franzon, Henrik (17 september 2022). ”Fördelning av mandat i riksdagen och fastställande av vilka kandidater som har valts till ledamöter och ersättare”. Beslutsprotokoll. Valmyndigheten. Arkiverad från originalet den 18 september 2022. https://web.archive.org/web/20220918174257/https://resultat.val.se/protokoll/protokoll_Val_20220911_00_RD.pdf. Läst 18 september 2022. 
  2. ^ TT (30 mars 2022). ”Roger Richthoff lämnar SD – blir politisk vilde”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sormland/richthoff-sd-tvingas-lamna-forsvarsutskottet. Läst 15 september 2022. 
  3. ^ Svensson, Olof (29 augusti 2019). ”Kakabaveh lämnar Vänsterpartiet – blir politisk vilde”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/50wzr1/kakabaveh-lamnar-vansterpartiet--blir-politisk-vilde. Läst 15 september 2022. 
  4. ^ [a b] ”Rådata och statistik – Antal röstberättigade per kvalifikationsdagen 2022-08-12”. Valmyndigheten. 5 september 2022. Arkiverad från originalet den 2 september 2022. https://web.archive.org/web/20220902112948/https://www.val.se/valresultat/riksdag-region-och-kommun/2022/radata-och-statistik.html. Läst 5 september 2022. 
  5. ^ [a b] Juhlin, Johan (18 januari 2019). ”Stefan Löfven vald till ny statsminister”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/stefan-lofven-vald-till-ny-statsminister. Läst 1 september 2022. 
  6. ^ [a b] Thomsen, Dante (16 januari 2019). ”Statsvetaren om Alliansens ”död””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/statsvetaren-om-alliansens-dod. Läst 1 september 2022. 
  7. ^ [a b] ”Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge - konsekvenser för Sverige”. Regeringskansliet och Utrikesdepartementet. 13 maj 2022. Arkiverad från originalet den 13 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220513211535/https://www.regeringen.se/49a4b7/contentassets/b33a04c7ad954881ad6a571dc8553dbe/ett-forsamrat-sakerhetspolitiskt-lage---konsekvenser-for-sverige_webb.pdf. Läst 30 september 2022. 
  8. ^ [a b] Carp, Ossi (11 april 2022). ”S omprövar sin inställning till Nato – ”Har inget annat val””. Arkiverad från originalet den 11 april 2022. https://web.archive.org/web/20220411124521/https://www.dn.se/sverige/s-omprovar-sin-installning-till-nato-har-inget-annat-val/. Läst 1 september 2022. 
  9. ^ [a b c] Boström, Håkan (11 oktober 2021). ”En enad högeropposition tar form”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/ledare/en-enad-h%C3%B6geropposition-tar-form-1.56839509. Läst 23 augusti 2022. 
  10. ^ [a b] TT (7 september 2022). ”Inget SD i Kristerssons regering: ”Mitt besked ligger fast””. Dagens Industri. Arkiverad från originalet den 7 september 2022. https://web.archive.org/web/20220907052535/https://www.di.se/nyheter/inget-sd-i-kristerssons-regering-mitt-besked-ligger-fast/. Läst 16 september 2022. 
  11. ^ [a b c d e f] ”Val till riksdagen - Slutligt valresultat - Riket”. Valmyndigheten. 17 september 2022. Arkiverad från originalet den 18 september 2022. https://web.archive.org/web/20220918174406/https://resultat.val.se/val2022/slutlig/RD/rike. Läst 18 september 2022. 
  12. ^ [a b c] Öjemar, Fredrik (11 september 2022). ”Knapp ledning för Andersson i SVT:s mätning - tre mandat skiljer mellan blocken”. Dagens Industri. Arkiverad från originalet den 11 september 2022. https://web.archive.org/web/20220911205156/https://www.di.se/nyheter/knapp-ledning-for-andersson-i-svt-s-matning-tre-mandat-skiljer-mellan-blocken/. Läst 26 september 2022. 
  13. ^ [a b] Nilsson, Mimmi (15 september 2022). ”Magdalena Andersson avgår som statsminister”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/magdalena-andersson-avgar-som-statsminister. Läst 16 september 2022. 
  14. ^ ”Sverige har fått en ny regering”. Riksdagen.se. 3 oktober 2014. Arkiverad från originalet den 4 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141004081725/http://www.riksdagen.se/sv/Start/Aktuellt/Riksdagen-rostar-om-forslaget-till-statsminister/. Läst 1 september 2022. 
  15. ^ [a b] Ohlin, Jonas (10 september 2018). ”Sämsta valresultatet för S på över 100 år”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/samsta-valresultatet-for-s-pa-over-100-ar. Läst 1 september 2022. 
  16. ^ Johansson, Linnea (14 september 2018). ”Experten: S egen politik blir deras fall”. Metro. Arkiverad från originalet den 14 september 2018. https://web.archive.org/web/20180914105656/https://www.metro.se/artikel/experten-s-egen-politik-blir-deras-fall. Läst 1 september 2022. 
  17. ^ Habul, Kenan (25 september 2018). ”Stefan Löfven röstades bort som statsminister av riksdagen”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/P3xzpX/stefan-lofven-rostades-bort-som-statsminister-av-riksdagen. Läst 1 september 2022. 
  18. ^ ”Talmannen: Jag tar mer aktiv roll i regeringssamtalen”. SVT Nyheter. 29 oktober 2018. https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/talmannen-jag-tar-mer-aktiv-roll-i-regeringssamtalen. Läst 1 september 2022. 
  19. ^ Olsson, Hans (25 september 2018). ”Löfven leder övergångsregering”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/nyheter/politik/lofven-leder-overgangsregering/. Läst 1 september 2022. 
  20. ^ Rockler, Emelie (15 oktober 2018). ”Allt du vill veta om regeringsbildningen”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/val-2018/allt-du-behover-veta-om-regeringsbildningen/. Läst 1 september 2022. 
  21. ^ TT (14 december 2018). ”Riksdagen röstar nej till Löfven som statsminister”. Dagens Nyheter. ISSN 1101-2447. Arkiverad från originalet den 14 december 2018. https://web.archive.org/web/20181214121302/https://www.dn.se/nyheter/politik/0900-lofven-provas-av-riksdagen/. Läst 1 september 2022. 
  22. ^ Wedin, Helena (11 januari 2019). ”Uppgörelsen mellan S, MP, L och C – punkt för punkt”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/detta-vet-vi-om-s-mp-l-och-c-uppgorelsen. Läst 1 september 2022. 
  23. ^ Olsson, Hans (16 januari 2019). ”V villkorar att släppa fram Löfven som statsminister”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 16 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190116133343/https://www.dn.se/nyheter/politik/v-villkorar-att-slappa-fram-lofven-som-statsminister/. 
  24. ^ Thomsen, Dante (2 juli 2019). ”Ebba Busch Thor i möte med Jimmie Åkesson – vill samarbeta kring sjukvård och migration”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ebba-busch-thor-i-mote-med-jimmie-akesson-vill-samarbeta-kring-sjukvard-och-migration. Läst 24 september 2022. 
  25. ^ Löfvenberg, Jonas (4 december 2019). ”Första direkta mötet mellan Kristersson och Åkesson”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/forsta-direkt-mote-mellan-kristersson-och-akesson. Läst 24 september 2022. 
  26. ^ Nordenskiöld, Tomas; Strömberg, Maggie (5 april 2020). ”Doldisen leder Löfvens krisgrupp – 'som ett krig'”. Expressen. Arkiverad från originalet den 7 april 2020. https://web.archive.org/web/20200407234004/https://www.expressen.se/nyheter/qs/regeringens-okanda-krisstyrka/. Läst 1 september 2022. 
  27. ^ Abrahamsson, Anders (3 mars 2020). ”Första svenska coronafallet kliniskt frisk”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/1.24829340. Läst 1 september 2022. 
