Västerbottens läns valkrets är en av valkretsarna vid val till den svenska riksdagen.
I det första valet till enkammarriksdagen 1970 hade valkretsen nio fasta mandat, ett antal som var oförändrat åtminstone fram till 1994. Även i riksdagsvalet 2006 hade valkretsen nio fasta mandat. Antalet utjämningsmandat var ett i valen 1970–1982, två i valet 1985, ett i valen 1988–1991 och två i valet 1994. I valet 2006 hade valkretsen två utjämningsmandat.
1970 | 1973 | 1976 | 1979 | 1982 | 1985 | 1988 | 1991 | 1994 | 1998 | 2002 | 2006 | 2010 | 2014 | 2018 |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
9 | 9 | 9 | 9 | 9 | 9 | 9 | 9 | 9 | 9 | 9 | 9 | 9 | 9 | 9 |
Vid tvåkammarriksdagens tillkomst 1867 var Västerbottens läns valkrets en egen valkrets i första kammaren. Antalet mandat var från början två, men höjdes till tre år 1868 och till fyra år 1891. Från och med förstakammarvalet 1921 ingick länet i Västerbottens läns och Norrbottens läns valkrets. I september 1909 hölls för första gången val med den proportionella valmetoden.
Västerbottens läns valkrets var även en valkrets till andra kammaren under perioden 1922–1970. Fram till 1921 var länet däremot indelat i olika valkretsar, under perioden med majoritetsval 1866–1911 i kretsar med ett mandat vardera.
I andrakammarvalet 1866 var landsbygden uppdelad på fyra valkretsar, Umeå tingslags valkrets, Nordmalings och Bjurholms, Degerfors, Lycksele och Åsele tingslags valkrets, Västerbottens mellersta domsagas valkrets och Västerbottens norra domsagas valkrets. Vid valet 1875 ersattes Umeå tingslags valkrets och Nordmalings och Bjurholms, Degerfors, Lycksele och Åsele tingslags valkrets av två nya valkretsar, Umeå, Nordmalings och Bjurholms tingslags valkrets samt Degerfors, Lycksele och Åsele tingslags valkrets. Inför 1884 års andrakammarval avskaffades även dessa två och ersattes av Västerbottens södra domsagas valkrets och Västerbottens västra domsagas valkrets. Vid valet 1893 delades Västerbottens södra domsagas valkrets upp i Nordmalings och Bjurholms samt Degerfors tingslags valkrets samt Umeå tingslags valkrets. Vid det sista majoritetsvalet 1908 delades även Västerbottens norra domsagas valkrets upp och ersattes av Skellefteå tingslags valkrets och Norsjö och Malå tingslags valkrets.
Residensstaden Umeå ingick i valen 1866–1872 i Härnösands, Umeå, Luleå och Piteå valkrets, medan Skellefteå stad ingick i Västerbottens norra domsagas valkrets. I valet 1875 överfördes dock Skellefteå till stadsvalkretsen, som utökades till Härnösands, Umeå, Skellefteå, Piteå, Luleå och Haparanda valkrets. Inför valet 1878 ändrades valkretsen till Luleå, Umeå, Piteå, Haparanda och Skellefteå valkrets, men i extravalet 1887 överfördes länets båda städer till Härnösands, Umeå och Skellefteå valkrets. Därefter förblev stadsvalkretsen oförändrad till valet 1896, då de båda västerbottniska städerna övergick till Umeå, Skellefteå och Piteå valkrets.
Vid införandet av proportionellt valsystem i valet 1911 avskaffades samtliga äldre andrakammarvalkretsar och länet indelades i Västerbottens läns södra valkrets (med fyra mandat) och Västerbottens läns norra valkrets (med tre mandat). Vid andrakammarvalet 1921 förenades länet slutligen till en enda sammanhållen valkrets. Antalet mandat var sju i valen 1921–1928, åtta i valen 1932–1948 och därefter åter sju i valen 1952–1968.
This article uses material from the Wikipedia Svenska article Västerbottens läns valkrets, which is released under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 license ("CC BY-SA 3.0"); additional terms may apply (view authors). Innehållet är tillgängligt under CC BY-SA 4.0 om ingenting annat anges. Images, videos and audio are available under their respective licenses.
®Wikipedia is a registered trademark of the Wiki Foundation, Inc. Wiki Svenska (DUHOCTRUNGQUOC.VN) is an independent company and has no affiliation with Wiki Foundation.