Sveriges statsminister är Sveriges regeringschef. Statsministern leder regeringen, vars statsråd utses av statsministern, samt är myndighetschef för Regeringskansliet. Sedan 1975 väljs statsministern av riksdagentalmannens förslag, och det är talmannen som utfärdar förordnandet på riksdagens vägnar.

Sveriges statsminister
Coat of arms of Sweden.svg
EPP Congress Rotterdam - Day 1 (52112638468) (cropped).jpg
Nuvarande
Ulf Kristersson
sedan 18 oktober 2022
Regeringschef
Myndighetschef för Regeringskansliet
Titel1975– Herr statsminister
1876–1974 Hans Excellens statsministern
(Ännu i internationella sammanhang)
ResidensSagerska huset
SäteRosenbad
UnderställdSveriges riksdag
MandatperiodIngen begränsning
Förste innehavareLouis De Geer d.ä.
Inrättat20 mars 1876
StällföreträdareEbba Busch
Se även Statsministerns ställföreträdare
Webbplatswww.regeringen.se

Ämbetet som Sveriges statsminister inrättades den 20 mars 1876.[1] Statsministern blev chef för regeringen. Fram till dess hade det funnits två statsministrar, en justitiestatsminister, som då statsministerposten infördes i stället blev justitieminister och en utrikesstatsminister som då i stället blev utrikesminister, men även om de två formellt var de främsta ministrarna hade ingen av dem fungerat som regeringschef. Fram till 1876 leddes regeringens arbete av statschefen (Konungen), regeringen kallades även fram till 1974 officiellt för Kungl. Maj:t..

Historia

1809 infördes i Sverige genom den nya regeringsformen titlarna justitiestatsminister och utrikesstatsminister, som ersatte den tidigare kanslipresidenten. Dessa var de främsta ledamöterna av statsrådet (regeringen) men hade inte ställning av regeringschef, vilket istället tillföll kungen. Utrikesstatsministern blev den högste ämbetsmannen inom Kunglig Majestäts kansli samtidigt som den informella positionen som den ledande ministern kunde flyta mellan olika statsråd, om nu en sådan position återfanns, men i och med Louis De Geers tillträde som justitiestatsminister 1858 började just denna post anses vara statsrådets främsta.

§5 Statsrådet skall bestå af tio ledamöter, bland hvilka Konungen utnämne en att vara Statsminister och Statsrådets främste ledamot. Desse ega att alla i Statsrådet förekommande ärenden öfvervara. Ej må fader och son eller bröder på en gång vara ledamöter af Statsrådet.
§34 Statsministern och Ministern för utrikes ärendena innehafve rikets högsta värdighet, och Statsråden den närmaste derintill. Ledamot af Statsrådet må icke tillika annat embete utöfva, ej heller några inkomster deraf uppbära. Justitieråd må ej tillika annat embete innehafva eller utöfva.
– §§5 & 34, 1809 års regeringsform i 1876 års lydelse[2]

Vid en reform av regeringsformen 1876 bestämdes det att det skulle finnas en statsminister, som skulle vara chef för statsrådet, medan ett annat statsråd blev chef för justitiedepartementet (och därmed kom att kallas justitieminister). Utrikesstatsministern blev minister för utrikes ärendena, i dagligt tal utrikesminister. Sveriges förste statsminister blev just Louis De Geer, som fram till dess hade varit justitiestatsminister. Han tillträdde posten den 20 mars 1876.[3]

Under åren 1876 till 1974 var statsministerns officiella titel "Hans Excellens statsministern". Totalt fanns det tre personer med excellenstitel "excellenserna", som förutom statsministern var ministern för utrikes ärendena och riksmarskalken. Den siste statsministern som i Sverige brukade excellenstiteln var Olof Palme.

Konungen förordnar om nytt val i hela riket till riksdagen (nyval), om statsministern begär det. Efter nyval må förordnande om sådant val ej ånyo meddelas förrän fem månader förflutit från den nyvalda riksdagens första sammanträde. Har förordnande om nyval meddelats, må riksdagssession avbrytas. Beslut därom meddelas av Konungen på statsministerns begäran.
– §108, 1809 års regeringsform i 1969 års lydelse[2]

Ämbetet

Utse statsminister

Den demokratiska processen för att utse Sveriges statsminister regleras i regeringsformen, som är en av landets grundlagar.