  28. ^ Rydberg, Jenny (23 maj 2020). ”Lena Hallengren: Fler ska coronatestas”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/hallengren-fler-ska-coronatestas. Läst 1 september 2022. 
  29. ^ Carl-Fredrik, Eriksson. ”Löfven: Vi har inte lyckats med att skydda de äldre”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/lofven-vi-har-inte-lyckats-med-att-skydda-de-aldre/. Läst 1 september 2022. 
  30. ^ Dahl, Amanda (14 april 2020). ”Anders Tegnell: Vi har misslyckats med att skydda våra äldre”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/nyheter/sverige/anders-tegnell-vi-har-misslyckats-med-att-skydda-vara-aldre/. Läst 1 september 2022. 
  31. ^ Larsson, Anna. ”FHM: Otillräckliga resurser för att möta pandemin”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/7562594. Läst 1 september 2022. 
  32. ^ Ljunggren, Petter; Lindahl, David (11 november 2020). ”Ministern: Utebliven testning bidrog till smittspridning på äldreboenden”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/ministern-utebliven-testning-bidrog-till-smittspridning-pa-aldreboenden. Läst 1 september 2022. 
  33. ^ Ludvigsson, Jonas F. (23 november 2020). ”Så har Sveriges coronastrategi framstått under åtta månader”. Läkartidningen. https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/kommentar/2020/11/sa-har-sveriges-coronastrategi-framstatt-under-atta-manader/. Läst 1 september 2022. 
  34. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (7 september 2021). ”Fler restriktioner tas bort från och med den 29 september”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/artiklar/2021/09/fler-restriktioner-tas-bort-fran-och-med-den-29-september/. Läst 1 september 2022. 
  35. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (3 februari 2022). ”Merparten av restriktionerna mot covid-19 tas bort den 9 februari 2022”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2022/02/merparten-av-restriktionerna-mot-covid-19-tas-bort-den-9-februari-2022/. Läst 1 september 2022. 
  36. ^ TT (28 februari 2022). ”Svidande kritik mot regeringens och FHM:s coronahantering”. Världen idag. https://www.varldenidag.se/nyheter/svidande-kritik-mot-regeringens-och-fhms-coronahantering/[email protected]/. Läst 1 september 2022. 
  37. ^ Larsson, Anna (17 maj 2022). ”Allvarliga kritiken mot regeringens coronahantering”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/allvarliga-kritiken-mot-regeringens-coronahantering. Läst 1 september 2022. 
  38. ^ Torkelsson, Anna-Cajsa (29 oktober 2021). ”Skarp kritik mot virushantering”. Läkartidningen. https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2021/10/skarp-kritik-mot-coronahantering/. Läst 1 september 2022. 
  39. ^ Abrahamsson, Samuel (24 augusti 2020). ”Ulf Kristersson: ”Det dödliga våldet är som Sveriges andra pandemi””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/kristersson-m-haller-digitalt-sommartal. Läst 24 september 2022. 
  40. ^ Carlén, Linnea (26 maj 2021). ”Svidande kritik efter Brå-studie om dödligt våld: ”En skam för Sverige””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/m-kritik-efter-bra-studie-om-dodligt-vald-en-skam-for-sverige. Läst 24 september 2022. 
  41. ^ Holmqvist, Anette (31 maj 2022). ”Hård kritik mot ministern efter dödsskjutningar: ”Skyller ifrån sig””. Göteborgs-Posten. Arkiverad från originalet den 31 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220531152708/https://www.gp.se/nyheter/sverige/h%C3%A5rd-kritik-mot-ministern-efter-d%C3%B6dsskjutningar-skyller-ifr%C3%A5n-sig-1.73869368. Läst 24 september 2022. 
  42. ^ Lindström, Lars. ”Värnskatten slopas nästa år – detta betyder det för dig”. Expressen. https://www.expressen.se/ekonomi/varnskatten-slopas-det-har-betyder-det-for-dig/. Läst 1 september 2022. 
  43. ^ Knutson, Mats (13 februari 2020). ”Analys: Januariavtalet lever farligt”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/analys-januariavtalet-lever-farligt-1. Läst 1 september 2022. 
  44. ^ Stefansson, Klara (18 juni 2021). ”Förslaget: Fri hyressättning från juli nästa sommar”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/nu-presenteras-utredning-om-marknadshyror-v-hotar-falla-regeringen. Läst 1 september 2022. 
  45. ^ TT (17 juni 2021). ”Vänsterfrist för Löfven går ut”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 17 juni 2021. https://web.archive.org/web/20210617063006/https://www.dn.se/sverige/vansterfrist-for-lofven-gar-ut/. Läst 24 september 2022. 
  46. ^ Stefansson, Klara (4 juni 2021). ”Förslaget: Fri hyressättning från juli nästa sommar”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/nu-presenteras-utredning-om-marknadshyror-v-hotar-falla-regeringen. Läst 1 september 2022. 
  47. ^ ”Sverigedemokraterna begär omröstning om en misstroendeförklaring”. Ekot. Sveriges Radio. 17 juni 2021. https://sverigesradio.se/artikel/sverigedemokraterna-begar-omrostning-om-en-misstroendeforklaring. Läst 24 september 2022. 
  48. ^ Thomsen, Dante (21 juni 2021). ”Stefan Löfven fälld – vill inte ge besked om extraval”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/181-ledamoter-rostade-for-att-falla-stefan-lofven-vill-inte-ge-besked-om-extra-val. Läst 1 september 2022. 
  49. ^ Olsson, Hans; Jakobson, Hanna; Rosén, Hans (21 juni 2021). ”Stefan Löfven fälls av Sveriges riksdag”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 21 juni 2021. https://web.archive.org/web/20210621133207/https://www.dn.se/sverige/odesdag-vantar-for-stefan-lofven/. Läst 1 september 2022. 
  50. ^ Nilsson, Mimmi (21 juni 2021). ”Sabuni: Finns ingen förutsättning för januariavtalet”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/sabuni-finns-ingen-forutsattning-for-januariavtalet. Läst 1 september 2022. 
  51. ^ Eriksson, Niklas; Hällsten, Amanda. ”Stefan Löfven föreslås bli statsminister: Är här igen”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/qAKyLg. Läst 1 september 2022. 
  52. ^ Riksdagsförvaltningen. ”Stefan Löfven (S) har valts till statsminister”. Riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/aktuellt/2021/jul/7/stefan-lofven-s-har-valts-till-statsminister/. Läst 1 september 2022. 
  53. ^ Killgren, Sandra (22 augusti 2021). ”Stefan Löfven avgår som statsminister i höst”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/stefan-lofven-sommartalar-pa-runo. Läst 1 september 2022. 
  54. ^ Brusman, Filip (4 november 2021). ”Magdalena Andersson vald till ny S-ledare: ”Enormt taggad””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/nu-valjs-ny-s-ledare. Läst 1 september 2022. 
  55. ^ Riksdagsförvaltningen. ”Pressmeddelande: Talmannen föreslår Magdalena Andersson till statsminister”. Riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/press/pressmeddelanden/2021/nov/22/pressmeddelande-talmannen-foreslar-magdalena-andersson-till-statsminister/. Läst 1 september 2022. 
  56. ^ ”Vänsterpartiet släpper fram Magdalena Andersson”. Omni. https://omni.se/vansterpartiet-slapper-fram-magdalena-andersson/a/JxLr86. Läst 1 september 2022. 
  57. ^ [a b] Alm, Sebastian Comar. ”Magdalena Andersson lämnar statsministerposten efter MP:s besked”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/k6BQdQ. Läst 1 september 2022. 
  58. ^ Carp, Ossi (24 november 2021). ”Magdalena Andersson Sveriges första kvinnliga statsminister”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 24 november 2021. https://web.archive.org/web/20211124120250/https://www.dn.se/sverige/magdalena-andersson-sveriges-forsta-kvinnliga-statsminister/. Läst 1 september 2022. 
