Romane Manusha: Indo-Ariyansko Sel

E Rromane Manuśa si kodole ʒene kaj len pàrtia vaj partićipsaren anθ-e idèă de jekh naròdo vaj nácia vaj ćhel vaj endaj kaj avel anθar i Sudutni Asiya, Provinsa Radjasthan, thaj Pandjab anθar e Nordvestuni Indiya , , , .

Romane Manusha: Anav, Buxlăriben, Ćhib

Anav

Jekh teorìa maśkar avere teoriură phenel kë o Anav "Romane" avel andar e Sanskritikano Anav "Brahmane" e baresdar "Varna" (highest caste Level) sar Mensa "Romani" O Anav Amare Kultura amaro arta te jivel si, So "Brahmani" andar e Religiona Hindipen O Anav (Jipen, Kultura, te Devleske Kreationa Amare Phuv). Romani te Brahmani si yekh lav so andar e Vedikani/Sanskritikani Chiibh aves so Kares e filosofia te jivel.

Avere manuśa phenen kë o alav “Rrom” avel kaθar i vorba “Dom” kaj sas aver telutno kàsto anθ-e Xindutne kastistikano sistèmo. Von sas dromutne manuśa kaj baśavenas but instrumenturĕnça.

Aver teoria si kë o alav “Rrom” avilo e vorbăθar “Rum” kaj sas jekh them vaj than anθ-e Balkàne kana ël mule ël Rromenqe avile anθ-e Èfròpăqe phuvă.

Aver bàjo si kë maśkar e Rromenθe manuśa phenen kë naj Rroma tha’ Sinti. O alav “Sinti” śaj vi avilo kaθar o germanikano svàto “Reisende” kaj znaćil dromutno manuś anθ-e Nămcicka ćhib, nùma aver teoria phenel kë kamas-avili kaθar o Xindăqo lav, “Sindh”, kaj sas e phurane kherutne phuvă e Rromenqe

Pala dopash anda o mtDNA ai o lineage YDNA sikaven sa mai anglal sar si o Sudutni Asiya anda kado grupo etničko. Kaj grupi si:

  • Y-DNA: H1a
  • mtDNA: M5

Ai le kolaver grupuria sikaven sar zhanas anda Sudutni Asiya ka Europa:

  • Y-DNA: I1, I2a, J2a4b, E1b1b, R1b, R1a
  • mtDNA: H, J, T, U3, U5b, I, W, X.

Buxlăriben

O Rromano buxlăriben vaj o Rromano Diasporos sas kana e Rromane ʒene avile kaθar e India thaj gele te ʒiven anθ-e avere thema sar i Pèrsia, O Arabithan, e Armènia vaj i Grèćia. Pala akava vaxt, maj but Rroma naśleθar i Èfròpa thaj areslĭne te beśen anθ-e avere thema thaj phuvă sar e Amerika, o Meksiko, e Argentina, i Australia, i Afrika thaj i Asia.

Ćhib

Śaj ćitisares maj but informacia pal-i ćhib e Rromane manuśenqi kothe: Romani chib.

Ròbia vaj Sklavipen

E Rromane manuśa sas therde anθ-i ròbia vaj sklavipen kana nakhle but śeliberśa.

Avrutne phandimata

Romane Manusha: Anav, Buxlăriben, Ćhib 

Kadava lekh si bibarilo, akana si numa ekh kotor. Kana janes buteder, shai te lachhares les.

Tags:

Romane Manusha AnavRomane Manusha BuxlăribenRomane Manusha ĆhibRomane Manusha Ròbia vaj SklavipenRomane Manusha Avrutne phandimataRomane ManushaIndiyaSudutni Asiya

🔥 Trending searches on Wiki romani - रोमानी:

ShkiperiyaPatrinipen le themengo palal o butvaripen le manushengoPhuvipenEderleziLiburniyani chibChinaAndorraPakistan1878Patrinipen le telefonoske kodurengo le themengeMoscovaKorkori chhibBelarusPlovdivIsraelParaguayRomano lekhipenRomani chibCuritibaUngarikani chibMahatma GandhiTurkiyaSerbiyaDunajaRusikani chhibUralikane chhibaLuksemburgoPeruHoustonOkeyanuPrinjardi chhib1971KievPharnovonLas VegasBosniya thai HercegovinaRomane manushaŠvediakiri narodno bibliotekaBharatJapanPatrinipen le drakhalinake (internetoske) domenuryaWashington, D.C.BeroSlavikane chhibaAsiaBeninGuyanaAlmajanoNaslingro'KherRosario Saro Di Vaio GrimaniSamodorNevo ZealandSt. LouisReyhanMaltaFazliyaFíntika RómmaSloveniyaMexikoPatrinipen le chhibavipnaske familiyengoPhandlo Thagaripen la Bare Britaniyako thai le Nordutne IrlandeskoVenezuela🡆 More