  • Talmannen lämnar ett förslag till riksdagen på en kandidat till statsminister. Detta efter att innan det ha haft samråd med företrädarna (ofta partiledarna) för partigrupperna i riksdagen, samt därefter ha diskuterat detta med vice talmännen.[5]
    • För att en person ska kunna utses till statsminister måste denne vara svensk medborgare och inte vara anställd eller ha förtroenderubbande uppdrag.[6]
  • Riksdagen röstar om talmannens förslag till statsminister. Om mer än hälften av riksdagsledamöterna röstar nej till den som föreslagits, blir kandidaten inte statsminister.[7] Efter ett riksdagsval skall detta steg ske senast två veckor efter att den nyvalda riksdagen samlats.[8]
  • Den förordnade statsministern utser på egen hand vilka som ska bli statsråd, alltså medlemmar i den kommande regeringen. Den tillträdande statsministern skall meddela riksdagen vilka de blivande statsråden är.[9] Respektive statsråd beskrivs då ofta samtidigt även som minister ansvarig för vissa politiska frågor eller chef för visst departement.[10]
  • Under en regeringsskifteskonselj, som är ett sammanträde där statschefen är ordförande och förordnade statsminister och statsråd deltar, blir slutligen regeringen som helhet utsedd. Om inte statschefen kan genomföra konseljen, träder talmannen in i dennes ställe. Talmannen deltar också normalt i konseljen.[9]
  • Talmannen utfärdar förordnande som statsminister på riksdagens vägnar.[9]

Regeringsskiftet sker vid konseljen på slottet, då statschefen konstaterar att regeringsskifte har ägt rum.[11]

Stegen av händelser anges ovan i samma sekvens som de återfinns i regeringsformens lagtext. Dock har talmannen i praktiska händelseförlopp utfärdat förordnandet redan direkt efter att riksdagen godkänt statsminister genom omröstning.

Entledigande

Statsministerns och statsrådens entledigande regleras i regeringsformen 6 kap. §§ 7–9.

  • Om riksdagen förklarar att statsministern eller något annat statsråd inte har riksdagens förtroende, ska talmannen entlediga statsrådet. Om regeringen inom en vecka från misstroendeförklaringen beslutar om extra val till riksdagen ska något entledigande inte ske.[12]
  • Talmannen entledigar statsministern om denne begär entledigande. Om statsministern entledigas eller dör ska talmannen entlediga de övriga statsråden. Statsministern och statsråden upprätthåller sina befattningar i en övergångsregering tills den nya regeringen tillträder.[13]
  • En nyvald riksdag ska senast två veckor efter det att den samlats genom omröstning pröva frågan om statsministern har tillräckligt stöd i riksdagen. Om mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar nej, ska statsministern entledigas.[8]

Uppgifter

Sveriges statsskick
 
Denna artikel ingår i en artikelserie
Grundlagarna
Regeringsformen
Tryckfrihetsförordningen
Yttrandefrihetsgrundlagen
Successionsordningen
Ceremoniell makt
Statschefen
Verkställande makt
Regeringen
Statsministern
Statsråden
Regeringskansliet
Förvaltningsmyndigheterna
Lagstiftande makt
Riksdagen
Riksdagsordningen
Riksdagens talman
Riksdagens utskott
Riksbanken
Riksrevisionen
Dömande makt
Domstolsväsen
Högsta domstolen
Högsta förvaltningsdomstolen
Administrativ indelning
Staten
Län · Regioner
Kommuner
Övrigt
Europakonventionen
Europeiska unionen
Förenta nationerna
Post- och Inrikes Tidningar
Svensk författningssamling
Sverigeportalen

Statsministern har till främsta uppgift att leda regeringen och att utse dess statsråd. Statsministern har befogenhet att ensam tillsätta och avskeda statsråd och behöver inte riksdagens stöd för detta. Riksdagen kan dock när som helst välja att avsätta ett enskilt statsråd eller statsministern. Avsätts statsministern tvingas även hela regeringen avgå. Statsministern har också till uppgift att regelbundet hålla statschefen underrättad om rikets angelägenheter.

