Yoruba (US: /US:/'jɒrəbə// YORR-əb-ə, UK: /ˈgɒrʊbə/ Y ORR-uub-ə; Yor.
obere ụdị nke | Yoruboid, Asụsụ Kwa |
---|---|
akara ala | Èdè Yorùbá, Yorùbá |
mba/obodo | Naijiria, Benin, Togo |
ụdị asụsụ | subject–verb–object, isolating language |
usoro ederede | Latin script |
Ọkwa asụsụ Ethnologue | 2 Provincial |
ndị ji ya eme ihe | Ndi Yoruba |
WikiProject na-elekọta ya | WikiProject Intangible Cultural Heritage |
Koodu asụsụ Wiki | yo |
ngalaba maka ihe nkiri n'asụsụ a | Category:Yoruba-language films |
IPA: [jōrùbá]Ọ bụ ndị agbụrụ Yoruba na-asụ ya. Ọnụ ọgụgụ ndị -asụ Yoruba bụ ihe dịka nde 44, gbakwunyere ihe dịka nde mmadụ abụọ na-asụrụ asụsụ nke abụọ. Dị ka Asụsụ dị iche iche, a na-asụkarị ya n'ógbè dialectal nke gafere Naịjirịa, Benin, na Togo na obere obodo ndị kwagara na Côte d'Ivoire, Sierra Leone na Gambia.
Language name | ||
---|---|---|
Spoken in: | — | |
Region: | — | |
Total speakers: | — | |
Language family: | Default | |
Language codes | ||
ISO 639-1: | none | |
ISO 639-2: | — | |
ISO 639-3: | — | |
Note: This page may contain IPA phonetic symbols in Unicode. |
Ndị mmadụ | Elu Yorùba |
---|---|
Asụsụ | Èdè Yorùbá |
Mba | Ilẹ̀ Yorùbá |
A na-ejikwa okwu Yoruba mee ihe n'Okpukpe Afro-Brazil a maara dị ka Candomblé, n'okpere Caribbean nke Santería n'ụdị asụsụ liturgical Lucumí na n'okuku Afro-American dị iche iche nke North America. Ọtụtụ ndị na-eme okpukpe ndị a n'oge a na Amerịka anaghị ekwu ma ọ bụ ghọta asụsụ Yoruba n'ezie, kama ha na-eji okwu Yoruba na ahịrịokwu maka abụ ndị ha na-apụghị ịghọta aghọta. nke okwu Yoruba ahịrịokwu dị mkpirikpi n'oge ememe bụkwa ihe a na-ahụkarị, mana ha agafeela mgbanwe n'ihi eziokwu ahụ bụ na Yoruba abụghịzi asụsụ obodo maka ha na ọ dịghịkwa mkpa ka ha nwee ike.
Dị ka Asụsụ Yoruboid bụ isi, Yoruba nwere njikọ chiri anya na asụsụ Itsekiri (nke a na-asụ na Niger Delta), na Igala (nke a-asụ n'etiti Naịjirịa).
A na-ekewa Yoruba n'etiti Asụsụ Edekiri, nke ya na Itsekiri na-ekepụ Igala site na otu asụsụ Yoruboid n'ime alaka Volta-Niger nke ezinụlọ Niger-Congo.Ịdị n'otu asụsụ nke ezinụlọ Niger-Congo malitere na akụkọ ihe mere eme miri emi, atụmatụ dị ihe dị ka afọ 11,000 gara aga (ọgwụgwụ nke Upper Paleolithic). Na Naịjirịa nke oge a, a na-eme atụmatụ na e nwere ihe dị ka nde mmadụ iri ise na-asụ asụsụ Yoruba, yana ọtụtụ nde ndị ọzọ na-asụrụ ya na mpụga Naịjirị, na-eme ka ọ bụrụ asụsụ Afrịka a na-asọpụta n'èzí kọntinent ahụ.
Ìgwè | Aha (s) | Ebe (s) | Asụsụ ndị kasị ukwuu | Ndị na-asụ asụsụ ala | Mba | Otu esi eme |
---|---|---|---|---|---|---|
Asụsụ ndị Igala | Igala | Eastern Kogi State na gburugburu mpaghara Dekina, Ankpa, Idah, ibaji, Omala, Igalamela-Odolu, Northwestern Anambra steeti na Anambra West | Ebu, Anyugba, Ife, Idah, Ibaji, Ankpa, Imane | Nde 2.1 | Naịjirịa | Asụsụ Yoruboid kachasị dị iche iche (nkewa mbụ) na Asụsụ Yoroboid kachasị n'Ebe Ọwụwa Anyanwụ |
Ogugu | Eastern Kogi State na Olamaboro, Northern Enugu State, Uzo Uwani, Igbo Eze North, Nsukka Local Government | __________ | 160,000 | Naịjirịa | Asụsụ Igala dị iche | |
Asụsụ Edekiri | Asụsụ Ede | Southern, Central na Northern Benin, Central Togo, n'ime na gburugburu: Porto-Novo, Pobè, Adjarra, Bantè, Savé, TChaourou, Saketi, Ketou, Cové, Glazoue, Adja-Ouèrè, Bassila, Dassa-Zoumé (Benin). Atakpame, Goubi, Anié, Moretan, Kambole, (Togo) | Ede Ife, Ede Isha, Ede Idaasha, Ede Shabe, Ede Ije, Kambole, Ede Nago, Ede Kura, Manigri Etc. | Nde 1.4 | Benin, Togo, NigeriaNaịjirịa | Ìgwè nke ire okwu ndị yiri ibe ha na Western Yorubaland, nke nwere ihe karịrị 95% yiri ibe ya na ọkọlọtọ Yoruba |
