Kloor

KloorTekst üüb Öömrang

Eegenskapen
Algemian
Nööm, Symbool, Numer Chlor, Cl, 17
Seerie Halogeen
Skööl, Periode, Blook 17, 3, p
Klöör, Skak güül-green
CAS-Numer 7782-50-5
Uundial 0,19 %
Atomaar
Atoommase 35,45 (35,446–35,457) u
Atoomraadius (bereegent) 100 (79) pm
Kovalent-Raadius 102 pm
Van der Waals-Raadius 175 pm
Elektroonen [Ne] 3s2 3p5
1. Ionisiarang 1251,2 kJ/mol
2. Ionisiarang 2298 kJ/mol
3. Ionisiarang 3822 kJ/mol
4. Ionisiarang 5159 kJ/mol
5. Ionisiarang 6542 kJ/mol
6. Ionisiarang 9362 kJ/mol
7. Ionisiarang 11018 kJ/mol
Füsikaalisk
Tustant gasfuremt
Kristal orthorhombisk
Sachthaid 3,215 kg · m−3 bei 273 K
Magnetismus diamagneetisk (Χm = −2,3 · 10−8)
Smoltponkt 171,6 K (−101,5 °C)
Köögponkt 238,5 K K (−34,6 °C)
Molaar Rüm (fääst) 17,39 · 10−6 m3/mol
Dampwaremk 20,4 k/mol kJ/mol
Smoltwaremk 3,2 kJ/mol
Dampdruk 6,78 · 105 Pa bei 293 K
Faard faan a tuun 206 m/s
Waremk 480 J/(kg · K)
Waremkfeerang 0,0089 W/(m · K)
Cheemisk
Oksidatsionstustant ±1, 3, 4, 5, 6, 7
Sür of baasisk stark sür
Normoolpotentiaal 1,36 V (Cl + e → Cl)
Elektronegatiwiteet 3,16 (Pauling-Skala)
Isotoopen
Isotoop NH t1/2 Aktiwiteet Energii (MeV) Produkt
35Cl

75,77 %

stabiil
36Cl

ferenkelt

301.000 a β 0,709 36Ar
ε 1,142 36S
37Cl

24,23 %

stabiil
Muar isotoopen bi List faan isotoopen
NMR-Eegenskapen
  Spin (I) γ uun
rad·T−1·s−1
Er(1H) fL bi
B = 4,7 T
uun MHz
35Cl 3/2 0+2,624 · 107 4,72 · 10−3 019,63
37Cl 3/2 0+2,184 · 107 2,72 · 10−3 016,34
Seekerhaid
GHS-Kääntiaken ütj det EU-föörskraft (EG) Nr. 1272/2008 (CLP), (of ütjwidjet)
06 – Giftag 03 – Braant 04 – Gasbutel 09 – Skaaset a natüür

Gefoor

H- an P-wäärnang H: 270-280-330-315-319-335-400
EUH: 071
P: 260-​220-​280-​244-​273-​304+340-​305+351+338Vorlage:P-Sätze/Wartung/mehr als 5 Sätze 332+313-​370+376-​302+352-​315-​405-​403Vorlage:P-Sätze/Wartung/mehr als 5 Sätze
EU-Gefoorentiaken
ei bekäänd
ei bekäänd
R- an S-wäärnang R: ?
S: ?
Muar wäärnangen
MAK-miat * DFG: 1,5 mg·m−3
  • Schweiz: 0,5 ml·m−3 bzw. 1,5 mg·m−3
Miast wurd SI-ianhaiden brükt.

Kloor as en cheemisk element mä det ufkörtang Cl an det atoomnumer 17. Di nööm komt faan greks χλωρός chlōrós „laachtgreen“. Normoolerwiis komt Kloor üs det gas Cl2 föör. Hat mei ham oober uk hal mä ööder elementen ferbinj.

Wichtag ferbinjangen san kloriiden, huar Kloor üs anion Cl uun föörkomt. Det bekäändst as was Natriumkloriid (köögsaalt).

Det ööder wichtag produkt as di konststof PVC.

Bilen

Luke uk diar

Kloor  Commonskategorii: Kloor – Saamlang faan bilen of filmer

Kwelen

Tags:

🔥 Trending searches on Wiki Nordfrasch:

.meBukarestForelenISO 3166Wyker Dampskeepen-Reederii Föör-Aamrem.luHalunderAngoolaEuropäisch Unjoon.gpMassachusetts Institute of Technology.sr1493HampshireAfrikoonsk BüflerJohannes BrahmsInformaatikBedriifsüsteem1564Bomelmots.az21. Mei1938HalaglunNei-Ingelun17. JanewooreTuwaaluKroaatisk spriak.bmNordfraschWiartskapswedenskapStootFosfoorKokospualemPolitseiBroomNepaleeskKim Jong-unNordfriisk literatuur1940Nuurdfresklun.is.gdFilipiinenKarl di Grat16. OktuuberSt. Kitts an NevisNordfriisk.pt.lsBucks County (Pennsylvania)DiftongCherson (Prowins)11. JanewooreJardHüshünjRocky MountainsBoston.cdTeisdaiHinrich C. HinrichsenBoowersjiiskSpriakenPoolsk spriakSnepenfögler22. FebrewooreÖömrangPitangaSpoonsk spriakMaatriksHöönkum🡆 More