Enligt regeringsformen

  • Statsministern ska hålla Statschefen underrättad om rikets angelägenheter, och statschefen ska konsultera statsministern före utlandsresa.[14]
  • Regeringen består av statsministern och övriga statsråd. Statsministern tillsätter statsråden.[15] En tillträdande statsminister ska så snart som möjligt tillkännage sina tillträdande statsråd inför riksdagen.[9]
  • Ett statsråd (inklusive statsminister) måste vara svensk medborgare och får inte ha uppdrag eller utöva verksamhet som kan rubba dennes förtroende[16].
  • Ett statsråd ska entledigas vid begäran till statsministern. Statsministern har rätt att entlediga statsråd efter eget tycke.[17] Om statsministern dör eller entledigas så entledigas samtliga statsråd av talmannen.[18]
  • Statsministern kan bland statsråden utse en ställföreträdare som kan tillfälligt rycka in för statsministern vid förhinder.[19]
  • För att biträda statsministern, statsråden och beredningen av regeringsärenden finns Regeringskansliet.[20]
  • Regeringsärenden avgörs av regeringen vid regeringssammanträden.[21] Statsministern är sammankallande och ordförande vid regeringssammanträde och det krävs närvaro av minst 5 statsråd för beslutsförighet.[22]
  • Statsministern utser bland statsråden departementschefer.[23] Normalt är departementschefer föredragande vid regeringssammanträden för ärenden tillhörande sitt departement, men statsministern kan förordna att ärenden ska föredras av annat statsråd än departementschef.[24]
  • Författningar, propositioner och andra beslut ska för att äga giltighet skrivas under av statsministern eller annat statsråd "på regeringens vägnar".[23]
    • Genom förordning kan dock uppdras åt tjänsteman att skriva under handlingar "på regeringens vägnar".[25]
  • Statsministern ska när riket befinner sig i krig, om möjligt, informeras att Krigsdelegationen trätt i riksdagens ställe.
    • Om Krigsdelegationens ledamöter hindras att mötas på grund av krigsförhållanden meddelas beslutet av regeringen.
    • Om riket befinner sig i krigsfara fattas beslut av statsministern i förening med sex av Utrikesnämndens ledamöter.[26]

Enligt riksdagsordningen

  • Statsministern ska avge en regeringsförklaring vid riksmötets öppnade, om det inte finns särskilda skäl att avstå från detta.[27]
  • Statsministern bestämmer om annan än ledamot av Utrikesnämnden (inklusive suppleant, statsråd eller tjänsteman) får äga tillträde till nämndens möten som sker bakom lyckta dörrar.[28]

Europeiska unionen

I egenskap av regeringschef företräder statsministern Sverige i Europeiska rådet, Europeiska unionens regelbundna toppmöten mellan unionens stats- eller regeringschefer.

Arvode

Arvodet för statsministern och övriga statsråd fastställs årligen av statsrådsarvodesnämnden, som är ett organ under riksdagen. Från och med 1 januari 2022 är statsministerns arvode 184 000 SEK per månad.[29]

Tidigare belopp

Beloppen omräknade till ungefärligt penningvärde år 2020 inom parentes.[30]

  • 1984: 24 000 SEK (57 522 SEK)
  • 1994: 65 000 SEK (89 758 SEK)
  • 1995: 65 000 SEK (87 540 SEK)
  • 1996: 75 000 SEK (100 548 SEK)
  • 1997: 80 000 SEK (106 681 SEK)
  • 1998: 83 000 SEK (110 858 SEK)
  • 1999: 88 000 SEK (116 976 SEK)
  • 2000: 93 000 SEK (122 421 SEK)
  • 2001: 97 000 SEK (124 643 SEK)
  • 2002: 102 000 SEK (128 306 SEK)
  • 2003: 106 000 SEK (130 811 SEK)
  • 2004: 111 000 SEK (136 477 SEK)
  • 2005: 116 000 SEK (141 963 SEK)
  • 2006: 121 000 SEK (143 100 SEK)
  • 2007: 126 000 SEK (148 861 SEK)
  • 2008: 131 000 SEK (149 621 SEK)
  • 2009: 135 000 SEK (154 612 SEK)
  • 2010: 140 000 SEK (158 313 SEK)
  • 2011: 144 000 SEK (158 685 SEK)
  • 2012: 148 000 SEK (161 676 SEK)
  • 2013: 152 000 SEK (166 113 SEK)
  • 2014: 156 000 SEK (170 783 SEK)
  • 2015: 160 000 SEK (175 238 SEK)
  • 2016: 164 000 SEK (177 871 SEK)
  • 2017: 168 000 SEK (178 995 SEK)
  • 2018: 172 000 SEK (179 743 SEK)
  • 2019: 176 000 SEK (180 685 SEK)
  • 2020: 176 000 SEK (179 801 SEK)
  • 2021: 180 000 SEK
  • 2022: 184 000 SEK

Residens

Sedan 1995 har Sveriges statsminister haft sitt officiella residens i Sagerska huset som ligger i centrala Stockholm. Ämbetsinnehavaren har även tillgång till herrgården Harpsund i Södermanland, vilken fungerar som rekreationsbostad sedan den donerades för detta ändamål till riksdagen 1953.