  59. ^ [a b] Ekoredaktionen (24 november 2021). ”MP lämnar regeringen”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/mp-lamnar-regeringen. Läst 1 september 2022. 
  60. ^ Holmqvist, Anette (25 november 2021). ”Talmannens ilska mot MP – föreslår Andersson igen”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/1.60054047. Läst 1 september 2022. 
  61. ^ Fors, Ebba (29 november 2021). ”Magdalena Andersson vald till statsminister – igen”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/magdalena-andersson-vald-till-statsminister-igen. Läst 1 september 2022. 
  62. ^ Ekman, Jonas; Silverberg, Josefin (30 november 2021). ”Här är alla ministrar i Anderssons regering”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/anderssons-overraskning-damberg-anderssons-eftertradare. Läst 1 september 2022. 
  63. ^ [a b] Statsrådsberedningen (16 maj 2022). ”Regeringen har fattat beslut om att Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato”. Regeringen.se. https://www.regeringen.se/artiklar/2022/05/regeringen-har-idag-fattat-beslut-om-att-sverige-ska-ansoka-om-medlemskap-i-nato/. Läst 1 september 2022. 
  64. ^ Rosén, Hans; Olsson, Hans; Costantini, Daniel (16 maj 2022). ”Historisk enighet när Natoansökan klubbades”. Dagens Nyheter. ISSN 1101-2447. https://www.dn.se/sverige/historisk-enighet-nar-natoansokan-klubbades/. Läst 1 september 2022. 
  65. ^ Haley, Ott (5 juli 2022). ”NATO allies sign accession protocols for Finland and Sweden in "truly historic moment"” (på engelska). CBS News. https://www.cbsnews.com/news/nato-finland-sweden-accession-protocols-russia-ukraine-war/. Läst 1 september 2022. 
  66. ^ Larsson, Arne; Nilsson, Nils Petter; Holmqvist, Anette (16 maj 2022). ”Andersson och Kristersson tar Sverige in i Nato – sida vid sida”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/nyheter/sverige/andersson-och-kristersson-tar-sverige-in-i-nato-sida-vid-sida-1.72829644. Läst 1 september 2022. 
  67. ^ Bonnevier, Ulf Hambraeus (18 februari 2022). ”Kraftigt förtroendelyft för Andersson – högsta nivån på tio år”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/kraftigt-fortroendelyft-for-andersson-hogsta-nivan-pa-tio-ar. Läst 30 september 2022. 
  68. ^ TT (1 maj 2022). ”DN/Ipsos: Fortsatt högt förtroende för Andersson”. Svenska Dagbladet. Arkiverad från [DN/Ipsos: Fortsatt högt förtroende för Andersson originalet] den 1 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220501110151/https://www.svd.se/a/G3R50B/dn-ipsos-fortsatt-hogt-fortroende-for-andersson. Läst 30 september 2022. 
  69. ^ [a b c] Dawod, Nivette; Granlund, John (16 augusti 2022). ”Åkesson i kapp Kristersson – helt jämnt till höger”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 16 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220816070228/https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/BjAoae/demoskop-fortroendet-for-akesson-kristersson-och-busch. Läst 30 september 2022. 
  70. ^ Rosén, Hans Rosén (28 augusti 2022). ”DN/Ipsos: Väljarna har störst förtroende för Andersson”. Dagens Nyheter. Arkiverad 27 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220827184324/https://www.dn.se/sverige/valjarna-har-storst-fortroende-for-andersson/. Läst 30 september 2022. 
  71. ^ Rydgren, Jens (2005). Från skattemissnöje till etnisk nationalism: Högerpopulism och parlamentarisk högerextremism i Sverige. Studentlitteratur. sid. 124. ISBN 91-44-04307-4 
  72. ^ Flores, Juan; Tanaka, Sofia (29 november 2021). ”Så röstade partierna på Magdalena Andersson”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 29 november 2021. https://web.archive.org/web/20211129132610/https://www.dn.se/sverige/sa-rostade-partierna-pa-magdalena-andersson/. Läst 23 augusti 2022. 
  73. ^ ”Kalender för valåret 2022”. Valmyndigheten. 27 april 2022. Arkiverad från originalet den 12 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220512040354/https://www.val.se/val-och-folkomrostningar/valkalendrar/valaret-2022.html. Läst 24 augusti 2022. 
  74. ^ ”Valsystemets grunder”. Valmyndigheten. 2 september 2022. Arkiverad från originalet den 2 september 2022. https://web.archive.org/web/20220902112702/https://www.val.se/val-och-folkomrostningar/det-svenska-valsystemet/valsystemets-grunder.html. Läst 5 september 2022. 
  75. ^ ”Rösta på parti och person”. Valmyndigheten. 10 augusti 2022. Arkiverad från originalet den 2 september 2022. https://web.archive.org/web/20220902112807/https://www.val.se/att-rosta/hur-rostar-jag/rosta-pa-parti-och-person.html. Läst 7 september 2022. 
  76. ^ ”Så funkar valsedlar”. Valmyndigheten. 10 juni 2022. Arkiverad från originalet den 2 september 2022. https://web.archive.org/web/20220902112610/https://www.val.se/val-och-folkomrostningar/det-svenska-valsystemet/sa-funkar-valsedlar.html. Läst 5 september 2022. 
  77. ^ ”Valsedlar vid röstmottagning”. Valmyndigheten. 31 augusti 2022. Arkiverad från originalet den 1 september 2022. https://web.archive.org/web/20220901190550/https://www.val.se/servicelankar/press/nyheter--pressmeddelanden/pressmeddelanden/2022-08-31-valsedlar-vid-rostmottagning.html. Läst 5 september 2022. 
  78. ^ [a b] Fors, Ebba (23 augusti 2022). ”“En person en röst” – ny lag ska stoppa gruppröstning”. Ekot. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/en-person-en-rost-ny-lag-ska-stoppa-grupprostning. Läst 5 september 2022. 
  79. ^ [a b] Sehlin, Ann (11 september 2018). ”Valobservatörer kritiska: ”Hanteringen av valsedlarna måste förändras””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/val2018/utlandska-valobservatorer-hanteringen-av-valsedlarna-maste-forandras. Läst 13 september 2022. 
  80. ^ [a b c] ”Ändringar i vallagen ska stärka skyddet för väljarna och valhemligheten”. Valmyndigheten. 1 februari 2022. https://www.val.se/servicelankar/press/nyheter--pressmeddelanden/pressmeddelanden/2022-02-01-andringar-i-vallagen-ska-starka-skyddet-for-valjarna-och-valhemligheten.html. Läst 13 september 2022. 
  81. ^ [a b] Iselidh, Astrid (11 september 2022). ”Långa köer utanför vallokaler – en timme efter stängning”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/langa-koer-utanfor-vallokaler-en-timme-efter-stangning. Läst 24 september 2022. 
  82. ^ [a b c d e f g] Flores, Juan (12 september 2022). ”Överraskande lågt valdeltagande”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 12 september 2022. https://web.archive.org/web/20220912054414/https://www.dn.se/sverige/overraskande-lagt-valdeltagandet/. Läst 24 september 2022. 
  83. ^ ”Traditionella medier viktigaste nyhetskällan”. Svenskarna och internet: Valspecial 2022. Internetstiftelsen. 5 april 2022. https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-valspecial-2022/politisk-information-och-budskap-pa-natet/traditionella-medier-ar-fortsatt-den-viktigaste-informationskallan-for-politiskt-innehall/. Läst 22 april 2022. 
  84. ^ ”Drygt 6 av 10 förstagångsväljare ser sociala medier som en viktig källa för politisk information”. Svenskarna och internet: Valspecial 2022. 5 april 2022. https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-valspecial-2022/politisk-information-och-budskap-pa-natet/drygt-6-av-10-forstagangsvaljare-ser-sociala-medier-som-en-viktig-kalla-for-politisk-information/. Läst 22 april 2022. 