Itsekiri | Western Delta steeti dị na Warri South, Warri North, Warri South West, Sapele na Ethiope West. Edo Steeti na Ikpoba Okha, na Ovia South-West | __________ | 700,000 | Naịjirịa | Asụsụ Yoruba nke ọdịda anyanwụ Niger Delta na asụsụ Edekiri nke ọwụwa anyanwụ | |
Yoruba | Ndịda Ọdịda Anyanwụ, North Central & Mid-West Nigeria: Ondo, Edo, Kwara, Ekiti, Lagos, Ogun, Kogi, Oyo, Osun. Ọwụwa Anyanwụ & Central Benin: Plateau, Collines, Ouémé, Zou, Borgu Etc. | Ekiti, Ife, Ijebu, Oworo, Ijesha, Akoko, Ikale, Okun, Oyo, Egba, Awori, Igbomina, Owo, Idanre, Yewa, Ilaje, Ketu, Ikale. Mokole, Ondo, Ibarapa, Onko, Usẹn Etc. | Nde 55 | Naịjirịa, Benin, Amerịka | Site n'ụzọ dị ukwuu, ọ bụ asụsụ Yoruboid kachasị ukwuu, na asụsụ Niger-Congo nwere ọnụ ọgụgụ kachasị ukwuu nke ndị na-asụ L1. | |
Olukumi | A na-ekewapụ ya n'ime Asụsụ Igboid na Delta State, Aniocha North. | __________ | 17,000 (?) | Naịjirịa | Asụsụ Yoruba dịpụrụ adịpụ n'akụkụ ọdịda anyanwụ nke Niger |
A na-eche na ìgwè Yoruba sitere na ndị Volta-Niger na-enweghị ọdịiche site na puku afọ nke mbụ BC. A na-eche na ebe obibi nke ndị na-asụ Yoruba n'oge mbụ kwekọrọ na ndị a hụrụ na mpaghara Niger sara mbara site na narị afọ nke anọ BC, ọkachasị na Ife. Asụsụ Yoruba nke North-West na-egosi ihe ọhụrụ asụsụ karịa asụsụ ndịda ọwụwa anyanwụ na Central. Nke , tinyere eziokwu ahụ bụ na mpaghara ndị ikpeazụ na-enwekarị ebe obibi ochie, na-atụ aro ụbọchị maka ịkwaga na Northwestern Yorubaland. Dị ka Kay Williamson Scale si kwuo, ihe na-esonụ bụ ogo mmekọrịta dị n'etiti Itsekiri na asụsụ Yoruboid ndị ọzọ, na-eji ndepụta okwu ndị a chịkọtara nke okwu ndị a na-ahụkarị. Nkenke nke 100% ga-apụta ngụkọta nke asụsụ abụọ, ebe myirịta nke 0 ga-apụtara mpaghara okwu abụọ na-enweghị mmekọrịta ọ bụla. [citation needed]
Igala | Ijumu (Okun) | Standard Yoruba | Ijesha | Ekiti | Ijebu | Oba (Akoko) | Ondo | Ilaje | Ikale | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Itsekiri | 60.0% | 70.3% | 71.5% | 72.0% | 74.2% | 75.3% | 78.4% | 78.4% | 80.4% | 82.3% |
Nsonaazụ nke nyocha ndepụta okwu na-egosi na Itsekiri nwere ọdịdị kachasị ike na asụsụ South-East Yoruba na karịsịa Ilaje na Ikale, na 80.4% na 82.3% yiri. Dabere na njirimara nyocha asụsụ nke International Language Assessment Conference (1992), ọ bụ naanị mgbe nyocha ndepụta okwu na-egosi ọdịdị okwu nke dị n'okpuru 70% bụ ụdị okwu abụọ a na-ewere dị ka asụsụ dị iche iche. Nchịkọta nke 70% na n'elu na-egosi na ụdị okwu abụọ ahụ bụ otu asụsụ, ọ bụ ezie na ọ ga-adị mkpa ịme ule nghọta nke ire okwu iji chọpụta etu ndị na-asụ otu ire okwu nwere ike isi ghọta ụdị okwu nke ọzọ.Ya mere, ọ bụ ezie na nyocha ahụ na-egosi na Igala, nke nwere 60% bụ asụsụ dị iche, ụdị okwu Yoruboid ndị ọzọ niile bụ naanị olumba nke otu asụsụ ahụ. [citation needed]
"Pauwi" na Lake Rombebai, ebe ndị Yoke na-ekwu na ha si kwapụ; nke a bụ Yoke n'ụzọ doro anya, ma e wezụga okwu ụfọdụ na-apụtaghị n'asụsụ nke oge a mana a na-ahụ ya na Warembori metụtara ya."Pauwi" na Lake Rombebai, ebe ndị Yoke na-ekwu na ha si kwapụ; nke a bụ Yoke n'ụzọ doro anya, ma e wezụga okwu ụfọdụ na-apụtaghị n'asụsụ nke oge a mana a na-ahụ ya na Warembori metụtara ya.
Wiki Commons nwe ru media dị ikwu nye Asụsụ Yoruba. |
This article uses material from the Wikipedia Ìgbò article Asụsụ Yoruba, which is released under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 license ("CC BY-SA 3.0"); additional terms may apply (view authors). Ọdịnaya dị n'okpuru CC BY-SA 4.0 belụsọ na edere ya otú ọzọ. Images, videos and audio are available under their respective licenses.
®Wikipedia is a registered trademark of the Wiki Foundation, Inc. Wiki Ìgbò (DUHOCTRUNGQUOC.VN) is an independent company and has no affiliation with Wiki Foundation.