Lista över Sveriges statsministrar

I Sverige väljs statsministern av riksdagsledamöterna i en statsministeromröstning med negativ parlamentarism, det vill säga det räcker att färre än hälften av ledamöterna röstar emot statsministern, men i teorin behöver ingen rösta för.

En statsministerkandidat presenterar en sonderingsrapport till talmannen för att visa att det finns möjlighet att det blir färre än hälften röster emot. Den valde statsministern gör en regeringsförklaring och presenterar den nya regeringens statsråd inom ett par eller någon dag. Därefter hålls en skifteskonselj där regeringsbytet formellt genomförs tillsammans med statschefen. I statsministeromröstningen 24 november 2021 valdes Magdalena Andersson från Socialdemokraterna som första kvinna att bli statsminister i syfte att bilda regering med Miljöpartiet. Innan regeringsförklaringen och skifteskonseljen genomförts hoppade Miljöpartiet av regeringsbildningen. Magdalena Andersson valde att be talmannen om att entledigas från uppdraget eftersom förutsättningarna för omröstningen ändrats. Hon menade att eftersom en koalitionsregering skulle ha avgått om ett regeringsparti hoppat av borde det gälla även en statsminister som inte tillträtt. Hennes begäran om entledigande accepterades av talmannen.[31]

StatsministerTillträddeAvgickPartiRegering Ref
Louis De Geer d.ä.20 mars 187619 april 1880 PartilösDe Geer d.ä. II[32]
Arvid Posse19 april 188013 juni 1883 LantmannapartietPosse[33]
Carl Johan Thyselius13 juni 188316 maj 1884 PartilösThyselius[34]
Robert Themptander16 maj 18846 februari 1888 PartilösThemptander[35]
Gillis Bildt6 februari 188812 oktober 1889 PartilösG. Bildt[36]
Gustaf Åkerhielm12 oktober 188910 juli 1891 Protektionistiska partietÅkerhielm[37]
Erik Gustaf Boström10 juli 189112 september 1900 LantmannapartietBoström I[38]
Fredrik von Otter12 september 19005 juli 1902 Partilösvon Otter[39]
Erik Gustaf Boström5 juli 190213 april 1905 LantmannapartietBoström II[38][39]
Johan Ramstedt13 april 19052 augusti 1905 PartilösRamstedt[39]
Christian Lundeberg2 augusti 19057 november 1905 Protektionistiska partietLundeberg[39]
Karl Staaff7 november 190529 maj 1906 Liberala samlingspartietStaaff I[39]
Arvid Lindman29 maj 19067 oktober 1911 Lantmanna- och borgarepartietLindman I[39]
Karl Staaff7 oktober 191117 februari 1914 Liberala samlingspartietStaaff II[39]
Hjalmar Hammarskjöld17 februari 191430 mars 1917 PartilösHammarskjöld[39]
Carl Swartz30 mars 191719 oktober 1917 Nationella partietSwartz[39]
Nils Edén19 oktober 191710 mars 1920 Liberala samlingspartietEdén[39]
Hjalmar Branting10 mars 192027 oktober 1920 SocialdemokraternaBranting I[39]
Louis De Geer d.y.27 oktober 192023 februari 1921 PartilösDe Geer d.y.[39]
Oscar von Sydow23 februari 192113 oktober 1921 Partilösvon Sydow[39]
Hjalmar Branting13 oktober 192119 april 1923 SocialdemokraternaBranting II[39]
Ernst Trygger19 april 192318 oktober 1924 Nationella partietTrygger[39]
Hjalmar Branting18 oktober 192424 januari 1925 SocialdemokraternaBranting III[39]
Rickard Sandler24 januari 19257 juni 1926 SocialdemokraternaSandler[39]
Carl Gustaf Ekman7 juni 19262 oktober 1928 Frisinnade folkpartietEkman I[39]
Arvid Lindman2 oktober 19287 juni 1930 Lantmanna- och borgarepartietLindman II[39]
Carl Gustaf Ekman7 juni 19306 augusti 1932 Frisinnade folkpartietEkman II[39]
Felix Hamrin6 augusti 193224 september 1932 Frisinnade folkpartietHamrin[39]
Per Albin Hansson24 september 193219 juni 1936 SocialdemokraternaHansson I[39]
Axel Pehrsson-Bramstorp19 juni 193628 september 1936 BondeförbundetPehrsson-Bramstorp[39]
Per Albin Hansson28 september 19366 oktober 1946 † SocialdemokraternaHansson II,
Hansson III,
Hansson IV
[39]
Östen Undén (tf.)[n 1]6 oktober 194611 oktober 1946 SocialdemokraternaHansson IV 
Tage Erlander11 oktober 194614 oktober 1969 SocialdemokraternaErlander I,
Erlander II,
Erlander III
[39]
Olof Palme14 oktober 19698 oktober 1976 SocialdemokraternaPalme I[39]
Thorbjörn Fälldin8 oktober 197618 oktober 1978 CenterpartietFälldin I[39]
Ola Ullsten18 oktober 197812 oktober 1979 FolkpartietUllsten[39]
Thorbjörn Fälldin12 oktober 19798 oktober 1982 CenterpartietFälldin II,
Fälldin III
[39]
Olof Palme8 oktober 198228 februari 1986 † SocialdemokraternaPalme II[39]
Ingvar Carlsson1 mars 1986[n 2]4 oktober 1991 SocialdemokraternaCarlsson I,
Carlsson II
[39]
Carl Bildt4 oktober 19917 oktober 1994 ModeraternaC. Bildt[39]
Ingvar Carlsson7 oktober 199422 mars 1996 SocialdemokraternaCarlsson III[39]
Göran Persson22 mars 19966 oktober 2006 SocialdemokraternaPersson[39]
Fredrik Reinfeldt6 oktober 20063 oktober 2014 ModeraternaReinfeldt[39]
Stefan Löfven3 oktober 201430 november 2021 [n 3] SocialdemokraternaLöfven I,
Löfven II,
Löfven III
[40]
Magdalena Andersson30 november 202118 oktober 2022 SocialdemokraternaAndersson[41]
Ulf Kristersson18 oktober 2022nuvarande ModeraternaKristersson

