Skjutningar I Sverige: översikt över skjutvapenvåld i Sverige
Statistik för främst senaste året kan komma att justeras efter en tid.
| Antal bekräftade skjutningar per år i Sverige | ||
|---|---|---|
Skjutningar. Datakälla: Polisen. Skadade i skjutningar. Datakälla: Polisen. Sifforna skiljer ibland något från socialstyrelsens patientregister. Avlidna i skjutningar. Datakälla: Polisen. Siffrorna skiljer ibland något från rättsmedicinalverkets statistik |
Skjutningar i Sverige är attentat och attacker medelst skjutvapen. Vapnen som används är eldvapen, luftvapen och det som i vardagligt tal benämns som handeldvapen. Polismyndigheten beskriver en bekräftad skjutning som ett "tillfälle då det avfyrats projektiler med krutladdat vapen och att det finns spår efter detta i form av kulor, hylsor eller skador på material eller personer som kommer av beskjutningen, alternativt att det finns fler än ett oberoende ögonvittne till skjutningen. Skjutningen måste också vara icke-legal och inte uppenbart oavsiktlig."
Antalet konstaterade fall av dödligt våld per capita i Sverige hade en topp på 1980-talet och började åter öka efter en lägsta nivå år 2012. Frekvensen av dödade genom skärande och stickande har successivt minskat, men istället har antalet skjutningar med dödlig utgång ökat till rekordnivåer under 2020-talet. Uppklarandegraden är låg för skjutningar i kriminella miljöer, och hög för andra skjutningar.
Under 2022 skedde i genomsnitt mer än en skjutning per dag och över en dödlig skjutning i veckan – båda siffrorna rekordhöga. De flesta skjutningarna har skett i Stockholmsregionen.
*) Utjämnat genom löpande medelvärden över tre år.
Bakgrund
Regeringen gav Polismyndigheten uppdrag från och med november 2016 att föra statistik över antalet bekräftade skjutningar per månad, polisregion. Det inkluderar antalet skjutningar med dödlig utgång och hur många som skadats av skjutvapenvåld. Före 2016 har Polismyndigheten tillsammans med Brottsförebyggande rådet fört statistik över antalet dödsskjutningar i Sverige.
Kriminella grupperingar och det ökande skjutvapenvåldet i Sverige
Brottsförebyggande rådet släppte 2020 en studie som beskriver det dödliga våldet i den kriminella miljön under perioden 2005-2017. Studien visar att under åren 2014-2017 utgör dödligt våld vid konflikter i den kriminella miljön en dryg fjärdedel av det dödliga våldet i Sverige, med cirka 30 fall per år. Jämfört med perioden 2004-2007 låg nivån på omkring 10 fall per år. Studien visar också att det ökande antalet fall av dödligt våld i den kriminella miljön rör främst unga män mellan 18 och 24 år. Det är vanligt att dessa bor hemma hos sina föräldrar, är arbetslösa eller studerar. Den mest använda våldsmetoden vid dödligt våld generellt i Sverige är kniv, men användningen av skjutvapen har ökat stadigt sedan mitten av 00-talet och är i dag nästan lika vanligt som kniv. Automatvapen förekom i stort sett inte alls fram till 2012, men förekommer i nära en fjärdedel av fallen i den kriminella miljön under den senare delen av perioden som Brå studerat.
Dödsskjutningar i kriminell miljö är också alltmer vanligare i Sverige än i övriga Europa. Vid slutet av 2010-talet visade resultatet att omkring åtta av tio dödsskjutningar i Sverige skett i den kriminella miljön, vilket kan jämföras med sex av tio i Nederländerna. Det kan även jämföras med 3-5 av tio i Sverige under 2000-talet, och knappt två av tio från 1995-1999. Den ökning av det dödliga våldet som sedan 2013 har observerats i Sverige är på många sätt avvikande i ett europeiskt perspektiv. Bakom den svenska utvecklingen ligger däremot allt fler fall av dödligt våld med skjutvapen, en uppgång som började redan omkring 2005, men under flera år dolts bakom den minskande trenden i dödligt våld med andra våldsmetoder. Idag begås åtta dödsskjutningar av tio inom den kriminella miljön och det är främst unga män (20–29 år) som drabbas. För denna grupp är skillnaden från andra länder i Europa mycket stor. Från att Sverige i början av 00-talet befann sig i den nedre delen av rangordningen vad gäller förekomsten av dödligt våld med skjutvapen ligger landet nu mycket högt inom Europa, med cirka fyra avlidna per miljon i befolkningen per år. Sammantaget är studiens huvudresultat att dödsskjutningarna har ökat i Sverige under den senaste perioden, och att ingen motsvarande utveckling kan observeras i övriga Europa.
