Abdalla Uba Adamu

Abdalla Uba Adamu (pronunciationi) (amụrụ na 25 Eprel 1956) bụ onye agụmakwụkwọ Naijiria, onye nkuzi, onye na-ebipụta akwụkwọ, onye na'eme ihe nkiri, onye na na-ahụ maka egwu, na onye ọkà mmụta mgbasa ozi.

Abdalla Uba Adamu
Abdalla Uba Adamu
Mmádu
ụdịekerenwoke Dezie
mba o sịNaijiria Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya25 Eprel 1956 Dezie
Ebe ọmụmụKano Dezie
Asụsụ obodoAsụsụ Hausa Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee, Asụsụ Hausa, Arabic, pidgin Naịjirịa Dezie
Asụsụ ọ na-edeBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụacademic Dezie
ụdị ọrụ yaosote onyeisi mahadum Dezie
ebe agụmakwụkwọUniversity of Sussex, University of London, Mahadum Ahmadu Bello Dezie
okpukpere chi/echiche ụwaOkpukpere Alakụba Dezie
nnọchiaha nkeonweL485 Dezie

nwere ọkwa prọfesọ abụọ na Science Education (1997) na Media and Cultural Communication (2012). [1]

Ọ kụziri usoro mgbasa ozi na agụmakwụkwọ sayensị n'ọtụtụ mahadum Naijiria na gburugburu ụwa, gụnyere ije ozi dị ka Prọfesọ European Union Visiting na Mahadum Warsaw, Poland, na 2012, prọfesọ nleta, Mahadum Rutgers, New Jersey, na prọfesụ nleta, Nahadum Florida na 2010. Ọ bụ Fulbright African Senior Research Scholar na Center for Studies in Higher Education, Mahadum California, Berkeley, 1991-1992.

'ime enyemaka ya na mmepe nke Asụsụ Hausa n'oge a, ọ mepụtara 'nchekwa' nke asụsụ Hausa (ɓ Ɓ ɗ Ɗ ƙ Ƙ), nke na-anọghị na mbata nke ndị nhazi okwu na Naijiria n'afọ ndị 1990. Ọ kpọrọ ha 'rabi'at' na 'abdalla'.

Mbido ndụ na agụmakwụkwọ

A mụrụ Adamu na Daneji, obodo Kano, Kano Steeti, na Eprel 25, 1956. Ọ natara nzere B.Sc. ya. (Mmụta) nzere na Education, Biology na Physiology na 1979 na Mahadum Ahmadu Bello. O mere National Youth Service ya na ụlọ akwụkwọ sekọndrị dị na Umoarkrika, Imo State, na-akụzi Biology na Agricultural Science.

E were ya n'ọrụ dị ka onye enyemaka mbụ na agụmakwụkwọ sayensị na Mahadum Bayero Kano na July 1980. Mgbe otu afọ gasịrị, Gọọmentị Steeti Kano kwadoro ya ka ọ mụọ maka M.A. Science Education na Chelsea College, Mahadum London site na 1982 ruo 1983. Na kọleji Chelsea, ụmụ akwụkwọ Karl Popper zụrụ ya ma mesịa bụrụ ndị echiche Popper na nkà ihe ọmụma sayensị metụtara. Mgbe ọ laghachiri na Mahadum Bayero, ọ tụgharịrị klas ya nke agụmakwụkwọ sayensị gaa n'echiche Popper, ọkachasị ụgha na conjectures na refutations. O mechara mepụta ma agụmakwụkwọ na-agụsị akwụkwọ na akụkọ ihe mere eme na nkà ihe ọmụma sayensị na Ngalaba Sayensị na Nkà na Ụzụ ebe ọ bi n'oge ahụ. Ọ rụrụ ọrụ dị ka Onye isi nke Ngalaba Mmụta (1995-1998, 1999-2001), Onye isi nke ngalaba Sayensị na Nkà na Ụzụ (2010-2013). Tụkwasị na nke a, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nduzi, Management Information Systems (MIS) na Mahadum Bayero Kano site na 1999 ruo 2004.

