Ideologi

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2012-01) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Termen myntades under 1800-talet av den franske filosofen Antoine Louis Claude Destutt de Tracy.

En överideologi är en ideologi som kan anpassas och inkorporeras i andra ideologier, så att de olika ideologierna delar samma överideologi, trots att de i övrigt kan ha motstridiga tankar och idéer. I västvärlden fungerade nationalismen som politisk överideologi under 1800-talet och fram till omkring mitten av 1900-talet. Från tiden efter andra världskriget har demokratin fungerat som den gemensamma politiska överideologin, som praktiskt taget alla politiska rörelser delar.

• Agrarianism
  • Nordisk agrarianism
• Ekohumanism
• Agrarpopulism

• Anarkism
  • Individualanarkism
  • Anarkafeminism
  • Anarkokapitalism
  • Anarkopacifism
  • Grön anarkism
  • Kristen anarkism
  • Social anarkism
  • Syndikalism

• Feminism
• Radikalfeminism
• Ekofeminism
• Anarkafeminism
• Liberalfeminism
• Särartsfeminism

• Ekologism
• Grön ideologi
• Ekofeminism
• Djupekologi
• Djurrätt
• Ekofascism

• Konservatism
• Liberalkonservatism
• Nykonservatism
• Socialkonservatism
• Värdekonservatism

• Kristdemokrati

• Liberalfeminism
• Liberalism
• Libertarianism
• Nyliberalism
• Socialliberalism
• Konservativ liberalism

• Fascism
• Nationalism
• Nationalsocialism
• Nationalliberalism
• Nationalkonservatism
• Trumpism

• Holism

• Frihetlig socialism
  • Syndikalism
  • Social anarkism
  • Ekosocialism
• Kommunism
  • Maoism
  • Trotskism
  • Titoism
  • Kommunitarism
  • Marxism-leninism
• Reformistisk socialism
  • Demokratisk socialism
  • Socialdemokrati

Förutom de ovan nämnda finns ett flertal ideologier eller pseudoideologier. Humanism, Human-etik, Transhumanism, Imperialism, Kolonialism, Internationalism, Nationalism (som kan ingå i flera av de ovan nämnda), Juche, Ny-Hellenism , Utilitarism, vänsterliberalism, materialism, teknokapitalism, ekomodernism, vänsterlibertarianism, direktdemokrati, Modernism med flera. Det finns också religiöst präglade ideologier såsom islamism och sionism. Utöver det så har även tankar om den politiska modernismen tillkommit på 2020-talet.

Riksdagspartiernas ideologier enligt partiprogrammen

• Centerpartiet - liberalism
• Liberalerna - liberalism
• Kristdemokraterna - kristdemokrati
• Miljöpartiet de gröna - grön ideologi
• Moderaterna - liberalkonservatism
• Socialdemokraterna - socialdemokrati och demokratisk socialism
• Vänsterpartiet - socialism och feminism
• Sverigedemokraterna - socialkonservatism och nationalism.

Andra partiers ideologier enligt partiprogrammen

• Feministiskt initiativ - feminism
• Klassiskt Liberala Partiet - nyliberalism, klassisk liberalism och liberalism.
• Kommunistiska Partiet - kommunism och marxism-leninism
• Piratpartiet - piratideologi, partiet anser sig stå utanför höger-vänster-skalan.
• Rättvisepartiet Socialisterna - socialism och trotskism
• Sveriges pensionärers intresseparti - Partiet betecknar sig som "tvärpolitiskt" och anser sig stå utanför höger-vänster-skalan.
• Direktdemokraterna - Partiet bygger på flytande demokrati
• Medborgerlig samling (2010-talet) - Liberalkonservativa

I marxistisk teori har ordet 'ideologi' en annan betydelse - det syftar där på en icke-materialistisk, ovetenskaplig världsåskådning. Se även falskt medvetande.

Vissa ideologiska frågor är inte kopplade till de politiska ismerna utan hänger snarare samman med ett lands historia och politiska kultur. Exempel på sådana frågor är frågan om statsskick. De två vanligaste statsskicken är republik och monarki. En annan sådan fråga är statens grad av centralisering eller decentralisering. Beroende på graden av centralstyre kan en stat karakteriseras som enhetsstat eller federation.

• Politik
• Parti
• Höger-vänster-skalan
• Synkretisk politik