Nikola Tesla

Hiel Nikola Tesla (Särbänapüko: Никола Тесла; 1856 yulul 10 - 1943 yanul 7) äbinom datuvan, füsüdan ä cinädan.

Nikola Tesla
Nikola TeslaNikola TeslaNikola Tesla
Moted: Никола Тесла
10 yulul 1856
Smiljan[*]
Deadam: 7 yanul 1943
New York, Hell's Kitchen[*]
Deadamakod: myocardial infarction[*]
Lifatopam: Praha, Budapest, Graz, Paris, Colorado Springs, New York, Karlovac[*], Smiljan[*]
Cal(s): hidatuvan[*], electrical engineer[*], mechanical engineer[*], hifüsüdan[*], futurist[*]
Tatät(s): Austrian Empire[*], Kingdom of Hungary[*], Lamerikän
Matan(s): no value
Pal(s): Milutin Tesla[*], Đuka Madic[*]
Gem(s): Marica Kosanovi[*]
Dispenäd:
Nikola Tesla

Pämotom in Smiljan, in Kroasän; äbinom Särbänan ä reigäb Lampöräna Lösteränik e poso ävedom tatätan Lamerikänik. El Tesla sevädom ledino sekü keblünots staböfik oka jäfüde: lektin e magnetim finü tumyel 19id e primü tumyel 20id. Datuvots e vobod teorik ela Tesla äfomons stabi lektinasitas me flum cenöl (FC), keninükamü motor-FC; me ons, el Tesla äyufom ad primön levoluti dustodik telid. Lautans, kels äsevoms omi e poso äbepenoms lifajenädi omik, elecedoms omi „mani, kel ädatikom tumyeli 20id“ äsi „saludani lektina nulädik“.

Posä äblofom mögi kosäda nen drats (radion) ed ävikodom pö „Krig Flumas“, ägetom stimi as lektinacinädan gretikün Lamerikäna. Dil gretik voboda omik äfomon stabi lektinacinäda atimik, e datuvots mödik oma älabons veüti vemo gretiki. Ün tim at, in Lamerikän, fam ela Tesla äbinon so gretik äs ut datuvana votik alseimik in kuliv pöpedik, ab sekü pösodöf boso bisarik oma e lesags anikna pätuüköls omiks tefü mögs volfama nolavik e kaenavika, el Tesla fino pävutom e pälelogom as „nolavan lienetik“. Ibä neai idemon jenöfiko fineni okik, el Tesla ädeadom pöfik bäldotü lifayels 86.

Nem stabäda ela SI ad mafön densiti fluma magnetik (suvo sevädik as fel magnetik, B): el tesla, pävälon stimü om (dü el Conférence Générale des Poids et Mesures in Paris ün 1960).

Näi vobod okik dö lektinamagnetim e kaenalav, kredoy, das el Tesla äkeblünom stabes mekavamenava, radara e nünömava, äsi volfame glöpava, kerafüsüda e füsüda teorik. Ün 1943, Cödöp Löpikün Lamerikäna äcedon omi datuvani radiona. Ans duinodas omik pegebons, in mod padöbatöl, ad stütön pölanolavis difik, teorodis tefü YFNs e koultimi nulädik.

El Tesla pastimon in Särbän ed in Kroasän, äsi in Tsyegän (Tsyegoslovakän ägevon ome köni löpikün Leona Vietik) e no calöfiko in lomän nulik oma: Lamerikän.

Literat e Noets

Tags:

18561943FüsüdanKroasänLamerikänLösteränYanul 7Yulul 10

🔥 Trending searches on Wiki Volapük:

PükLestremSvedänapükSudelZädelMäzul 29Farhaan Behardien1986SaarbrückenClarksville (Tennessee)SiyopKatalonänapükEuroDog1938Sulüda-KoreyänMünchweiler an der RodalbLionel MessiBill MaherMayul 7KomoruänsBogotáYanul 28Benen1969Pavel TerrierHarnesLangolänIndioPrince AlbertSuomiyänValencia (Spanyän)Daphne Dare (dramatan pornabioskopik)Biache-Saint-Vaast1929GabunänVolapükagased pro NedänapükansDeutänapükAllouagneDavid WoodardSteve Brown (noatädan)Franz Stein (dramatan)San Miniato2002DenizliNävakjutEllen BurstynDonald TrumpScottsdale2018TitoKveatora-GineyänZimbabiyänBabülonänBurbureBarlinMorgan FreemanUlrich GebauerNatanolavsMunMorgan DayneZifPiemontänBahruänsAleksey NavalnüyRumänapükGrażyna DylągFilipuänsCarthageGustul 13🡆 More