She fir jeh ny çhengaghyn Ind-Oarpagh y chooid smoo jeh çhengaghyn yn Oarpey.
Ta'n kynney shen goll er rheynn magh ayns ram crouwyn, goaill stiagh ny crouwyn Romanagh, Germaanagh, Baltagh, Slavagh, yn Albaanish as y Ghreagish. Ta faare mooar chammah ec ny çhengaghyn Ooralagh, crouw ta goaill stiagh yn Ungaarish, yn 'innlynnish, as yn Estaanish. Ta olteynyn ny çhengaghyn Turkagh as ny çhengaghyn Mongoilagh ry-gheddyn 'syn Oarpey chammah, as ta scansh vooar ec ny çhengaghyn Coagaashagh Hwoaie as ny çhengaghyn Kartvelagh 'syn Oarpey hiar yiass. She çhengey anerit y Vascish ta ry-gheddyn ayns ny Sleityn Pyreanagh as she yn Valtish yn un çhengey Hemittagh 'syn Oarpey as staydys ashoonagh eck.
Ta'n kynney Ind-Oarpagh çheet magh as y Phroto-Ind-Oarpish. T'eh er credjal dy row yn çhengey shen goll er loayrt thousaneyn dy vleeantyn er-dy-henney. Ta çhengaghyn Ind-Oarpagh goll er loayrt er feie yn Oarpey, as ta scansh vooar er lheh 'syn Oarpey Heear.
Ta daa abbyrt vooar ec yn Albaanish: yn Albaanish Gheg yn Albaanish Tosk. T'ee goll er loayrt 'syn Albaan, ayns Pobblaght ny Massadoan, ayns Kosovo as ayrnyn jeh Montenegro, jeh'n Terb, jeh'n Turkee, jiass yn Iddaal (yn Albaanish Arbëresh), as jeh'n Ghreag (Arvanitika). T'ee goll er loayrt ec arreyderyn magh ayns ram çheeraghyn elley.
Ta daa abbyrt vooar ec yn Armeainish: yn Armeainish Heear as yn Armeainish Hiar. T'ee goll er loayrt 'syn Armeainish raad t'ee ny çhengey oikoil. Myrane lesh shen, t'ee goll er loayrt 'sy Çhorshey, 'syn Eeraan as 'syn Asserbajaan. T'ee goll er loayrt 'sy Turkee ec mynlagh beg (yn Armeainish Heear as Homshetsi), as ec mynlee veggey ayns çheeraghyn raad ta olteynyn yn eebyrtys Armeainagh cummal.
Ta ny çhengaghyn Baltagh goll er loayrt 'sy Litaan (Litaanish, Samogitish) as 'sy Latvey (Latvish, Latgalish). Ta'n Tamogitish as y Latgalish coontit dy mennick myr abbyrtyn y Litaanish as y Latvish er lheh.
Ta'n Noa Churonish begnagh marroo: v'eh goll er loayrt er Gob Curonia ta rheynnit magh jiu eddyr y Litaan as Queiggey Kaliningrad. Ta ram çhengaghyn Baltagh marroo elley ayn chammah, goaill stiagh y Çhenn Phrooshish as y Tudovish.
Haink er ny çhengaghyn Celtiagh Mooarheeragh dy ve marroo 'sy chied villey bleeaney BNJ, agh v'ad goll er loayrt er feie'n Oarpey veih'n Ibeir as Goal gys yn Aishey Veg hannah hene. Ta ny çhengaghyn Celtiagh noa-emshyragh goll er rheynn magh myr:
She ny çhengaghyn Germaanagh y preeu-chynney çhengagh 'syn Oarpey Heear Hwoaie, as ad goll er loayrt veih'n Eeslynn gys y Toolynn as veih'n Reeriaght Unnaneysit as Nerin gys yn Austeyr. Ta daa vooar-rheynn ayn 'sy chynney çhengey shen: çhengaghyn Germaanagh y Neear as çhengaghyn Germaanagh y Twoaie. Va mooar-rheynn elley ayn, çhengaghyn Germaanagh y Niar, agh cha nel ee foast er mayrn; cha nel screeuynyn foast er mayrn ayns çhengaghyn Germaanagh y Niar goaill magh adsyn ta screeuit 'sy Ghothish.
Ta tree mooar-rheynnyn ayn jeh çhengaghyn Germaanagh y Niar: ny çhengaghyn Anglo-Freeshlannagh, ny çhengaghyn Franconagh Eeghtyragh (yn Ollanish er y chooid smoo) as Germaanish Eeghtyragh (Saksonagh); ta'n daa rheynn s'jerree goaill stiagh sorçhyn jeh'n Ghermaanish yl-veanagh, goaill stiagh y Ghermaanish Chadjinit.