N'ọnwa Ọktoba n'afọ 1985, ọ ghọrọ onye mbụ si Kano State ka e nyere ya British Commonwealth Scholarship nke mere ka ọ gaa Mahadum Sussex ebe ọ gụrụ maka D.Phil ya. na Science Education na-elekwasị anya na Human Resource Development n'okpuru nkuzi nke Keith Lewin. N'ịbụ nke akpọrọ Science, schooling and manpower production in Nigeria: a study of Kano state science secondary schools, 1977-1987, nyocha ya nyochara ọrụ nke Science Education policies na mba mmepe. Ọ laghachiri na Mahadum Bayero na 1988 wee gaa n'ihu na-ebuli elu na ọkwa agụmakwụkwọ.

Ọrụ

N'afọ 1991, a họpụtara Adamu dị ka Fulbright African Senior Research Scholar ma nye ya ọnọdụ na Center for Studies in Higher Education, Mahadum California, Berkeley . N'ime afọ ọ nọ na Berkeley, Sheldon Rothblatt, onye nduzi nke Center n'oge ahụ, na Martin Trow, bụ ndị gbara ume ka ọ bụrụ ebe obibi ya na ebumnuche ide banyere ọdịdị mba ụwa nke agụmakwụkwọ dị elu nke Naijiria site na itinye ya na akụkọ ihe mere eme nke Mahadum ahụ. N'oge Berkeley Residency o dere otu akwụkwọ, Reform and Adaptation in Nigerian University Curricula, nke Edwin Mellen Press, New York, bipụtara na 1994. Akwụkwọ ahụ na-enyocha mbufe nke mmetụta agụmakwụkwọ na usoro site na United States gaa Naịjirịa, na dochie usoro agụmakwụkwọ Britain na Naịjirị n'ime usoro ahụ. Ọ bụkwa onye bi na mmemme Bellagio Resident Fellows nke Rockefeller Foundation na Bellagio Study Center, Bellagio, Ịtali, Ọktoba ruo Nọvemba 1993. N'oge Rockefeller Residency, o mepụtara otu akwụkwọ banyere iwebata usoro usoro ọmụmụ nke American n'ime usoro agụmakwụkwọ nke Mahadum Bayero na ihe ịma aka ndị dị otú ahụ chere ihu. Ya mere, isi ihe ọ lekwasịrị anya na agụmakwụkwọ bụ agụmakwụkwọ dị elu, usoro mmụta na agụmakịa sayensị ụmụ amaala na mmepe iwu sayensị.

N'afọ 1991, o sonyere na ọrụ UNESCO na ịhazi agụmakwụkwọ sayensị n'ụlọ akwụkwọ sekọndrị nke Françoise Caillods na Gabriele Göttelmann-Duret duziri ma Keith Lewin duzie ya. Ọrụ ahụ dugara na mbipụta nke usoro akwụkwọ iwu ndị e lekwasịrị anya na Minista nke Mmụta nke mba dị iche iche nke International Institute of Educational Planning bipụtara. Enyemaka Adamu Operation, arụmọrụ na ọchịchọ nke ụlọ akwụkwọ sayensị pụrụ iche na ọkwa sekọndrị: ahụmịhe Naijiria.

Adamu ghọrọ prọfesọ nke agụmakwụkwọ sayensị na ọmụmụ ihe na 1997. N'afọ 2004, o gosipụtara nkuzi nkuzi ya, Sunset at Dawn, Darkness at Noon: Reconstructing the Mechanisms of Literacy in Indigenous Communities na ndị obodo Mahadum ebe ọ nyochara ojiji nke mkpụrụedemede Arabic dị ka ngwaọrụ edemede asụsụ Hausa - a na-akpọ edemede 'Ajami' (nke na-abụghị Arabic).