Typer av vapen
Enligt en rapport från Polisregion Stockholm varierar fabrikaten av skjutvapen. Den stora variationen av olika typer av vapen som smugglats in bedöms tala för att vapenmarknaden är decentraliserad och att det inte finns några stora vapenlager. Det framstår som vanligare att de vapen som återanvänds är av kändare märken så som Glock och Walther, vilket bedöms bero på att de har högre renommé och blir en form av statussymbol. Vidare framkom att det är lättare att köpa ammunition till pistoler än till automatkarbiner.
| Semiautomatiska pistoler | Antal | Automatvapen | Antal | Övriga vapentyper | Antal |
|---|---|---|---|---|---|
| Zastava-pistoler | 26 | Zastava M70 (automatkarbin) | 19 | Ombyggda start/gasvapen | 11 |
| Glock-pistoler | 13 | Skorpion vz. 61 (k-pist) | 6 | Revolvrar | 7 |
| CZ-pistoler | 7 | AG Strojnica ERO (k-pist) | 1 | Hagel- och kulgevär | 8 |
| Beretta-pistoler | 5 | AKS-47 (automatkarbin) | 1 | Antika vapen | 2 |
| Tanfoglio-pistoler | 4 | CZ vz. 58 (automatkarbin) | 1 | Start- och gasvapen | 3 |
| Övriga modeller | 32 | ||||
| Totalt | 87 | Totalt | 28 | Totalt | 31 |
Kartläggning av gärningspersoner
Dagens Nyheter publicerade 2021 en kartläggning av alla som häktats, åtalats eller dömts för skjutvapenvåld sedan 2017. Totalt ingår 432 personer i DN:s kartläggning och samtliga har varit häktade, åtalade eller dömda i någon av de skjutningar som ägt rum i Sverige under perioden 1 januari 2017 till 31 augusti 2021 och som lett till att personer dödats eller skadats. Gärningspersoner under 15 år ingår inte i DN:s undersökning eftersom de inte är straffmyndiga. DN understryker att majoriteten av brotten inte är uppklarade och att endast cirka en tredjedel av skjutningarna har lett till att någon har blivit häktad, åtalad eller dömd.
DN visar att 97 % av de misstänkta gärningspersonerna är män och medianåldern är 23 år. Mer än hälften (56 %) av dem som är 16-30 år gamla har ofullständiga betyg från nionde klass i grundskolan. Av samtliga har 38 % en förälder som någon gång dömts till fängelse och en fjärdedel av föräldrarna har varit eller är beroende av ekonomiskt bistånd. 71 % av de misstänkta som var 18-25 år gamla saknar inkomst eller uppvisar en obefintlig inkomstnivå och 76 % av samtliga är tidigare dömda för något eller flera brott. Två tredjedelar av personerna mellan 18 och 25 år bor hemma hos en eller båda föräldrarna och mer än hälften (52 %) har växt upp med en ensamstående mor. Strax under hälften (49 %) är folkbokförda i socioekonomiskt utsatta områden. 85 % av gärningspersonerna har utländsk bakgrund och av dessa har 62 % bakgrund i Mellanöstern och Afrika. Av dessa 85 % är 41 % utrikes födda (vanligaste födelseländerna är Irak, Somalia, Syrien, Balkan och Turkiet), 35 % inrikes födda med utrikes födda föräldrar och 9 % inrikes födda med en utrikes född förälder. 89 procent av de utrikes födda invandrade före år 2010. Mindre än en procent – tre personer – var vid brottstillfället asylsökande eller befann sig i Sverige utan tillstånd.
Våld som drabbar utomstående
Justitieminister Morgan Johansson sa 2017 att risken är låg att skjutvåldet drabbar andra personer än de som är menade som måltavlor.
Enligt Polismyndigheten 2019 hade minst tolv personer som var åskådare dödats i korseld under de senaste tio åren (2009-2019) och risken för allmänheten att skadas eller dödas har ökat.
Under 2011-2020 dog eller skadades 46 personer i skjutvapenvåld utan att de var inblandade i den aktuella konflikten, vid 36 olika våldsbrott. Av dessa var åtta under femton år. Enligt Joakim Sturup, forskare vid Centrum för psykiatriforskning, kan en bidragande faktor vara den ökande användningen av automatkarbiner. Kriminologen Mikael Rying menar (2020) att mycket av den grova och våldsamma brottsligheten är oorganiserad vilket ökar risken att våldet drabbar utomstående.
Efter att en 12-årig flicka av misstag sköts ihjäl i augusti 2020 krävde bland annat Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch att det stiftas en ny lag om kronvittnessystemet. Regeringen beslutade i januari 2022 om en lagrådsremiss med förslag för att bryta tystnadskulturen och få fler att våga vittna om brott.
Statistik och lista över nyliga dödsskjutningar
Grafen nedan visar antalet dödsskjutningar per år enligt rättsmedicinalverkets rättsläkare och dödsorsaksregistret.
| Antal dödskjutningar mellan 2007 och 2023 |
 |
2022
Under 2022 registrerades det 391 skjutningar i Sverige enligt polisen. Av dessa hade 62 dödlig utgång och totalt 107 med skador.
| Skjutningar 2022 |
|---|
|
2023
Under 2022 registrerades det 363 skjutningar i Sverige enligt polisen. Av dessa hade 53 dödlig utgång och totalt 109 med skador.
- Januari
- 4 januari - Man i 25-årsåldern skjuten till döds i Jordbro.
- 20 januari - Man död efter skjutning i Huvudsta, Solna.