Ta daa vooar-phossan 'sy chynney çhengey Anglo-Freeshlannagh:
Ta'n Ghermaanish goll er loayrt er feie'n Ghermaan, yn Austeyr, Liechtenstein, Cantoonyn Hiar ny Belg as ayrn mooar jeh'n Elveeish (goaill stiagh ny h-ardjyn hiar hwoaie ta bentyn rish y Ghermaan as yn Austeyr).
Ta shiartanse d'abbyrtyn ayn 'sy Ghermaanish:
Ta çhengaghyn Germaanagh y Twoaie goll er loayrt ayns ny çheeraghyn Loghlinagh as t'ad goaill stiagh y Danvargish (y Danvarg, Greenlynn as Ellanyn ny Geyrragh), y Norlynnish (Norlynn), y Toolynnish (y Toolynn as ayrnyn ayns Finnlynn), Elfdalish ny Övdalish (ayns rheynn veg 'sy Toolynn veanagh), yn Aaroish (Ellanyn ny Geyrragh), as yn Eeslynnish (yn Eeslynn).
Ta daa vooar-phossan ayns ny çhengaghyn Ind-Eeraanagh: ny çhengaghyn Ind-Ayreeanagh (goaill stiagh y Romanish) as ny çhengaghyn Eeraanagh (ta goaill stiagh y Churdish, y Phershish, as yn Ossetish).
Ren ny çhengaghyn Romanagh çheet magh ass y Ladjyn Chadjin va goll er loayrt harrish y chooid smoo jeh Impiraght ny Raue. Ta staydys oikoil ec fir jeh ny çhengaghyn Romanagh 'syn Unnaneys Oarpagh as 'syn Unnaneys Ladjynagh as ta ny fir smoo scanshoil goll fo studeyrys ayns ram undinyssyn ynsee er feie yn Chruinney. Ta billioon dy loayreyderyn ec tree jeh ny çhengaghyn Romanagh (y Spaainish, y Rangish, as y Phortiugish). Ta cooid vooar jeh çhengaghyn Romanagh as nyn abbyrtyn ynnydagh goll er loayrt er feie yn Oarpey, feeu as staydys ardjynagh ec fir jeu.
Shoh heese rolley jeh ny çhengaghyn Romanagh ta ry-gheddyn 'syn Oarpey:
Ta ny çhengaghyn Slavagh goll er loayrt harrish ardjyn mooarey 'syn Oarpey Veanagh, 'syn Oarpey Yiass as 'syn Oarpey Hiar, goaill stiagh y Roosh.
She çhengey anerit ee yn Vascish (Euskara) as çhengey vayrey ny Bascee ta cummal 'sy Çheer Vascagh, ard ayns ny Sleityn Pyreneagh heear ayns iar hwoaie yn Spaainey as eear yiass y Rank. T'ee goll er loayrt myr çhengey flaaoil ec mysh 750,000 deiney as er toiggal ec ny smoo na 1.5 millioonyn dy 'leih.
Ta kiangley jeeragh eddyr y Vascish as y Çhenn Aquitaanish, as s'liklee dy row cummey leah yn Vascish goll er loayrt 'syn Oarpey Heear roish çheet ny çhengaghyn Ind-Oarpagh. Foddee dy row yn Vascish goll er loayrt veih'n Eash Henn-chlaghagh.
Ta'n Vascish goll er loayrt ec arreyderyn stiagh 'syn Austrail, 'sy Choose Verçhagh, ayns Meksico, ayns ny h-Ellanyn Philippeenagh as ayns ny Steatyn Unnaneysit, as ayns ny steatyn Nevada, Idaho, as California er lheh.
Ta ny çhengaghyn Kartvelagh goaill stiagh y Çhorshish as ny çhengaghyn kianglee Svanish, Mingrelish, as Lazish. T'eh er credjal dy nee y Phroto-Kartvelish shennvayr chadjin er dagh çhengey Chartvelagh. Haghyr y chied rheynn magh 'sy çhengey 'sy nah villey-bleeaney RC ny ny s'leah tra hie yn Svanish er ny lhiassaghey. Ren y Vegrelish as y Lazish rheynn magh as y Phroto-Chartvelish mysh thousane dy vleeantyn ny lurg ec toshiaght y chied villey-bleeaney RC (m.s., Klimov, T. Gamkrelidze, G. Machavariani).
T'eh er credjal dy nee kynney çhengey anerit t'ayn, agh er cooishyn yn aashaght, ta'n kynney shen coontit marish ny çhengaghyn Coagaashagh, ga nagh vel kiangley çhengoaylleeagh ayn eddyr y daa phossan.
