Västerbottens Läns Valkrets: Svensk valkrets

Västerbottens läns valkrets är en av valkretsarna vid val till den svenska riksdagen.

Mandatantal

I det första valet till enkammarriksdagen 1970 hade valkretsen nio fasta mandat, ett antal som var oförändrat åtminstone fram till 1994. Även i riksdagsvalet 2006 hade valkretsen nio fasta mandat. Antalet utjämningsmandat var ett i valen 1970–1982, två i valet 1985, ett i valen 1988–1991 och två i valet 1994. I valet 2006 hade valkretsen två utjämningsmandat.

Fasta valkretsmandat i valen 1970–2018
1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 2010 2014 2018
9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9 9

Ledamöter i enkammarriksdagen (listan ej komplett)

1971–1973

1974–1975/76

1976/77–1978/79

1979/80–1981/82

1982/83–1984/85

1985/86–1987/88

1988/89–1990/91

1991/92–1993/94

1994/95–1997/98

1998/99–2001/02

2002/03–2005/06

2006/07–2009/10

2010/11–2013/14

2014/15–2017/18

2018/19–2021/22

2022/23–2025/26

Riksdagsledamöter i första kammaren

Vid tvåkammarriksdagens tillkomst 1867 var Västerbottens läns valkrets en egen valkrets i första kammaren. Antalet mandat var från början två, men höjdes till tre år 1868 och till fyra år 1891. Från och med förstakammarvalet 1921 ingick länet i Västerbottens läns och Norrbottens läns valkrets. I september 1909 hölls för första gången val med den proportionella valmetoden.

1867–1909 (successivt förnyade mandat)

1910–1911

1912–1915

1916–lagtima riksdagen 1919

Urtima riksdagen 1919–1921

Riksdagsledamöter i andra kammaren

Västerbottens läns valkrets var även en valkrets till andra kammaren under perioden 1922–1970. Fram till 1921 var länet däremot indelat i olika valkretsar, under perioden med majoritetsval 1866–1911 i kretsar med ett mandat vardera.

I andrakammarvalet 1866 var landsbygden uppdelad på fyra valkretsar, Umeå tingslags valkrets, Nordmalings och Bjurholms, Degerfors, Lycksele och Åsele tingslags valkrets, Västerbottens mellersta domsagas valkrets och Västerbottens norra domsagas valkrets. Vid valet 1875 ersattes Umeå tingslags valkrets och Nordmalings och Bjurholms, Degerfors, Lycksele och Åsele tingslags valkrets av två nya valkretsar, Umeå, Nordmalings och Bjurholms tingslags valkrets samt Degerfors, Lycksele och Åsele tingslags valkrets. Inför 1884 års andrakammarval avskaffades även dessa två och ersattes av Västerbottens södra domsagas valkrets och Västerbottens västra domsagas valkrets. Vid valet 1893 delades Västerbottens södra domsagas valkrets upp i Nordmalings och Bjurholms samt Degerfors tingslags valkrets samt Umeå tingslags valkrets. Vid det sista majoritetsvalet 1908 delades även Västerbottens norra domsagas valkrets upp och ersattes av Skellefteå tingslags valkrets och Norsjö och Malå tingslags valkrets.

Residensstaden Umeå ingick i valen 1866–1872 i Härnösands, Umeå, Luleå och Piteå valkrets, medan Skellefteå stad ingick i Västerbottens norra domsagas valkrets. I valet 1875 överfördes dock Skellefteå till stadsvalkretsen, som utökades till Härnösands, Umeå, Skellefteå, Piteå, Luleå och Haparanda valkrets. Inför valet 1878 ändrades valkretsen till Luleå, Umeå, Piteå, Haparanda och Skellefteå valkrets, men i extravalet 1887 överfördes länets båda städer till Härnösands, Umeå och Skellefteå valkrets. Därefter förblev stadsvalkretsen oförändrad till valet 1896, då de båda västerbottniska städerna övergick till Umeå, Skellefteå och Piteå valkrets.

Vid införandet av proportionellt valsystem i valet 1911 avskaffades samtliga äldre andrakammarvalkretsar och länet indelades i Västerbottens läns södra valkrets (med fyra mandat) och Västerbottens läns norra valkrets (med tre mandat). Vid andrakammarvalet 1921 förenades länet slutligen till en enda sammanhållen valkrets. Antalet mandat var sju i valen 1921–1928, åtta i valen 1932–1948 och därefter åter sju i valen 1952–1968.

1922–1924

1925–1928

1929–1932

1933–1936

1937–1940

1941–1944

1945–1948

1949–1952

1953–1956

1957–vårsessionen 1958

Höstsessionen 1958–1960

1961–1964

1965–1968

1969–1970

Källor

  • Tvåkammarriksdagen 1867–1970 (Almqvist & Wiksell International 1992), band 5, s. 324–326
  • Enkammarriksdagen 1971–1993/94. Ledamöter och valkretsar, band 2 (Sveriges riksdag 1996), s. 438

Noter

Tags:

Västerbottens Läns Valkrets MandatantalVästerbottens Läns Valkrets Ledamöter i enkammarriksdagen (listan ej komplett)Västerbottens Läns Valkrets Riksdagsledamöter i första kammarenVästerbottens Läns Valkrets Riksdagsledamöter i andra kammarenVästerbottens Läns Valkrets KällorVästerbottens Läns ValkretsSveriges riksdagValkretsVästerbottens län

🔥 Trending searches on Wiki Svenska:

Sheila HancockNobelpriset i litteraturKulturrevolutionenCharles DarwinKourtney KardashianAllsvenskan (fotboll)FackverksbroMax VerstappenMarilyn MonroeTerrorattentatet i Crocus City HallIngrid CarlqvistSydney SweeneyFredric WeigelPrins JulianRederietAnders Behring BreivikÄggrullningEstoniakatastrofenHov1John Taylor (trädgårdsmästare)Lovisa ModigBjörn SkifsRådjurStridsvagn 122Nepal2023Emil ForsbergSkellefteåCameron DiazLeif ForsbergAllan EdwallRobert KardashianPernilla Månsson ColtSteven SpielbergLuleåGeorgienTuva NovotnyRoyale Union Saint-GilloiseColosseumMalena ErnmanTerrordåden i Paris i november 2015Rocco SiffrediVita tisdagenVårdagjämningenFacebookChristofer ColumbusMelodifestivalen 2024Turning TorsoMordet på Lisa HolmCarola HäggkvistLars NorénEbbot Lundberg2020Ulf KristerssonTaylor SwiftTomas BrolinFlamingokvintettenShōgun (TV-serie, 2024)Jake GyllenhaalIFK GöteborgBarberaren i SevillaPrins Carl PhilipClint EastwoodKollisionen mellan Lodbrok och EssingebronAzerbajdzjanJesu uppståndelseInternet Movie DatabaseOmar RudbergLista över rekord i Svenska HockeyliganLinda OlofssonChileÅlandSrinivasa Aiyangar RamanujanFemfaktorteorinDear SaraBäst i test (TV-program)SenegalDjävulsönNederländerna🡆 More