  85. ^ ”Drygt 4 av 10 unga tar del av politiskt innehåll på sociala medier på daglig basis”. Svenskarna och internet: Valspecial 2022. Internetstiftelsen. 5 april 2022. https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-valspecial-2022/politisk-information-och-budskap-pa-natet/drygt-4-av-10-unga-tar-del-av-politiskt-innehall-pa-sociala-medier-pa-daglig-basis/. Läst 22 april 2022. 
  86. ^ ”Politisk information och budskap på nätet”. Svenskarna och internet: Valspecial 2022. Internetstiftelsen. 5 april 2022. https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-valspecial-2022/politisk-information-och-budskap-pa-natet/. Läst 22 april 2022. 
  87. ^ ”Förstagångsväljare litar generellt mer på det politiska innehållet de tar del av i olika kanaler, särskilt traditionella medier”. Svenskarna och internet: Valspecial 2022. Internetstiftelsen. 5 april 2022. https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-valspecial-2022/politisk-information-och-budskap-pa-natet/forstagangsvaljare-litar-generellt-mer-pa-det-politiska-innehallet-de-tar-del-av-i-olika-kanaler-sarskilt-traditionella-medier/. Läst 25 april 2022. 
  88. ^ ”Nätet som informationskälla och arena för politisk diskussion”. Svenskarna och internet: Valspecial 2022. Internetstiftelsen. 5 april 2022. https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-valspecial-2022/sammfattning/. Läst 25 april 2022. 
  89. ^ ”Hinder för det öppna samtalet”. Svenskarna och internet: Valspecial 2022. Internetstiftelsen. 5 april 2022. https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-valspecial-2022/hinder-for-det-oppna-samtalet/. Läst 25 april 2022. 
  90. ^ ”Valsäkerhet”. Valmyndigheten. 14 juni 2022. Arkiverad från originalet den 5 september 2022. https://web.archive.org/web/20220905174838/https://www.val.se/om-oss/vart-uppdrag/valsakerhet.html. Läst 6 september 2022. 
  91. ^ [a b] Sallinen, Jani Pirttisalo (17 augusti 2022). ””Tufft för Ryssland att påverka Sverige””. Svenska Dagbladet. Arkiverad från originalet den 5 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220817131612/https://www.svd.se/a/AL4RpA/tufft-for-ryssland-att-paverka-svenskar-infor-valet-2022. Läst 6 september 2022. 
  92. ^ Nittve, Hedvig (29 augusti 2022). ”Inga attacker från trollfabriker hotar valet: "Upptagna på annat håll"”. P4 Östergötland. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/inga-attacker-fran-trollfabriker-hotar-valet-upptagna-pa-annat-hall. Läst 6 september 2022. 
  93. ^ ”Bli inte lurad”. Myndigheten för psykologiskt försvar. Arkiverad från originalet den 30 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220830205434/https://www.bliintelurad.se/om-filmerna/. Läst 6 september 2022. 
  94. ^ [a b] ”Viktiga valfrågor 2022”. Statistiska centralbyrån. 20 december 2021. Arkiverad från originalet den 1 september 2022. https://web.archive.org/web/20220901094750/https://www.scb.se/val/valrelaterad-statistik/. Läst 5 september 2022. 
  95. ^ [a b c] Martinsson, Johan; Oscarsson, Henrik (2022). ”Väljarna kan överraska valåret 2022”. SOM-institutet. Arkiverad från originalet den 27 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220727131017/https://mediestudier.se/wp-content/uploads/2022/06/vim-03-henriksson_oscarsson.pdf. Läst 5 september 2022. 
  96. ^ [a b c] SVT Datajournalistik (11 september 2022). ”Väljarnas viktigaste frågor”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/datajournalistik/valu2022/valjarnas-viktigaste-fragor/. Läst 21 september 2022. 
  97. ^ ”Socialdemokraternas valmanifest 2022”. Socialdemokraterna.se. 25 augusti 2022. Arkiverad från originalet den 26 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220826105250/https://www.socialdemokraterna.se/nyheter/nyheter/2022-08-25-socialdemokraternas-valmanifest-2022. Läst 4 september 2022. 
  98. ^ [a b c] Dahl, Amanda (12 september 2022). ”Det har partierna lovat om regeringsbildningen”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 12 september 2022. https://web.archive.org/web/20220912043657/https://www.dn.se/sverige/det-har-partierna-lovat-om-regeringsbildningen/. Läst 21 september 2022. 
  99. ^ Runblom, Karin (15 augusti 2022). ”Socialdemokraterna vill skriva in alla nyanlända treåringar i förskolan”. Ekot. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/socialdemokraterna-vill-skriva-in-alla-nyanlanda-trearingar-i-forskolan. Läst 19 september 2022. 
  100. ^ Wahlund, Isak (1 september 2022). ”S svänger om kärnkraften – anser att utbyggnad är ”ganska bra””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/s-svanger-i-karnkraftsfragan-anser-att-mer-karnkraft-ar-ett-ganska-bra-forslag. Läst 19 september 2022. 
  101. ^ Carlén, Linnea (9 augusti 2022). ”Andersson: Vill inte återinföra fastighetsskatten”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/andersson-socialdemokraterna-vill-inte-aterinfora-fastighetsskatten. Läst 19 september 2022. 
  102. ^ Hedberg, Kristina; Jakobson, Hanna (23 augusti 2022). ”Andersson kräver färre låsningar från de andra partierna: ”Lättare att bilda regering efter valet””. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 13 september 2022. https://web.archive.org/web/20220913030753/https://www.dn.se/sverige/andersson-kraver-farre-lasningar-fran-de-andra-partierna-lattare-att-bilda-regering-efter-valet/. Läst 21 september 2022. 
  103. ^ Hedberg, Kristina; Jakobson, Hanna (23 augusti 2022). ”Studio DN partiledarintervju Magdalena Andersson (S): ”Vi vill inte ha Chinatowns i Sverige””. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 23 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220823172713/https://www.dn.se/sverige/studio-dn-partiledarintervju-magdalena-andersson-s-vi-vill-inte-ha-chinatowns-i-sverige/. Läst 30 september 2022. 
  104. ^ Westling, Fanny (25 augusti 2022). ”Starka reaktioner på Anderssons uttalande om ”Somalitown””. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 25 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220825190313/https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/oWJ6vV/boende-i-tjarna-angar-i-borlange-reagerra-pa-magdalena-andersson. Läst 30 september 2022. 
  105. ^ Holmqvist, Anette (7 september 2022). ”Hussein Moge: Hon förtjänar min röst”. Göteborgs-Posten. Arkiverad från originalet den 8 september 2022. https://web.archive.org/web/20220908090808/https://www.gp.se/nyheter/sverige/hussein-moge-hon-f%C3%B6rtj%C3%A4nar-min-r%C3%B6st-1.80531635. Läst 30 september 2022. 
  106. ^ ”Moderaternas valmanifest 2022 – Så får vi ordning på Sverige”. Moderaterna.se. 29 augusti 2022. Arkiverad från originalet den 29 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220829073513/https://moderaterna.se/nyhet/moderaternasvalmanifest/. Läst 4 september 2022. 
  107. ^ Hedberg, Kristina; Jakobson, Hanna (19 augusti 2022). ”Ulf Kristerssons lag har inget namn: ”Jag brukar säga på min sida i politiken””. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220819050207/https://www.dn.se/sverige/ulf-kristerssons-lag-har-inget-namn-jag-brukar-saga-pa-min-sida-i-politiken/. Läst 22 september 2022. 
  108. ^ Ridderstolpe, Erik (25 augusti 2022). ”M vill minska invandring – föreslår lagändring för vuxna utan asylskäl”. Ekot. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/m-vill-minska-invandring-foreslar-lagandring-for-vuxna-utan-asylskal. Läst 19 september 2022. 