Ta ny çhengaghyn Coagaashagh coodaghey daa phossan dy hengaghyn ta goll er loayrt Ard ny Coagaash as 'sy Turkee — ny çhengaghyn Coagaashagh Heear Hwoaie (goaill stiagh yn Abcaaishish, ta goll er loayrt 'syn Abcaaish as y çhengey Adyghe) as ny çhengaghyn Coagaashagh Hiar Hwoaie, ta goll er loayrt 'syn ard joaree jeh'n Roosh yiass (goaill stiagh y Dagestaan, Chechnya, as Ingushetia).
Ta ram çhengoaylleeyn, Sergei Starostin as Sergei Nikolayev er lheh, credjal dy ren y daa phossan çheet magh ass shennvayr chadjin mysh 5,000 bleeaney er dy henney.
Ta shiartanse dy hengaghyn Ooralagh ry-chlashtyn 'syn Oarpey, goaill stiagh yn Estaanish, yn Innlynnish as yn Ungaarish.
Hie ny çhengaghyn Mongoilagh er nyn lhiassaghey 'syn Aishey as cha ren y chooid smoo jeu cur stiagh er yn Oarpey. Ansherbee, ta un çhengey ry-chlashtyn 'syn Oarpey ta ny çhengey Vongoilagh: y Chalmykish ta goll er loayrt ayns Kalmykia 'sy Roosh.
She sorçh jeh'n Arabish ta goll er loayrt ec ny Maroneetee 'sy Cheeprey ee yn Arabish Varoneetagh Chypragh. Ta'n chooid smoo jeh ny loayreyderyn cummal ayns Lefkosia, agh ta fir elley ry-gheddyn ayns Kormakitis as Limassol. Chur ny Maroneetee yn çhengey gys yn ellan ny smoo na 700 bleeaney er dy henney tra ren ad çhea veih'n Livaan. Ta cleayney mooar y Ghreagish rere sheeanchoryssaghtys as tasht-fockle ry-chlashtyn 'sy çhengey, agh ta troyn shenn-emshiragh er lheh ry-chlashtyn chammah.
Ta'n Ewnish er ny ve screeuit sheese as loayrit ec boodeeyssyn Ewagh 'syn Oarpey ayns co-heksyn liturgagh, ynsee, as coloayrtyssagh veih çheet ny h-Ewnyn stiagh 'syn Oarpey car y çhenneraght yeianagh. Ren aachur y çhengey myr çhengey oikoil Israel siyraghey yn ymmyd j'ee myr çhengey neuvonnagh. V'ee ymmydit ec rheynnyn er lheh jeh'n phobbyl Creestee ayns co-heksyn ynsee as liturgagh. Ta abbyrlhit corocklagh ec yn Ewnish raad foddee ny breeocklyn y chowraghey lesh scarreydee ta goll er enney myr pointal 'sy Ghaelg as dagesh as mappiq 'syn Ewnish. Va'n abbyrlhit Ewnish ymmydit dy screeu sheese yn Ewdish, çhengey Ghermaanagh y Neear, as y Ladinish, çhengey Romanagh, as ad goll er loayrt ec Ewnyn ayns twoaie as jiass yn Oarpey er lheh.
She çhengey Hemittagh as cleaynaghyn Romanagh as Germaanagh eck ee yn Valtish. T'ee goll er loayrt 'sy Valta. T'ee bunnit er yn Arabish Hisslagh, as cleaynaghyn eck veih'n Iddaalish (as veih'n Çhisslish er lheh), veih'n Rangish, as, er y gherrid, veih'n Vaarle.
She çhengey er lheh ee er-yn-oyr dy nee yn Valtish yn un çhengey Hemittagh ta screeuit 'syn abbyrlhit Romanagh 'sy chummey cadjinit. T'ee ny çhengey oikoil sloo 'syn Unnaneys Oarpagh rere earroo ny loayreyderyn as yn un çhengey Hemittagh oikoil ayn.
{{cite web}}
: CS1 maint: çhengey gyn enney (link)This article uses material from the Wikipedia Gaelg article Çhengaghyn yn Oarpey, which is released under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 license ("CC BY-SA 3.0"); additional terms may apply (view authors). Content is available under CC BY-SA 4.0 unless otherwise noted. Images, videos and audio are available under their respective licenses.
®Wikipedia is a registered trademark of the Wiki Foundation, Inc. Wiki Gaelg (DUHOCTRUNGQUOC.VN) is an independent company and has no affiliation with Wiki Foundation.