Lärosätet är ett av Sveriges främsta. Det rankades på plats 201 i världen i Times Higher Educations ranking av världens främsta lärosäten 2023.
Göteborgs universitet är miljöregistrerat enligt EMAS och miljöcertifierat enligt ISO 14001.
Huvudbyggnaden för Göteborgs universitet uppfördes i Vasaparken 1904-07 efter ritningar av arkitekterna Ernst Torulf och Erik Hahr. Byggnaderna ersatte de tidigare undervisningslokalerna vilka inrymdes i en före detta läroverksbyggnad. Huvudbyggnaden är statligt byggnadsminne sedan 18 mars 1993.
Rektor är universitetets chef och främste företrädare. Rektor leder universitetets verksamhet och ansvarar bland annat för att verkställa styrelsens beslut. Malin Broberg är rektor vid Göteborgs universitet sedan 1 juli 2023, med ett förordnande på sex år. Hon är professor i psykologi och har tidigare arbetat som dekan vid Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Hennes forskning spänner över flera områden som hur det svenska välfärdssystemet fungerar för familjer med barn med funktionsnedsättningar, hur olika individer hanterar stress och hur skador på hjärnan påverkar barns utveckling.
Prorektor är rektors ställföreträdare och förordnandet följer rektors.
Universitetsdirektören är chef för den universitetsgemensamma förvaltningen och ingår i universitetsledningen samt rektors ledningsråd.
Dessa ämnen företräddes av 7 professorer och antalet studenter var från starten 15 men ökade redan under första terminen till 22 (varav 4 kvinnor). Verksamheten startade i en hyrd lokal i hörnet av Södra Vägen och Parkgatan (tidigare Realgymnasiet eller Schillerska skolan).
1893 beviljades högskolan examensrätt
1898 inrättas två nya professurer, i semitiska språk samt jämförande språkforskning och sanskrit
1902, 16 september, ägde den första doktorsdisputationen rum. Det var filosofie licentiat Adolf Wallerius som försvarade sin avhandling "Platon mot Protagoras och sensualismen".
1904 erhöll högskolan rätt att anställa och bedöma akademiska disputationer
1904 två nya professurer, engelska språket och litteratur (utbruten från germanska språk) samt klassiska språk (grekiska utbruten från latin)
1907 erhöll högskolan full självständighet och likställighet med statsuniversiteten (Uppsala och Lund), dessutom invigdes universitetets byggnad i Vasaparken
Den 1 juli 1954 inrättades "Kungl. Universitetet i Göteborg" genom ett kungligt brev 4 juni samma år. Det var genom en sammanslagning av Göteborgs högskola och Göteborgs medicinska högskola som universitetet förverkligades.
1950- och 1960-talen var en stark expansionstid för universitetet och antalet studerande ökade från cirka 500 i slutet av 1940-talet till cirka 21 000 i slutet av 1960-talet
1962 inrättades universitetets vetenskapliga skriftserie, Acta Universitatis Gothoburgensis. 16 institutioner är utgivare av serien.
1964 inrättades de humanistiska, samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga fakulteterna genom en uppdelning av den filosofiska fakulteten
1967 inrättades den odontologiska fakulteten
1971 införlivades Handelshögskolan i Göteborg med universitetet och blev en del av den samhällsvetenskapliga fakulteten
1977 i samband med högskolereformen införlivades ytterligare ett tiotal tidigare självständiga utbildningar i universitetet: Förskoleseminariet, Seminariet för huslig utbildning, Journalisthögskolan, Konstindustriskolan, Lärarhögskolan, Musikhögskolan, SIHUS (vårdlärarutbildning), Socialhögskolan, Statens Scenskola, SÄMUS (musiklärarutbildning) och Valands konstskola.
1998 blev Vårdhögskolan en del av Göteborgs universitet.
Sahlgrenska akademin, universitetets fakultet för utbildning och forskning inom det hälsovetenskapliga området, bildades 1 juli 2001 genom en sammanslagning av de tre fakulteterna för medicin, odontologi och vårdvetenskap.
2015 invigdes Segerstedtinstitutet, en organisation mot våldsbejakande extremism, av statsminister Stefan Löfven.
2023 flyttades fem av de naturvetenskapliga institutionerna till det nybyggda huset "Natrium" på Medicinareberget, beläget bredvid Sahlgranska akademin.
Sylwan, Otto (1916). Översikt av Göteborgs högskolas uppkomst och dess utveckling 1891-1916. Göteborgs högskolas årsskrift, 99-0161311-6 ; 22:2. Göteborg. Libris868253
Rundqvist Agne, red (1982). Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg: 1619-1982. Göteborg förr och nu, 0348-2189 ; 17. Göteborg: Göteborgs hembygdsförb. Libris504662
Lindberg, Bo; Nilsson Ingemar (1996). Göteborgs universitets historia, vol. I-II. Göteborg: Rektorsämbetet, Univ. Libris7774909. ISBN 91-88768-04-X
Tepfers, Ira (1991). Universitetsbyggnaden i Vasaparken. Göteborgs universitet 1891-1991, 99-1317685-9. Göteborg: Informationsavd., Univ. Libris7637626. ISBN 91-7360-180-2
Weibull, Curt (1991). ”Medicinska högskolan och tillkomsten av Göteborgs universitet.”. Profiler och projekt : Göteborgs universitet hundra år : aktuell humanistisk forskning (Göteborg : Humanistiska utbildnings- och forskningsnämnden, Univ., 1991): sid. 13-22.Libris2642517
Kinding, Thomas (1966). Etthundrafemtio terminer: ur göteborgsstudenternas historia med ett urval av kårens efterlämnade papper : jämte en avslutande artikel av Leif Magnusson. Göteborg: Filosofiska fakulteternas studenförening. Libris1806812
This article uses material from the Wikipedia Svenska article Göteborgs universitet, which is released under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 license ("CC BY-SA 3.0"); additional terms may apply (view authors). Innehållet är tillgängligt under CC BY-SA 4.0 om ingenting annat anges. Images, videos and audio are available under their respective licenses. ®Wikipedia is a registered trademark of the Wiki Foundation, Inc. Wiki Svenska (DUHOCTRUNGQUOC.VN) is an independent company and has no affiliation with Wiki Foundation.