  109. ^ ”Moderaterna kommer att ta bort Socialdemokraternas amnestigrund för vuxna efter valet”. Moderaterna.se. 25 augusti 2022. Arkiverad från originalet den 11 september 2022. https://web.archive.org/web/20220911174825/https://moderaterna.se/nyhet/moderaterna-kommer-att-ta-bort-socialdemokraternas-amnestigrund-for-vuxna-efter-valet/. Läst 19 september 2022. 
  110. ^ Heimersson, Alicia (2 september 2022). ”M:s svar: Lovar sänka elpriset från 1 november”. Expressen. Arkiverad från originalet den 2 september 2022. https://web.archive.org/web/20220902123700/https://www.expressen.se/nyheter/val-2022/ms-svar-lovar-sanka-elpriset-fran-1-november/. Läst 21 september 2022. 
  111. ^ Forsberg, Birgitta (9 augusti 2022). ”M vill införa ett pristak för elen under vintern”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/a/PokqdX/m-vill-infora-hogkostnadsskydd-for-elen-i-vinter. Läst 19 september 2022. 
  112. ^ Nilsson, Mimmi (14 augusti 2022). ”Moderaterna lovar sänkt skatt för låg- och medelinkomsttagare”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/moderaterna-vill-forstarka-jobbskatteavdraget. Läst 20 september 2022. 
  113. ^ ”Valmanifest”. Sverigedemokraterna.se. Arkiverad från originalet den 4 september 2022. https://web.archive.org/web/20220904013513/https://sd.se/wp-content/uploads/2022/08/valmanifest.pdf. Läst 4 september 2022. 
  114. ^ Nilsson, Mimmi; Hüll, Justina (12 september 2022). ”Åkesson: ”Vår ambition är att sitta i regering””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/johan-pehrson-forst-ut-att-tala-pa-valvaka. Läst 22 september 2022. 
  115. ^ Brusman, Filip (25 augusti 2022). ”Åkesson: ”Asylrelaterade invandringen ska vara så nära noll som möjligt””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/akesson-asylrelaterade-invandringen-ska-vara-sa-nara-noll-som-mojligt. Läst 20 september 2022. 
  116. ^ Haglund, Anja; Nilsson, Owe (31 augusti 2022). ”SD vill skärpa asylreglerna på 30 punkter”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/a/nQRAja/sd-vill-skarpa-asylreglerna-pa-30-punkter. Läst 19 september 2022. 
  117. ^ Ridderstolpe, Erik (31 augusti 2022). ”SD vill kraftigt begränsa asylinvandringen – L går emot förslaget”. Ekot. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/sd-vill-kraftigt-begransa-asylinvandringen-l-gar-emot-forslaget. Läst 19 september 2022. 
  118. ^ Helmerson, Katarina (18 augusti 2022). ”Åkesson: SD släpper krav på arbetsmarknadsprövning”. Ekot. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/akesson-sd-slapper-krav-pa-arbetsmarknadsprovning. Läst 19 september 2022. 
  119. ^ Orange, Richard (15 augusti 2022). ”Sweden Democrat leader: ‘We don’t want unions to control work permits’” (på engelska). The Local. Arkiverad från originalet den 15 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220815083731/https://www.thelocal.se/20220815/sweden-democrat-leader-we-dont-want-unions-to-control-work-permits/. Läst 19 september 2022. 
  120. ^ Hedberg, Kristina; Jakobson, Hanna (29 augusti 2022). ”Jimmie Åkesson: Om M vill skära i a-kassan ”går vi i opposition””. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 29 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220829050723/https://www.dn.se/sverige/jimmie-akesson-om-m-vill-skara-i-a-kassan-gar-vi-i-opposition/. Läst 19 september 2022. 
  121. ^ Olsson, Hans (18 augusti 2022). ”SD: Vi kommer inte att lägga oss platt”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220819112405/https://www.dn.se/sverige/sd-vi-kommer-inte-att-lagga-oss-platt/. Läst 21 september 2022. 
  122. ^ Lindholm, Amanda (17 augusti 2022). ”M-kritiken: ”Svårt att ha förtroende för honom””. Svenska Dagbladet. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220818085710/https://www.svd.se/a/1OgVjq/moderat-kritik-mot-sd-s-tunnelbanetweet. Läst 27 september 2022. 
  123. ^ Ericson, Adrian (1 september 2022). ”Hård kritik efter inbjudan till fika för Nazitysklands anfall: ”Riktigt vidrigt””. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 1 september 2022. https://web.archive.org/web/20220901225845/https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/WRlgvg/sd-fika-med-nazitema-far-hard-kritik-fran-partiledare. 
  124. ^ ”Valmanifest 2022 – För Sveriges bästa”. Centerpartiet.se. Arkiverad från originalet den 15 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220815231033/https://www.centerpartiet.se/val-2022/valmanifest-2022. Läst 4 september 2022. 
  125. ^ ”GE KRAFT ÅT VARJE MÄNNISKA–En hoppfull väg framåt”. Framtidsagenda för Centerpartiet inför 2030. Centerpartiet. sid. 18. https://www.centerpartiet.se/download/18.35f8faa5179876e65ad2215/1622201390079/Framtidsagenda_2030.pdf. Läst 24 augusti 2021. ”Centerpartiet är ett självständigt, borgerligt, liberalt parti som söker samarbete i den breda politiska mitten. Vi har under en lång rad år samverkat med såväl andra borgerliga partier som socialdemokrater och miljöpartister för att Sverige ska kunna styras ansvarsfullt och för att föra politiken framåt. Ett politiskt samarbete i den breda politiska mitten, utan att ytterkantspartier har ett avgörande inflytande, är det bästa för Sverige. Centerpartiet står för frihet, jämställdhet och öppenhet. Vi vänder oss helt emot högerpopulism, främlingsfientlighet och extremism. Vi tar bestämt avstånd från socialism, förmyndarmentalitet och vänsterpolitik.” 
  126. ^ [a b] Ibrahim, Sarah (15 augusti 2022). ”Annie Lööf öppnar för att sitta i S-ledd regering”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/annie-loofs-besked-vill-sitta-i-s-ledd-regering. Läst 21 september 2022. 
  127. ^ [a b c] Hedberg, Kristina; Jakobson, Hanna (22 augusti 2022). ”Annie Lööf (C): Även S anpassar sig till SD – ”inga etniska kvoter för vissa gator””. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220822044119/https://www.dn.se/sverige/annie-loof-c-aven-s-anpassar-sig-till-sd-inga-etniska-kvoter-for-vissa-gator/. Läst 21 september 2022. 
  128. ^ ”Lööfs tydliga besked: C ska inte budgetförhandla med V”. SVT Nyheter. Sveriges Television. 3 juni 2021. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/loof-kommer-inte-budgetforhandla-med-v. Läst 24 augusti 2021. ”Jag är beredd att sitta i en regering med både moderater och socialdemokrater. Det är Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna som vi inte vill budgetförhandla med, säger partiledare Annie Lööf i söndagens Agenda” 
  129. ^ Zuiderveld, Maria; Jönsson, Nils; Nordstrand, Marie (25 augusti 2022). ”Misstänkte för mordet i Almedalen planerade att döda Annie Lööf”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/centerpartiets-annie-loof-tilldelas-malsagandebitrade-i-samband-med-almedalsmordet. Läst 19 september 2022. 
  130. ^ Svanberg, Nina (27 augusti 2022). ”Mammans ord: ”Ni kommer inte lyfta blicken””. Expressen. Arkiverad från originalet den 27 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220827110446/https://www.expressen.se/nyheter/mammans-ord-ni--kommer-inte-lyfta-blicken/. Läst 19 september 2022. 
  131. ^ ”Vänsterpartiets valplattform”. Vänsterpartiet.se. Arkiverad från originalet den 25 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220825152723/https://www.vansterpartiet.se/wp-content/uploads/2022/07/valplattform-2022.pdf. Läst 4 september 2022. 