Nnyocha mgbasa ozi

Site na 1996, ọdịbendị ndị Alakụba ọha na eze na Kano malitere ikwupụta nchegbu na nkatọ banyere akụkọ ifo ọhụrụ nke Hausa nke malitere ịghọ ihe a ma ama, ọkachasị n'etiti ụmụ agbọghọ ụlọ akwụkwọ Hausa na ụmụ nwanyị lụrụ di na purdah. A na-akpọ akụkọ ifo, nke yiri akụkọ ịhụnanya nke Mills & Boon dị ka Littattafan Soyayya (Akwụkwọ ifo ịhụnanya). A malitere ide akụkọ ịhụnanya nke ndị Hausa kemgbe 1980 ma were afọ iri maka ọdịbendị ọha na eze nke ndị Hausa na Kano iji chọpụta nnukwu ewu ewu ha. A na-ebo ndị na-ede akwụkwọ akụkọ ebubo na ha na-akwalite omume rụrụ arụ n'ihi isiokwu ịhụnanya ha. 'ịbụ nke a ma ama, ụdị ahụ ghọrọ nke ụmụ nwanyị na-ede akwụkwọ na-akọ akụkọ iji kọọ banyere ndụ ụlọ nke ụmụ nwanyị lụrụ di na nwunye nke Hausa. guzobere usoro nyocha na 2001, [1] na 2007 e mere ihe omume 'akwụkwọ ọkụ' na Kano iji 'sachaa' akụkọ ifo ịhụnanya nke omume rụrụ arụ ya, e nyere ụmụ agbọghọ ụlọ akwụkwọ akwụkwọ akwụkwọ akụkọ ọhụrụ nwere isiokwu omume ọma, ndị e si na ha weghara akwụkwọ akụkọ ọkụ.

N'ịbụ onye nwere mmetụta nke juputara na ọmụmụ ihe na agụmakwụkwọ na isi ihe ọ na-elekwasị anya na mkparịta ụka iwu, Adamu, site na 1996, gbanwere mmasị nyocha ya ka ọ bụrụ ịjụ ajụjụ n'etiti ụdị mgbasa ozi ntụrụndụ ọhụrụ nke Hausa na omenala ọha na eze nke Hausa Islamicate. Ka ọ na-erule mgbe ahụ, ndị Alakụba nọ na Kano amalitela ịchọpụta mgbanwe nke ụlọ ọrụ ọdịnala ndị Hausa na-ewu ewu site na ọdịnala ọdịnala ya na-elekwasị anya na ụkpụrụ ezinụlọ ọdịnala ndị Alakụga nke Africa, gaa na ụdị dị iche iche na-apụtawanye, na ihe nkiri Hindi na-emetụta ụdị ntụrụndụ Hausa, ọkachasị na egwu, akwụkwọ na mmepụta ihe nkiri vidio. Mgbanwe a sitere n'aka ndị edemede akụkọ ifo nke Hausa bụ ndị mechara kwaga ma guzobe ụlọ ọrụ ihe nkiri vidio nke Hausa nke a malitere na Machị 1990 n'obodo Kano, si otú a nweta aha 'Kannywood' na 1999. Nke a ghọrọ akara mbụ nke ụlọ ọrụ ihe nkiri ụmụ amaala n'Africa. 'afọ 2020, okwu ahụ batara na The Oxford English Dictionary dị ka okwu ziri ezi. [1] ọzọ metụtara ihe nkiri Naijiria, Nollywood, bụ nke Norimitsu Onishi nke The New York Times chepụtara na 2002.

N'ikpeazụ, ọ banyere n'ime obodo nke ndị na-ede akwụkwọ akụkọ, ndị na-eme edemede, ndị na'emepụta ihe, ndị nduzi, ndị na na-eme ihe nkiri na ndị na-ese ihe nkiri na Kano, na-enweta echiche miri emi nke nka na nka ha dị ka akụkụ nke ihe Victor Turner na Edward Bruner na-ezo aka na ya dị ka 'anthropology nke ahụmịhe'. Site na 1999 ọ malitere njem ya n'ikwu okwu banyere mgbasa ozi na nkwurịta okwu ọdịbendị site na ide akụkọ ifo nke Hausa, nke a na-akpọkarị Kano Market Literature,

Site na mmalite nke ụlọ ọrụ ihe nkiri vidio nke Hausa na Machị 1990, ọtụtụ n'ime ndị na-ede akwụkwọ akụkọ ifo nke Hausa kwagara na ihe nkiri vidio na ebumnuche nke ịgbanwe akụkọ ifo ha na ihe nkiri vidiyo. Adamu sooro ha kwaga n'oge ahụ n'usoro ihe omume ọhụrụ, na-etinye onwe ya n'ime usoro ntụrụndụ ọhụrụ. Ndị edemede ndị a bụ ndị ọsụ ụzọ ghọrọ ndị na-eme ihe nkiri ma mesịa nye Hausa Cinema echiche ya gụnyere Ado Ahmad Gidan Dabino, Balaraba Ramat Yakubu, Bala Anas Babinlata na Ɗan Azumi Baba Ceɗiyar ƴan Gurasa.