Statistik

NamnFödelseÅlder vid första tillträdetÄmbetstidÅlder vid senaste frånträdetDödLivslängd
De Geer, Louis 01Louis De Geer d.ä.18 juli 18182106557 år och 246 dagar14914 år och 30 dagar2255661 år och 276 dagar24 september 18962855878 år och 68 dagar
Posse, ArvidArvid Posse15 februari 18202197960 år och 64 dagar11503 år och 55 dagar2312963 år och 118 dagar24 april 19012965381 år och 68 dagar
Thyselius, Carl JohanCarl Johan Thyselius8 juni 18112630372 år och 5 dagar03380 år och 338 dagar2664172 år och 343 dagar11 januari 18912907279 år och 217 dagar
Themptander, RobertRobert Themptander14 februari 18441470240 år och 92 dagar13613 år och 266 dagar1606343 år och 357 dagar30 januari 18971934452 år och 351 dagar
Bildt, GillisGillis Bildt16 oktober 18202458467 år och 113 dagar06141 år och 248 dagar2519868 år och 361 dagar24 oktober 18942703674 år och 8 dagar
Åkerhielm, GustafGustaf Åkerhielm24 juni 18332056456 år och 110 dagar06361 år och 271 dagar2120058 år och 16 dagar2 april 19002438866 år och 282 dagar
Boström, Erik GustafErik Gustaf Boström11 februari 18421804649 år och 149 dagar436411 år och 347 dagar2307163 år och 61 dagar21 februari 19072375065 år och 10 dagar
Otter, Fredrik vonFredrik von Otter11 april 18332462567 år och 154 dagar06611 år och 296 dagar2528669 år och 85 dagar9 mars 19102809076 år och 332 dagar
Ramstedt, JohanJohan Ramstedt7 november 18521914952 år och 157 dagar01110 år och 111 dagar1926052 år och 268 dagar15 mars 19353007782 år och 128 dagar
Lundeberg, ChristianChristian Lundeberg14 juli 18422302963 år och 19 dagar00970 år och 97 dagar2312663 år och 116 dagar10 november 19112532069 år och 119 dagar
Staaff, KarlKarl Staaff21 januari 18601672645 år och 290 dagar10362 år och 306 dagar1975054 år och 27 dagar4 oktober 19152034455 år och 256 dagar
Lindman, ArvidArvid Lindman19 september 18621595743 år och 252 dagar25707 år och 13 dagar2473267 år och 261 dagar9 december 19362710974 år och 81 dagar
Hammarskjöld, HjalmarHjalmar Hammarskjöld4 februari 18621900552 år och 13 dagar11373 år och 41 dagar1904652 år och 54 dagar12 oktober 19533348791 år och 250 dagar
Swartz, CarlCarl Swartz5 juni 18582148258 år och 298 dagar02030 år och 203 dagar2168559 år och 136 dagar6 november 19262499068 år och 154 dagar
Edén, NilsNils Edén25 augusti 18711685646 år och 55 dagar08732 år och 143 dagar1772948 år och 198 dagar16 juni 19452695873 år och 295 dagar
Branting, HjamlarHjalmar Branting23 november 18602165659 år och 108 dagar08822 år och 152 dagar2343764 år och 62 dagar24 februari 19252346864 år och 93 dagar
De Geer, Louis 02Louis De Geer d.y.27 november 18542407565 år och 335 dagar01190 år och 119 dagar2419466 år och 88 dagar25 februari 19352930980 år och 90 dagar
Sydow, Oscar vonOscar von Sydow12 juli 18731739247 år och 226 dagar02320 år och 232 dagar1762448 år och 93 dagar19 augusti 19362304863 år och 38 dagar