  132. ^ Thornéus, Ebba (7 september 2022). ”V:s erbjudande till Magdalena Andersson: Vi måste sitta i regering”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 7 september 2022. https://web.archive.org/web/20220907193842/https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/AP28Wz/nooshi-dadgostar-vi-maste-sitta-i-regering. Läst 21 september 2022. 
  133. ^ Hedberg, Kristina; Jakobson, Hanna (17 augusti 2022). ”Nooshi Dadgostar om klimatet: ”Vi kan inte stå i riksdagen och säga hur folk ska leva””. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 17 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220817050019/https://www.dn.se/sverige/nooshi-dadgostar-om-klimatet-vi-kan-inte-sta-i-riksdagen-och-saga-hur-folk-ska-leva/. Läst 21 september 2022. 
  134. ^ Olsson, Hans (20 augusti 2022). ”Vänstern kräver inflytande – och rejält höjda skatter”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 20 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220820125658/https://www.dn.se/sverige/vanstern-kraver-inflytande-och-rejalt-hojda-skatter/. Läst 20 september 2022. 
  135. ^ ”Kristdemokraternas valmanifest 2022”. Kristdemokraterna.se. 1 september 2022. Arkiverad från originalet den 4 september 2022. https://web.archive.org/web/20220904013513/https://kristdemokraterna.se/var-politik/val-2022/valmanifest. Läst 4 september 2022. 
  136. ^ Nyman, Jenny (1 juli 2022). ”KD: Inför kemisk kastrering av våldtäktsmän”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 3 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220703040407/https://www.dn.se/sverige/kd-infor-kemisk-kastrering-av-valdtaktsman/. Läst 20 september 2022. 
  137. ^ TT (5 augusti 2022). ”KD vill öppna dna-register för brottsutredningar”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 12 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220812093908/https://www.dn.se/sverige/kd-vill-oppna-dna-register-for-brottsutredningar/. Läst 20 september 2022. 
  138. ^ Hedberg, Kristina; Jakobson, Hanna (12 augusti 2022). ”Ebba Busch (KD) kräver dna-prov vid utlänningskontroller: ”Utnyttjar vår gästfrihet för att begå brott””. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 12 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220812060347/https://www.dn.se/sverige/ebba-busch-kd-kraver-dna-prov-vid-utlanningskontroller-utnyttjar-var-gastfrihet-for-att-bega-brott/. Läst 20 september 2022. 
  139. ^ ”Maktskifte för ett nytt Sverige - Liberalernas valmanifest 2022”. Liberalerna.se. Arkiverad från originalet den 9 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220809134928/https://www.liberalerna.se/wp-content/uploads/valmanifest-2022.pdf. Läst 4 september 2022. 
  140. ^ [a b] ”Ny start för Sverige”. Liberalernas partiråd. 28 mars 2021. Arkiverad från originalet den 28 mars 2021. https://web.archive.org/web/20210328233102/https://www.liberalerna.se/wp-content/uploads/ny-start-210328.pdf. Läst 24 augusti 2021. 
  141. ^ [a b] Dawod, Nivette (12 september 2022). ”L säger nej till SD i regering”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 12 september 2022. https://web.archive.org/web/20220912100604/https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Xbgy6B/l-sager-nej-till-sd-i-regering. Läst 21 september 2022. 
  142. ^ TT (7 augusti 2022). ”L vill se ordningslyft i skolan”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 7 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220807133524/https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/9Ky8K5/l-foreslar-ordningslyft-i-skolan. 
  143. ^ Johansson, Birgitta (4 augusti 2022). ”Liberalerna vill ha sänkt moms och skatt på el”. Ekot. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/liberalerna-vill-ha-sankt-moms-och-skatt-pa-el. Läst 20 september 2022. 
  144. ^ [a b] Sjögren, Anna; Granlund, John (22 augusti 2022). ”Intern L-kritik mot kärnkraftsresan med SD: Hoppa av spektaklet!”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220822120032/https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/v5vp4m/intern-kritik-hos-liberalerna-mot-resa-med-sverigedemokraterna. Läst 19 september 2022. 
  145. ^ Reuterskiöld, Annie. ”Internt L-uppror mot turné med SD”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220822085342/https://www.dn.se/sverige/internt-l-uppror-mot-turne-med-sd/. Läst 19 september 2022. 
  146. ^ ”Valmanifest 2022”. MP.se. Arkiverad från originalet den 17 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220817102232/https://www.mp.se/valmanifest2022/. Läst 4 september 2022. 
  147. ^ ”Miljöpartiets språkrör vill inte stödja en regering som ökar utsläppen”. Radio Sweden på lätt svenska. Sveriges Radio. 10 augusti 2022. https://sverigesradio.se/artikel/miljopartiets-sprakror-vill-inte-stodja-en-regering-som-okar-utslappen. Läst 21 september 2022. 
  148. ^ Olsson, Hans (10 september 2022). ”Per Bolund: Våra krav på Magdalena Andersson”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 10 september 2022. https://web.archive.org/web/20220910184132/https://www.dn.se/sverige/per-bolund-vara-krav-pa-magdalena-andersson/. Läst 21 september 2022. 
  149. ^ Hedberg, Kristina; Jakobson, Hanna (24 augusti 2022). ”Märta Stenevi (MP) vill ha böter för företag som släpper ut 2030”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 24 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220824145120/https://www.dn.se/sverige/marta-stenevi-mp-vill-ha-boter-for-foretag-som-slapper-ut-2030/. Läst 21 seotember 2022. 
  150. ^ Skoglund, Karolina (12 augusti 2022). ”Så mycket pengar lägger partierna på sina kampanjer”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sa-mycket-pengar-lagger-partierna-pa-sina-kampanjer. Läst 16 augusti 2022. 
  151. ^ Triches, Robert (27 april 2018). ”Riksdagsparti får valbudgeten mer än halverad”. Dagens Industri. https://www.di.se/nyheter/riksdagsparti-far-valbudgeten-mer-an-halverad/. Läst 16 augusti 2022. 
  152. ^ Fyrk, Johan (16 augusti 2022). ”Experten: Årets valaffischer är tråkiga”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/sverige/experten-arets-valaffischer-ar-trakiga/. Läst 16 augusti 2022. 
  153. ^ Lindgren, Jenny (18 augusti 2022). ”Bäst och sämst i klassen när kreatörerna fäller dom över valaffischerna: ”Partiet som gör Se och Hörs formgivare avundsjuk””. Resumé. https://www.resume.se/marknadsforing/kampanj/bast-och-samst-i-klassen-nar-kreatorerna-faller-dom-over-valaffischerna-partiet-som-gor-se-och-hors/. Läst 6 september 2022. 
  154. ^ TT (30 juni 2022). ”Pressat Centern hoppas på valaffischer”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/9KRm45/nu-visar-centerpartiet-upp-sina-valaffischer. Läst 16 augusti 2022. 
  155. ^ Expressens redaktion (17 augusti 2022). ”Grälen och snackisarna – se Expressens partiledardebatt”. Expressen. https://www.expressen.se/tv/nyheter/val-2022/expressens-stora-partiledardebatt-2022/. Läst 24 augusti 2022. 
  156. ^ Aftonbladets redaktion (17 augusti 2022). ”Se hela Aftonbladets partiledardebatt här”. Aftonbladet TV. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/KzQW1e/aftonbladets-partiledardebatt-2022-se-den-har. Läst 24 augusti 2022. 
  157. ^ [a b c] ”Välkommen till Sveriges Radios slutdebatt med partiledarna och tre specialdebatter”. Sveriges Radio. 25 augusti 2022. https://sverigesradio.se/artikel/valkommen-till-sveriges-radios-slutdebatt-med-partiledarna-och-tre-specialdebatter. Läst 2 september 2022. 
  158. ^ [a b c] Larsson, Ylva (18 augusti 2022). ”Så bevakar SVT valet – och så följer du valspurten”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sa-bevakar-svt-valet. Läst 2 september 2022. 