N'elu usoro nyocha nke usoro iwu Shari'a ọhụrụ e webatara na steeti Kano na 2000, Adamu mikpuru onwe ya n'ọmụmụ ihe banyere nsonaazụ nke usoro nyocha na omenala a ma ama na ndị Alakụba nke Kano. 'afọ 2001, o guzobere netwọk mmekọrịta mbụ na Yahoo! Groups iji kwurịta egwu Hausa, akwụkwọ na ihe nkiri vidio n'ụwa na-ejikọwanye ọnụ. Nke a dọtara usoro arụmụka dabere na mmekọrịta dị n'etiti ọdịbendị a ma ama na ụkpụrụ ọdịnala ndị Alakụba. N'afọ 2003, ọ haziri nzukọ mba ụwa na ihe nkiri vidio nke Hausa, nke mbụ n'ụdị ya na Naịjirịa. Nzukọ ahụ dugara n'ịmepụta Center for Hausa Cultural Studies na Kano nke lekwasịrị anya na mgbasa ozi mba ụwa na-agafe na ndị Alakụba nke Afrịka na mmeghachi omume ọha na eze na mgbasa ozi dị otú ahụ. Ụlọ ọrụ ahụ bipụtakwara ihe omume nke nzukọ ahụ dị ka Hausa Home Videos: Technology, Economy and Society, nke gosipụtara ọmụmụ agụmakwụkwọ mbụ na ihe nkiri asụsụ ụmụ amaala na Naịjirịa. ahụ meghere ihe nkiri vidio Hausa maka ọmụmụ mba ụwa, na-adọta ndị nchọpụta si US, [1] UK [2] na Europe.

Ya mere, site na 2001 ruo 2023 o nyere aka guzobe Ọmụmụ Ihe nkiri Hausa dị ka ihe ọmụmụ agụmakwụkwọ, na-eduga n'ọtụtụ theses na dissertations na isiokwu ahụ. Dịka ọmụmaatụ, n'afọ 2006, o kwuru okwu Mary Kingsley Zochonis maka African Studies Association, UK Biennial Conference na School of African and Oriental Studies, Mahadum London na 12 Septemba 2006. E mechara bipụta okwu ahụ na Kano dị ka Transglobal Media Flows and African Popular Culture: Revolution and Reaction In Muslim Hausa Popular Culture.

N'ime ogige Bayero University Kano, ọ sonyere na ọrụ agụmakwụkwọ na Ngalaba Bekee na Ngalaba Mass Communication ebe ọ kọọrọ ahụmahụ ya n'oge nzukọ ọmụmụ ihe na akwụkwọ. Ọ gbanyere mkpọrọgwụ n'ọmụmụ ihe ya na Frankfurt School's critical theory, na-elekwasị anya na Jürgen Habermas onye na-ahụ maka onwe ya / ọha na eze dichotomy Adamu hụrụ na ọ na-adọrọ mmasị ka ọ na-emetụta ọmụmụ ihe dị oke egwu nke omenala ọha na eze nke Islam. Ọ nabatakwara echiche Marshal Hodgson banyere ọdịbendị Islam dị ka usoro nyocha na ọmụmụ ya ndị ọzọ gbasara ọdịbendị ntụrụndụ Muslim Hausa.