Trygger, ErnstErnst Trygger27 oktober 18572391465 år och 174 dagar05481 år och 182 dagar2446266 år och 357 dagar23 september 19433137685 år och 331 dagar
Sandler, RickardRickard Sandler29 januari 18841497040 år och 361 dagar04991 år och 134 dagar1546942 år och 129 dagar12 november 19642950780 år och 288 dagar
Ekman, Carl GustafCarl Gustaf Ekman6 oktober 18721960153 år och 244 dagar16394 år och 178 dagar2185359 år och 305 dagar15 juni 19452654972 år och 252 dagar
Hamrin, FelixFelix Hamrin14 januari 18752102357 år och 205 dagar00490 år och 49 dagar2107257 år och 254 dagar27 november 19372296262 år och 317 dagar
Hansson, Per AlbinPer Albin Hansson28 oktober 18851713246 år och 332 dagar502413 år och 276 dagar2225760 år och 343 dagar6 oktober 19462225760 år och 343 dagar
Pehrson-Bramstorp, AxelAxel Pehrson-Bramstorp19 augusti 18831929752 år och 305 dagar01010 år och 101 dagar1939853 år och 40 dagar19 februari 19542575170 år och 184 dagar
Erlander, TageTage Erlander13 juni 19011655645 år och 120 dagar840423 år och 3 dagar2496068 år och 123 dagar21 juni 19853068984 år och 8 dagar
Palme, OlofOlof Palme30 januari 19271559842 år och 257 dagar379010 år och 137 dagar2157959 år och 29 dagar28 februari 19862157959 år och 29 dagar
Fälldin, ThorbjörnThorbjörn Fälldin24 april 19261843050 år och 167 dagar18325 år och 6 dagar2062156 år och 167 dagar2016072323 juli 20163296390 år och 90 dagar
Ullsten, OlaOla Ullsten23 juni 19311728447 år och 117 dagar03590 år och 359 dagar1764348 år och 111 dagar2018052828 maj 20183175186 år och 339 dagar
Carlsson, IngvarIngvar Carlsson9 november 19341874051 år och 112 dagar25757 år och 18 dagar2241461 år och 134 dagarLever ännu3216588 år och 23 dagar (lever ännu)
Bildt, CarlCarl Bildt15 juli 19491542142 år och 81 dagar10993 år och 3 dagar1652045 år och 84 dagarLever ännu2680373 år och 140 dagar (lever ännu)
Persson, GöranGöran Persson20 januari 19491722847 år och 62 dagar385010 år och 198 dagar2107857 år och 259 dagarLever ännu2697973 år och 316 dagar (lever ännu)
Reinfeldt, FredrikFredrik Reinfeldt4 augusti 19651503841 år och 63 dagar29197 år och 362 dagar1795749 år och 60 dagarLever ännu2093957 år och 120 dagar (lever ännu)
Löfven, StefanStefan Löfven21 juli 19572089357 år och 74 dagar26157 år och 58 dagar2350864 år och 132 dagarLever ännu2387565 år och 134 dagar (lever ännu)
Andersson, MagdalenaMagdalena Andersson23 januari 19672003554 år och 311 dagar3220 år och 322 dagar2035755 år och 268 dagarLever ännu2040255 år och 313 dagar (lever ännu)
Kristersson, UlfUlf Kristersson29 december 19632147858 år och 293 dagar450 år och 45 dagarRegerande statsministerLever ännu2152358 år och 338 dagar (lever ännu)

Tidigare statsministrar som återkommit som annat statsråd

Nedan följer en lista över tidigare statsministrar som har tjänstgjort som statsråd under en annan statsminister.