  159. ^ ”Debatten”. Alla TV Kanaler. https://www.allatvkanaler.se/tv/debatten-r6gV7nsaA/. Läst 2 september 2022. 
  160. ^ TT (2 september 2022). ”Förvirrad? Här är din tv-guide till valet”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/kultur/kultur-n%C3%B6je/f%C3%B6rvirrad-h%C3%A4r-%C3%A4r-din-tv-guide-till-valet-1.80115600. Läst 3 september 2022. 
  161. ^ [a b] ”Möt makten i vår valsatsning Folkviljan”. Kvartal. 24 augusti 2022. https://kvartal.se/folkviljan/. Läst 14 september 2022. 
  162. ^ ”Watch the 2022 Radio Sweden Election Debate” (på engelska). Radio Sweden. 31 augusti 2022. https://sverigesradio.se/artikel/radio-sweden-election-debate-live. Läst 3 september 2022. 
  163. ^ Heppling, Linnea (9 september 2022). ”Så använder vi Valu i våra analyser”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/det-har-ar-valu-1. Läst 17 september 2022. 
  164. ^ [a b c] ”Valdagsundersökning: S-sidan störst – SD landets näst största parti”. TV4.se. 11 september 2022. Arkiverad från originalet den 15 september 2022. https://web.archive.org/web/20220915155827/https://www.tv4.se/artikel/3Ob4TNUJWsct21nuyr9FOR/valdagsundersoekning-s-blocket-stoerst-sd-naest-stoersta-partiet. Läst 16 september 2022. 
  165. ^ [a b] Krona, Isak; Hållbus, Susanna (11 september 2022). ”Rysarjämnt mellan blocken i SVT/Valu – 40 000 röster skiljer mellan blocken”. Ekot. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/rysarjamnt-mellan-blocken-i-svt-valu-sd-ser-ut-att-bli-nast-storsta-parti. Läst 16 september 2022. 
  166. ^ SVT Datajournalistik (11 september 2022). ”Valu 2022 - Väljarströmmar”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/datajournalistik/valu2022/valjarstrommar/. Läst 11 september 2022. 
  167. ^ SVT Datajournalistik (11 september 2022). ”Valu 2022 - Väljargrupper”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/datajournalistik/valu2022/valjargrupper/. Läst 13 september 2022. 
  168. ^ Hultgren, Victor (11 september 2022). ”Långa köer bara timmar innan stängning”. Dagens Industri. https://www.di.se/nyheter/langa-koer-bara-timmar-innan-stangning/. Läst 15 september 2022. 
  169. ^ [a b c d] Oscarsson, Tea; Bosson, Axel; Hultman, Alexander; Hellekant, Johan (11 september 2022). ”Röstningen pågick efter 22 på Centralstationen”. Svenska Dagbladet. Arkiverad från originalet den 13 september 2022. https://web.archive.org/web/20220913011509/https://www.svd.se/a/EQW8zG/valnamnden-kritiserar-nya-lag-for-rostning-koer-i-hela-sverige. Läst 24 september 2022. 
  170. ^ Johansson, Peter (14 september 2022). ”Lågt valdeltagande i socioekonomiskt utsatta områden: Tråkigt att höra”. P4 Stockholm. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/lagt-valdeltagande-i-socioekonomiskt-utsatta-omraden-trakigt-att-hora. Läst 25 september 2022. 
  171. ^ [a b] Kudo, Per (19 september 2022). ”Här röstade bara 3 av 10: ”Felaktig folkbokföring””. Svenska Dagbladet. Arkiverad från originalet den 19 september 2022. https://web.archive.org/web/20220919040349/https://www.svd.se/a/zEgb5r/jatteproblem-historiskt-lagt-valdeltagande-i-vissa-distrikt. Läst 25 september 2022. 
  172. ^ Olsson, Martin (15 september 2022). ”Kraftigt minskat valdeltagande – här är distrikten med störst tapp”. Dagens Samhälle. Arkiverad från originalet den 15 september 2022. https://web.archive.org/web/20220915072507/https://www.dagenssamhalle.se/styrning-och-beslut/demokrati/kraftigt-minskat-valdeltagande-har-ar-distrikten-med-storst-tapp/. Läst 25 september 2022. 
  173. ^ Oscarsson, Tea; Bosson, Axel; Hultman, Alexander; Hellekant, Johan (11 september 2022). ”Röstningen pågick efter 22 på Centralstationen”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/a/EQW8zG/valnamnden-kritiserar-nya-lag-for-rostning-koer-i-hela-sverige. Läst 11 september 2022. 
  174. ^ Ehrlin, Maria (9 september 2018). ”Nya reglerna orsaken till köerna : ”Skulle behöva gigantiska lokaler””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/val2018/langa-koer-till-vallokalerna-valansvarig-vi-gor-det-basta-vi-kan. Läst 2 oktober 2022. 
  175. ^ [a b] Pettersson, Mikael Grill; Persson, Desirée; Pettersson, Lena (12 september 2022). ”Regeringen varnades för långa köer – nya reglerna infördes ändå”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/valmyndigheten-om-problem-i-vallokalerna. Läst 2 oktober 2022. 
  176. ^ ”Regeringens proposition 2021/22:52 - Förstärkt skydd för väljare vid röstmottagning Prop. 2021/22:52”. Sveriges riksdag. 28 oktober 2021. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/forstarkt-skydd-for-valjare-vid-rostmottagning_H90352/html. Läst 2 oktober 2022. 
  177. ^ Somnell, Mikaela (12 september 2022). ”Vallokalsstrulet kan ha förändrat valbeteendet”. Aftonbladet. https://live.aftonbladet.se/val2022/news/vallokalsstrulet-kan-ha-foeraendrat-valbeteendet.4PvK3xGsZ. Läst 12 september 2022. 
  178. ^ [a b c] Nygren, Susanna (20 september 2022). ”Överklagar valet – på grund av långa köer”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 20 september 2022. https://web.archive.org/web/20220920061657/https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/eJKK6l/overklagar-valresultatet-pa-grund-av-langa-koer. Läst 24 september 2022. 
  179. ^ [a b] ”Val till riksdagen - Preliminärt valresultat - Riket”. Valmyndigheten. 15 september 2022. https://resultat.val.se/val2022/prel/RD/rike. Läst 15 september 2022. 
  180. ^ ”Röstdata per distrikt - Slutlig röstdata per distrikt med distriktskoder, riksdagsvalet 2022”. Valmyndigheten. 29 september 2022. Arkiverad från originalet den 29 september 2022. https://web.archive.org/web/20220929120549/https://www.val.se/valresultat/riksdag-region-och-kommun/2022/radata-och-statistik.html. Läst 29 september 2022. 
  181. ^ [a b] Björkman, Fredrik (12 september 2022). ”Ulf Kristersson tar inte ut segern i förskott: ”Tålamod””. Dagens Industri. Arkiverad från originalet den 13 september 2022. https://web.archive.org/web/20220913070956/https://www.di.se/nyheter/ulf-kristersson-tar-inte-ut-segern-i-forskott-talamod/. Läst 30 september 2022. 
  182. ^ Örstadius, Kristoffer (12 september 2022). ”Siffrorna visar: Goda chanser för Kristersson att behålla ledningen”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 12 september 2022. https://web.archive.org/web/20220912232518/https://www.dn.se/sverige/siffrorna-visar-goda-chanser-for-kristersson-att-behalla-ledningen/. Läst 26 september 2022. 
  183. ^ Hultgren, Victor (14 september 2022). ”Högerblocket utökar ledningen – tar ytterligare ett mandat”. Dagens Nyheter. Arkiverad 14 september 2022. https://web.archive.org/web/20220914235436/https://www.di.se/live/hogerblocket-utokar-ledningen-tar-ytterligare-ett-mandat/. Läst 26 september 2022. 
