Tekst üüb Öömrang |
Eegenskapen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Algemian | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nööm, Symbool, Numer | Magneesium, Mg, 12 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Seerie | Eerdalkaalimetal | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Skööl, Periode, Blook | 2, 3, s | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Klöör, Skak | salwern witj | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
CAS-Numer | 7439-95-4 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Uundial | 1,94 % | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atomaar | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atoommase | 24,305 (24,304 – 24,307) u | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atoomraadius (bereegent) | 150 (145) pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kovalent-Raadius | 141 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Van der Waals-Raadius | 173 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektroonen | [Ne] 3s2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Energii | 3,66 eV | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1. Ionisiarang | 737,7 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2. Ionisiarang | 1450,7 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Füsikaalisk | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Tustant | fest | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kristal | hexagonaal | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Sachthaid | 1,738 g/cm³ (20 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Hardhaid | 2,5 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Magnetismus | paramagneetisk (Χm = 1,2 · 10−5) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Smoltponkt | 923 K (650 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Köögponkt | 1383 K K (1110 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Molaar Rüm | 14,00 · 10−6 m3/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Dampwaremk | 132 kJ/mol kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Smoltwaremk | 8,7 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Faard faan a tuun | 4602 m/s bi 293,15 K | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Waremk | 1023 J/(kg · K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektrisk struumfeerang | 22,7 · 106 A/(V · m) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Waremkfeerang | 160 W/(m · K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Cheemisk | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Oksidatsionstustant | 1, 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Sür of baasisk | uun miaten baasisk | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Normoolpotentiaal | −2,372 V (Mg2+ + 2 e− → Mg) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektronegatiwiteet | 1,31 (Pauling-Skala) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Isotoopen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Muar isotoopen bi List faan isotoopen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
NMR-Eegenskapen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Seekerhaid | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Miast wurd SI-ianhaiden brükt. |
Magneesium as en cheemisk element mä det ufkörtang Mg an det atoomnumer 12.
Magneesium hiart tu tjiin miast föörkemen elementen üüb a eerd.
This article uses material from the Wikipedia Nordfrasch article Magneesium, which is released under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 license ("CC BY-SA 3.0"); additional terms may apply (view authors). Det sidj as tu fun oner CC BY-SA 4.0 , wan diar niks ööders stäänt. Images, videos and audio are available under their respective licenses.
®Wikipedia is a registered trademark of the Wiki Foundation, Inc. Wiki Nordfrasch (DUHOCTRUNGQUOC.VN) is an independent company and has no affiliation with Wiki Foundation.