  • Arvid Lindman, utrikesminister 1917 (statsminister 1906–1911, 1928–1930)
  • Ernst Trygger, utrikesminister 1928–1930 (statsminister 1923–1924)
  • Rickard Sandler, utrikesminister 1932–1936, 1936–1939 (statsminister 1925–1926)
  • Axel Pehrsson-Bramstorp, jordbruksminister 1936–1945 (statsminister juni–september 1936)
  • Ola Ullsten, utrikesminister 1979–1982 (statsminister 1978–1979)
  • Carl Bildt, utrikesminister 2006–2014 (statsminister 1991–1994)

Se även

Noter

  1. ^ Efter Per-Albin Hanssons död fungerade Östen Undén som tillförordnad statsminister, i sin egenskap av regeringens andre excellens och minister för utrikes ärendena, fram till dess att Tage Erlander svurits in i ämbetet.
  2. ^ Efter Olof Palmes död fungerade Ingvar Carlsson som tillförordnad statsminister fr.o.m. den 1 mars 1986 t.o.m. den 12 mars 1986, då han formellt utsågs till statsminister av riksdagen.
  3. ^ Stefan Löfven röstades bort av riksdagen den 25 september 2018, men upprätthöll ämbetet expeditionsvis i väntan på att riksdagen skulle utse en ny statsminister. Källa: SVT: "Stefan Löfven röstar bort Löfven (S) som statsminister", 2018-09-25, läst 2018-12-10. Den 18 januari 2019 valdes Löfven på nytt till statsminister, så han har alltså innehaft ämbetet oavbrutet sedan den 3 oktober 2014. Något liknande upprepades den 21 juni 2021, då Löfven fälldes i en misstroendeomröstning men satt kvar som statsminister i en övergångsregering, tills han den 7 juli 2021 blev återvald till statsminister och tillträdde två dagar senare, den 9 juli. Källa: SVT: Historiska beslutet: Stefan Löfven fälls i riksdagen, 2021-06-21, läst 2021-07-18 och Aftonbladet: Stefan Löfven röstas fram till statsminister, 2021-07-07, läst 2021-07-18. Han entledigades på egen begäran den 10 november 2021 och hans regering var därefter en övergångsregering i väntan på att en ny statsminister skulle tillträda. Magdalena Andersson valdes till statsminister den 24 november 2021,”Klart: Magdalena Andersson är Sveriges första kvinnliga statsminister”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/G350J9. Läst 24 november 2021.  men begärde sitt entledigande samma dag utan att ha tillträtt posten.”Pressmeddelande: Talmannen har godkänt Magdalena Anderssons begäran om entledigande”. riksdagen.se. 24 november 2021. https://www.riksdagen.se/sv/press/pressmeddelanden/2021/nov/24/pressmeddelande-talmannen-har-godkant-magdalena-anderssons-begaran-om-entledigande/. Läst 24 november 2021. 