Nnyocha ya malitere ịpụta ìhè site na ịkpọ òkù isonye na nzukọ The Media and the Construction of African Identities nke e mere na Kenya na 2004. Nke a dugara na mbipụta nke usoro dị ka Media and Identity in Africa nke Kimani Njogu na John Middleton dezigharịrị. N'oge nzukọ Kenya, a kọwaara ya Heike Behrend, otu n'ime ndị guzobere nkà mmụta mmekọrịta mmadụ na ibe ya, na onye nduzi nke Institute of African Studies, Mahadum Cologne bụ onye kpọrọ ya ka ọ kwuo okwu na klas ya na Mahadum ahụ. Ihe ngosi ya banyere Islam na censorship meghere arụmụka n'ebe ugwu Naịjirịa banyere ọrụ mgbasa ozi na ihe omume ndị Alakụba, ọkachasị ka ọ na-emetụta ụmụ nwanyị na nnọchite anya ihe nkiri. Okwu ya, nke e nyere n'okpuru ìgwè nyocha nke Media and Cultural Communication na 15 Nọvemba 2004 meghere ya maka mba ụwa nke omenala ndị Alakụba nke Hausa nke hụrụ ya na ndị ọrụ ibe ya na-arụkọ ọrụ iji nyochaa echiche dị iche iche nke mgbasa ozi na ọdịbendị nke Hausa. Ndị a gụnyere Graham Furniss (School of Oriental and African Studies, Mahadum London), Brian Larkin (Barnard College, Mahadim Columbia, New York), Till Förster (Mahadum Basel, Switzerland), Joe McIntyre (Mahadum Hamburg), Nina Pawlak (Mahadum Warsaw, Poland), Mariusz Kraśniewski (Institute of Mediterranean Studies, Polish Academy of Science, Warsaw) na Ousseina Alidou (Mahadum Rutgers, New Jersey). Dabere na nyocha ọhụrụ ya, Ngalaba Mass Communication Bayero University Kano na 2005 nyere ya ọrụ dị ka onye nkuzi (na mgbakwunye na prọfesọ ya na Ngalaba Sayensị na Nkà na Ụzụ Education) na teknụzụ mgbasa ozi na ọmụmụ ọdịbendị.

Adamu mechara bụrụ Prọfesọ nleta na School of Oriental and African Studies, Mahadum London; Mahadum Florida, Gainesville, Mahadim State nke New Jersey, Mahaduma Columbia, New York; Universität zu Köln na Mahadum Basel. O nyekwara nkuzi pụrụ iche na Freie Universität Berlin, Universität Hamburg, Universität zu Köln, Humboldt-Universität zu Berlin, na Gutenberg-Universität Mainz.

N'afọ 2012, a họpụtara ya ka ọ bụrụ Prọfesọ Nleta nke European Union maka ọrụ 'The Modern University' na Ngalaba Asụsụ na Ọdịbendị Afrịka, Mahadum Warsaw, Poland site na 1 Machị ruo 31 Mee 2012. Na Warsaw, ọ kụziri ihe ọmụmụ abụọ: Transnationalism na African Popular Culture, na Oral Traditions in Local and Global Contexts.

Dabere na nchọpụta ya, na 2012 Bayero University Council họpụtara ya Prọfesọ nke Mgbasa Ozi na Mmekọrịta Ọdịbendị - ihe dị ka afọ iri na ise mgbe ọ ghọsịrị prọfesọ mbụ ya na Mmụta Sayensị na 1997. Site na nhọpụta a, nke gụnyere mbufe ya site na Faculty of Education gaa na Department of Mass Communication, Bayero University Kano, ọ ghọrọ prọfesọ mbụ na usoro Mahadum Naijiria iji nọrọ n'oche prọfesọ abụọ na ngalaba abụọ dị iche iche.

Ihe odide

Tags:

Abdalla Uba Adamu Mbido ndụ na agụmakwụkwọAbdalla Uba Adamu ỌrụAbdalla Uba Adamu Ihe odideAbdalla Uba Adamu

🔥 Trending searches on Wiki Ìgbò:

Super Bowl XXXAbduljabbar Nasiru KabaraNjikọ̀taọ̀hàKiki MordiArgentina7 NovembaIhu mbụYohannes MohamedKazakhstanAsụsụ Hausa27 DisembaFishPDPWashington (nkeji obodo)Digital object identifierAnatomy of HopeAnimalUmuahiaAissa Mama KaneBola TinubuIhe ndabere nke microwave cosmicRoba GariSexy SteelIgbo calendarAzubuike IhejirikaPhone SwapHilda DokuboAsụsụ Kairui-MidikiLise GrandeAll Progressives CongressWikipidiaLinda IkejiHelen Prest-AjayiMpaghara Russia20 JulaịNewsAyogu EzeFyodor DostoevskyRema (musician)Right to a healthy environmentLa LigaInternational Planetarium SocietyZainabAsụsụ BekeeAfrịkaJenụwarịIsta MọndeFootballǸzùYouTubeNaijeriaWillie XOTimaya1004 Estate9 ỌktobaỌjà (ngwa egwu)Victor Adebowale, Baron AdebowaleȮra RiversAmbesse TolosaAminu Ala10 FebrụwarịMbara alaÌfulū2003DavidoAbiodun James FalekeLu🡆 More