Tekst üüb Öömrang |
Eegenskapen | ||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Algemian | ||||||||||||||||||||||||||||
Nööm, Symbool, Numer | Chlor, Cl, 17 | |||||||||||||||||||||||||||
Seerie | Halogeen | |||||||||||||||||||||||||||
Skööl, Periode, Blook | 17, 3, p | |||||||||||||||||||||||||||
Klöör, Skak | güül-green | |||||||||||||||||||||||||||
CAS-Numer | 7782-50-5 | |||||||||||||||||||||||||||
Uundial | 0,19 % | |||||||||||||||||||||||||||
Atomaar | ||||||||||||||||||||||||||||
Atoommase | 35,45 (35,446–35,457) u | |||||||||||||||||||||||||||
Atoomraadius (bereegent) | 100 (79) pm | |||||||||||||||||||||||||||
Kovalent-Raadius | 102 pm | |||||||||||||||||||||||||||
Van der Waals-Raadius | 175 pm | |||||||||||||||||||||||||||
Elektroonen | [Ne] 3s2 3p5 | |||||||||||||||||||||||||||
1. Ionisiarang | 1251,2 kJ/mol | |||||||||||||||||||||||||||
2. Ionisiarang | 2298 kJ/mol | |||||||||||||||||||||||||||
3. Ionisiarang | 3822 kJ/mol | |||||||||||||||||||||||||||
4. Ionisiarang | 5159 kJ/mol | |||||||||||||||||||||||||||
5. Ionisiarang | 6542 kJ/mol | |||||||||||||||||||||||||||
6. Ionisiarang | 9362 kJ/mol | |||||||||||||||||||||||||||
7. Ionisiarang | 11018 kJ/mol | |||||||||||||||||||||||||||
Füsikaalisk | ||||||||||||||||||||||||||||
Tustant | gasfuremt | |||||||||||||||||||||||||||
Kristal | orthorhombisk | |||||||||||||||||||||||||||
Sachthaid | 3,215 kg · m−3 bei 273 K | |||||||||||||||||||||||||||
Magnetismus | diamagneetisk (Χm = −2,3 · 10−8) | |||||||||||||||||||||||||||
Smoltponkt | 171,6 K (−101,5 °C) | |||||||||||||||||||||||||||
Köögponkt | 238,5 K K (−34,6 °C) | |||||||||||||||||||||||||||
Molaar Rüm | (fääst) 17,39 · 10−6 m3/mol | |||||||||||||||||||||||||||
Dampwaremk | 20,4 k/mol kJ/mol | |||||||||||||||||||||||||||
Smoltwaremk | 3,2 kJ/mol | |||||||||||||||||||||||||||
Dampdruk | 6,78 · 105 Pa bei 293 K | |||||||||||||||||||||||||||
Faard faan a tuun | 206 m/s | |||||||||||||||||||||||||||
Waremk | 480 J/(kg · K) | |||||||||||||||||||||||||||
Waremkfeerang | 0,0089 W/(m · K) | |||||||||||||||||||||||||||
Cheemisk | ||||||||||||||||||||||||||||
Oksidatsionstustant | ±1, 3, 4, 5, 6, 7 | |||||||||||||||||||||||||||
Sür of baasisk | stark sür | |||||||||||||||||||||||||||
Normoolpotentiaal | 1,36 V (Cl + e− → Cl−) | |||||||||||||||||||||||||||
Elektronegatiwiteet | 3,16 (Pauling-Skala) | |||||||||||||||||||||||||||
Isotoopen | ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
Muar isotoopen bi List faan isotoopen | ||||||||||||||||||||||||||||
NMR-Eegenskapen | ||||||||||||||||||||||||||||
Seekerhaid | ||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||
Muar wäärnangen | ||||||||||||||||||||||||||||
MAK-miat | * DFG: 1,5 mg·m−3
| |||||||||||||||||||||||||||
Miast wurd SI-ianhaiden brükt. |
Kloor as en cheemisk element mä det ufkörtang Cl an det atoomnumer 17. Di nööm komt faan greks χλωρός chlōrós „laachtgreen“. Normoolerwiis komt Kloor üs det gas Cl2 föör. Hat mei ham oober uk hal mä ööder elementen ferbinj.
Wichtag ferbinjangen san kloriiden, huar Kloor üs anion Cl− uun föörkomt. Det bekäändst as was Natriumkloriid (köögsaalt).
This article uses material from the Wikipedia Nordfrasch article Kloor, which is released under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 license ("CC BY-SA 3.0"); additional terms may apply (view authors). Det sidj as tu fun oner CC BY-SA 4.0 , wan diar niks ööders stäänt. Images, videos and audio are available under their respective licenses.
®Wikipedia is a registered trademark of the Wiki Foundation, Inc. Wiki Nordfrasch (DUHOCTRUNGQUOC.VN) is an independent company and has no affiliation with Wiki Foundation.