  184. ^ Furtenbach, Fredrik (14 september 2022). ”Högersidan tar nytt mandat – Furtenbach: ”Stabilare regering””. Ekot. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/hogersidan-tar-nytt-mandat-furtenbach-stabilare-regering. Läst 26 september 2022. 
  185. ^ Nilsson, Mimmi (12 september 2022). ”Kristersson: Jag vill göra allt jag kan för att skapa ny regering”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/kristersson-jag-vill-gora-allt-jag-kan-for-att-skapa-ny-regering. Läst 26 september 2022. 
  186. ^ Dawod, Nivette; Thornéus, Ebba (12 september 2022). ”Åkesson: Vår ambition är att sitta i regering”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 12 september 2022. https://web.archive.org/web/20220912083903/https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/O8px9q/akesson-talar-vi-ar-pa-riktigt-ett-stort-parti-i-dag. Läst 26 september 2022. 
  187. ^ Thornéus, Ebba; Dawod, Nivette (12 september 2022). ”Andersson: Vi har gjort ett bra val”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 13 september 2022. https://web.archive.org/web/20220913010140/https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/wAPl2M/andersson-vi-komme-rinte-fa-ett-resultat-ikvall. Läst 26 september 2022. 
  188. ^ Rapp, Johanna (12 september 2022). ”Nyans ser ut att få stöd i flera distrikt”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 12 september 2022. https://web.archive.org/web/20220912233421/https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/nQaEJm/partiet-nyans-ser-ut-att-fa-stort-stod-i-flera-valdistrikt. Läst 26 september 2022. 
  189. ^ Wikén, Johan; Jönsson, Nils; Nyqvist, Oskar (12 september 2022). ”Partiet Nyans går mot starkt valresultat i storstadsområden”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/partiet-nyans-gar-mot-starkt-valresultat-pa-flera-platser. Läst 26 september 2022. 
  190. ^ Skoglund, Karolina (12 september 2022). ”SD-profilen i natt: ”Helg seger””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sd-profilen-i-natt-hel-g-seger. Läst 27 september 2022. 
  191. ^ [a b] Heimersson, Alicia (12 september 2022). ”Riks-profilen utropar ”Helg Seger”: ”Onödigt””. Expressen. Arkiverad från originalet den 12 september 2022. https://web.archive.org/web/20220912135146/https://www.expressen.se/nyheter/val-2022/riks-profilen-utropar--helg-seger-ovardigt-/. Läst 27 september 2022. 
  192. ^ Åhman, Emma; Lundqvist, Axel (13 september 2022). ”SD-toppen ser fram emot ”journalistrugby””. Expressen. Arkiverad från originalet den 13 september 2022. https://web.archive.org/web/20220913105831/https://www.expressen.se/nyheter/val-2022/sd-toppen-ser-fram--emot-journalistrugby/. Läst 27 september 2022. 
  193. ^ Schori, Martin (13 september 2022). ””Journalistrugby” – ett skämt från Linus Bylund, eller inte?”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 13 september 2022. https://web.archive.org/web/20220913104850/https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/jldR4w/linus-bylunds-prat-om-journalistrugby-oroar. 
  194. ^ [a b] Schau, Oscar (13 september 2022). ”Annie Lööf i internt mejl till partiet: ”Självrannsakan””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/annie-loof-i-internt-krismejl-sjalvrannsakan. Läst 26 september 2022. 
  195. ^ Dawod, Nivette; Westling, Fanny; Thornéus, Ebba; Berntsson, Olivia J (15 september 2022). ”Annie Lööf avgår som partiledare”. Aftonbladet. Arkiverad 19 september 2022. https://www.aftonbladet.se/a/69zo3r. Läst 26 september 2022. 
  196. ^ Gudmundsson, Vilma (15 september 2022). ”Annie Lööf avgår som partiledare för Centerpartiet”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/annie-loof-avgar-som-partiledare. Läst 26 september 2022. 
  197. ^ Mattsson, Pontus (26 september 2022). ”C-politiker kräver ny partiledning: Valresultatet ett kollektivt misslyckande”. Ekot. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/c-politiker-kraver-ny-partiledning-valresultatet-ett-kollektivt-misslyckande. Läst 26 september 2022. 
  198. ^ Silva, Emanuel (16 september 2022). ”Alf Svensson kräver analys av KD-fiaskot”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 16 september 2022. https://web.archive.org/web/20220916201000/https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/zEg9bw/alf-svensson-kraver-analys-av-kd-fiaskot. Läst 26 september 2022. 
  199. ^ [a b] Yousuf, Etezaz (14 september 2022). ”Statsminister Magdalena Andersson erkänner sig besegrad”. Göteborgs-Posten. Arkiverad från originalet den 15 september 2022. https://web.archive.org/web/20220915092838/https://www.gp.se/nyheter/sverige/statsminister-magdalena-andersson-erk%C3%A4nner-sig-besegrad-1.81058129. Läst 26 september 2022. 
  200. ^ Forsberg, Emma (14 september 2022). ”Ulf Kristersson vinnare i valet 2022”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 14 september 2022. https://web.archive.org/web/20220914235915/https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/GMaQl9/valet-2022-hogersidan-vinner-med-tre-mandat. Läst 26 september 2022. 
  201. ^ Svanberg, Elin (14 september 2022). ”Kristersson: Nu börjar arbetet med en ny regering”. Svenska Dagbladet. Arkiverad från originalet den 14 september 2022. https://web.archive.org/web/20220914193127/https://www.svd.se/a/O8Q303/kristersson-om-valsegern-nu-borjar-arbetet-med-en-ny-regering. Läst 26 september 2022. 
  202. ^ Hedlund, Viktor; Larsson, Astrid (15 september 2022). ”Magdalena Andersson avgår: Dörr öppen för Kristersson”. Expressen. Arkiverad från originalet den 15 september 2022. https://web.archive.org/web/20220915104055/https://www.expressen.se/nyheter/magdalena-andersson-avgar--dorr-oppen-for-kristersson/. Läst 26 september 2022. 
  203. ^ Reuterskiöld, Annie (14 september 2022). ”Pourmokhtari (L) lovar att fälla regering där SD ingår”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 14 september 2022. https://web.archive.org/web/20220914235545/https://www.dn.se/sverige/pourmokhtari-l-lovar-att-falla-regering-dar-sd-ingar/. Läst 26 september 2022. 
  204. ^ Reuterskiöld, Annie; Gripenberg, Pia; Melchior, Sigrid (17 september 2022). ”Johan Pehrson vädjar till EU-kollegor efter kritik om SD-samröre”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 17 september 2022. https://web.archive.org/web/20220917171619/https://www.dn.se/sverige/johan-pehrson-vadjar-till-eu-kollegor-efter-sd-kritik/. Läst 26 september 2022. 
  205. ^ Sidner, Julija (7 septemver 2022). ”Här röstar länets unga i Skolvalet 2022”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/nastan-en-halv-miljon-elever-kan-lagga-sin-rost-i-2022-skolval. Läst 23 september 2022. 
  206. ^ [a b] ”Preliminärt resultat i Skolval 2022”. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Arkiverad från originalet den 16 september 2022. https://web.archive.org/web/20220916083721/https://www.mucf.se/preliminart-resultat-i-skolval-2022. Läst 23 september 2022. 
  207. ^ Khador, Janett (13 september 2022). ”Så röstade Sveriges skolever – M största parti”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 13 september 2022. https://web.archive.org/web/20220913150738/https://www.dn.se/sverige/sa-rostade-sveriges-skolever-m-storsta-parti/. Läst 23 september 2022. 

Externa länkar

Innehållet är tillgängligt under CC BY-SA 3.0 om ingenting annat anges. Images, videos and audio are available under their respective licenses.
This article uses material from the Wikipedia article Riksdagsvalet i Sverige 2022, which is released under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 license ("CC BY-SA 3.0"); additional terms may apply. (view authors).