Referenser

  1. ^ ”World Statesmen”. http://www.worldstatesmen.org/Sweden.html. Läst 25 juni 2011. 
  2. ^ [a b] Regeringsformen 1809 med ändringar 1809–1974, SNS, hämtad 2012-04-15.
  3. ^ de Geer, Louis (1906). ”Å nyo statsminister (1875–1876)”. Minnen. Stockholm: P. A. Norstedt & Söners Förlag. sid. 187–202 
  4. ^ "Nikita Chrusjtjov charmar svenskarna". Sveriges Radio. Läst 2012-04-15.
  5. ^ RF 6 kap 4 §
  6. ^ RF 6 kap 2 §
  7. ^ RF 6 kap 4, 5 §§
  8. ^ [a b] RF 6 kap 3 §
  9. ^ [a b c d] RF 6 kap 6 §
  10. ^ RF 7 kap §§ 1, 5
  11. ^ ”riksdagen.se”. https://www.riksdagen.se/sv/sa-funkar-riksdagen/demokrati/sa-bildas-regeringen/. Läst 28 november 2021. 
  12. ^ RF 6 kap. 7 §
  13. ^ RF 6 kap. 8–9, 11 §§
  14. ^ RF 5 kap 3 §
  15. ^ RF 6 kap 1 §
  16. ^ RF 6 kap 2 §
  17. ^ RF 6 kap 8 §
  18. ^ RF 6 kap 9§
  19. ^ RF 6 kap 10 §
  20. ^ RF 7 kap 1 §
  21. ^ [a b] RF 7 kap 3 §
  22. ^ RF 7 kap 4§
  23. ^ [a b] RF 7 kap 7 §
  24. ^ RF 7 kap 5 §
  25. ^ Ibid.
  26. ^ RF 15 kap 2 §
  27. ^ RO 1 kap 4 §
  28. ^ RO 8 kap 8 §
  29. ^ ”Nya arvoden för statsråden”. Riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/press/pressmeddelanden/2022/feb/7/nya-arvoden-for-statsraden/. 
  30. ^ ”Prisomräknaren”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/prisomraknaren. Läst 15 november 2019. 
  31. ^ Karlsson, Pär (24 november 2021). ”Andersson: Tycks finnas stöd i kammaren”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/mp-overvager-att-lamna-regeringen. Läst 27 november 2021. 
  32. ^ Thermænius, Edvard, ”Louis G De Geer”, Svenskt biografiskt lexikon, "10:e", Riksarkivet, s. 519 
  33. ^ Söderpalm, Sven Anders, ”Arvid R F Posse”, Svenskt biografiskt lexikon, "29:e", Riksarkivet, s. 459 
  34. ^ Linder, Nils, red. (1875–1899), ”Thyselius, Karl Johan”, Nordisk familjebok, "16:e" (1:a), Stockholm: Gernandts förlag, s. 243–244 
  35. ^ Linder, Nils, red. (1875–1899), ”Themptander, Oscar Robert”, Nordisk familjebok, "16:e" (1:a), Stockholm: Gernandts förlag, s. 145–147 
  36. ^ Hallendorff, O., ”D A Gillis Bildt”, Svenskt biografiskt lexikon, "4:e", Riksarkivet, s. 318 
  37. ^ Linder, Nils, red. (1875–1899), ”Åkerhielm, Johan Gustaf Nils Samuel”, Nordisk familjebok, "18:e" (1:a), Stockholm: Gernandts förlag, s. 391–392 
  38. ^ [a b] Boëthius, Simon, ”Erik Gustaf Boström”, Svenskt biografiskt lexikon, "5:e", Riksarkivet, s. 540 
  39. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag ah ai] ”Sveriges regeringar under 100 år”. Regeringskansliet. Arkiverad från originalet den 18 februari 2010. https://web.archive.org/web/20100218142305/http://www.regeringen.se/sb/d/4393. Läst 3 april 2006. 
  40. ^ Sverige har fått en ny regering, Sveriges riksdag, 2 oktober 2014, http://www.riksdagen.se/sv/Start/Aktuellt/Riksdagen-rostar-om-forslaget-till-statsminister/, läst 25 juli 2015 
  41. ^ Här är alla ministrar i Anderssons regering, SVT, 30 november 2021, https://www.svt.se/nyheter/inrikes/anderssons-overraskning-damberg-anderssons-eftertradare, läst 30 november 2021 

Webbkällor

Externa länkar


#Wikipedia® is a registered trademark of the Wikimedia Foundation, Inc. Wiki (Study in China) is an independent company and has no affiliation with Wikimedia Foundation.
This article uses material from the Wikipedia article Sveriges statsminister, which is released under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 license ("CC BY-SA 3.0"); additional terms may apply. (view authors). Innehållet är tillgängligt under CC BY-SA 3.0 om ingenting annat anges. Images, videos and audio are available under their respective licenses.

🔥 Top trends keywords Svenska Wiki:

Portal HuvudsidaSvenne HedlundLotta HedlundAnne-Lie RydéSpecial:SökHep StarsSvenne & LottaPy BäckmanLionel MessiTina TurnerVärldsmästerskapet i fotboll för herrarDaniela RathanaKronprinsen som försvannJulkalendern i Sveriges TelevisionNordman (musikgrupp)Anna TernheimPeléHåkan HemlinEdvin AngerSven NykvistSpecial:Senaste ändringarArgentinaDaniel NannskogLisa CarlehedAli BoulalaSkrietCristiano RonaldoJohn EngelbertVärldsmästerskapet i fotboll 2022Världsmästerskapet i fotboll 2026Helena af SandebergBjörn UlvaeusAlice BabsNederländernas herrlandslag i fotbollJanne FriskQatarSverigeJohnossiNederländernaAriadne på NaxosLennart HeglandAustralienHilma af KlintHelen SjöholmDan HylanderBenny AnderssonGaslightingNorthrop Grumman B-21 RaiderLeif G.W. PerssonArgentinas herrlandslag i fotbollMarie AgerhällDiego MaradonaSandlöpareFamiljen AddamsCarles PuigdemontAvlidna 2022Molly HammarGeorge WeahZlatan IbrahimovićKanye WestRegntunga skyarBörje SalmingAnna StadlingPerikles (musikgrupp)Australiens herrlandslag i fotbollSävsjöMedusaMåns ZelmerlöwSerbienSarà perché ti amoKategori:Svenska dansbandSå mycket bättreChrister Petterson (musiker)Dilan GwynMemphis DepayMats WesterElisabeth HögbergLista över namnsdagar i Sverige i datumordningDag Malmberg🡆 More