- 28 januari - Tonårspojke skjuten till döds i Skogås, Huddinge.
- Februari
- 4 februari - Man hittad skjuten i Söderhamn.
- 17 februari - Man död efter skottlossning i Trelleborg.
- Mars
- 3 mars - Man skjuten till döds i villa i Tullinge
- 7 mars - Man i 30-årsåldern skjuten till döds i Flemingsberg
- April
- 5 april - Man skjuten till döds i Skärholmen.
- 6 april - Man skjuten till döds i Eskilstuna.
- 14 april - Man skjuten till döds i Rågsved.
- 17 april - Man skjuten till döds i Eskilstuna.
- 26 april - Man skjuten till döds i Borlänge.
- 27 april - Man hittad ihjälskjuten i bil i Guldheden, Göteborg.
- Maj
- 8 maj - Man ihjälskjuten i Jakobsberg.
- 14 maj - Man ihjälskjuten i Landskrona.
- 17 maj - Tre skjutna i Rågsved – en död.
- 30 maj - En död i samband med skottlossning i Solna.
- 31 maj - Man i 30-årsåldern hittad ihjälskjuten på Lillhagen.
- Juni
- 10 juni - Två döda och två skottskadade i Farsta.
- 20 juni - Man skjuten till döds i parkeringshus i Malmö.
- 20 juni - Man död efter att ha skjutits i Göteborg.
- Juli
- 9 juli - Ung man sköts till döds i Västerås.
- 10 juli - Man skjuten till döds i västra Stockholm.
- 13 juli - Tre döda personer med relation till varandra hittade i fordon i Skinnskatteberg, skjutna till döds. Inga tecken som tyder på koppling till gängkriminalitet utan är en isolerad händelse.
är med som 2 i polisens statistik, men tas ej med här, hade inget med gäng att göra - 19 juli - Man skjuten vid skola i Örebro.
- 21 juli - Man död efter skottlossning i Eskilstuna.
- Augusti
- 4 augusti - En man död efter skjutning i Haninge.
- 7 augusti - Man skjuten till döds i Sätra, Stockholm.
- 18 augusti - Dubbla skjutningar i Västerås - en död.
- 22 augusti - Man död efter skjutning på Dalhem, Helsingborg. enligt statistiken från polisen och DN två döda
- September
- 7 september - Kvinna ihjälskjuten i Gränby, Uppsala.
- 9 september - 13-årig pojke skjuten till döds, återfunnen i Haninge.
- 12 september - Man i 25-årsåldern död efter skottlossning i Uppsala.
- 13 september - Man död efter skjutning i Helenelund, Sollentuna.
- 13 september - Man död efter skjutning i centrala Stockholm.
- 14 september - Tonåring död efter skjutning i Västertorp, Stockholm.
- 16 september - Man ihjälskjuten i Råcksta, Stockholm.
- 21 september - Två döda efter skjutning på krog i Sandviken.
- 27 september - Man skjuten till döds vid Mälarhöjden.
- 28 september - Skottlossning i Jordbro – en död.
- 28 september - Kvinna död efter explosion i bostadsområde i Storvreta, Uppsala. - dödlig gängrelaterad sprängning
- Oktober
- 8 oktober - Man skjuten till döds i Araby, Växjö.
- 12 oktober - En död efter skottlossning i Västberga, Stockholm.
- 13 oktober - Två kvinnor ihjälskjutna i villa i Tullinge, Stockholm.
- November
- 17 november - Man skjuten till döds i Västerås.
- 27 november - Man i 20-årsåldern skjutits ihjäl i Norrköping.
- December
- 11 december - Misstänkt cykelolycka i Eskilstuna var dödsskjutning
- 20 december - Tonårspojke skjuten till döds i Norrköping.
2024
Januari
- 6 januari - en skjutning i Linköping där personen avled 6 februari
- 11 januari - 25-årig man död efter skottlossning i Sandviken.
Februari
- 3 februari - Två män ihjälskjutna i Göteborg.
Mars
- 1 mars - Ung man ihjälskjuten i Skärholmen.
- 7 mars - Man i 25-årsåldern ihjälskjuten i Bredäng.
- 11 mars - Ung man död efter skottlossning i Kristianstad.
- 21 mars - Man ihjälskjuten i Fittja.
April
- 5 april – Man död efter skottlossning i Helsingborg.
- 9 april – Man skjuten till döds i Helsingborg.
- 10 april – 39-årig man död i Skärholmen.
- 14 april – 16-årig pojke ihjälskjuten i Navestad i Norrköping.
Se även
Referenser
Externa länkar
- Sprängningar och skjutningar - polisens arbete – Polisens statistik över skjutningar från och med november 2016.
This article uses material from the Wikipedia Svenska article Skjutningar i Sverige, which is released under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 license ("CC BY-SA 3.0"); additional terms may apply (view authors). Innehållet är tillgängligt under CC BY-SA 4.0 om ingenting annat anges. Images, videos and audio are available under their respective licenses.
®Wikipedia is a registered trademark of the Wiki Foundation, Inc. Wiki Svenska (DUHOCTRUNGQUOC.VN) is an independent company and has no affiliation with Wiki Foundation.