Magnesium is n chemisk Element in dät Periodensystem mäd dät Symbol Mg un Oardnengstaal fon 12.
Magnesium is dät Element mäd ju oachtegrootste Ferspreedenge un uumfoatet ruund 2% fon ju Äidkoarste un dät Element is dät trääde maaste in Löösenge in Seewoater. Dit Äidalkalimetall wäd foarallen as Legierengsmiddel ferwoand, uum Aluminium-Magnesium-Legierengen tou moakjen.
Oainskuppe | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Algemeen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Noome, Symbol, Oardnengstaal | Magnesium, Mg, 12 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Serie | Äidalkalimetalle | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Gruppe, Periode, Blok | 2, 3, s | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Uutsjoon | säälwersk wiet | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Massenandeel an ju Äidhülle | 1,94 % | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atomar | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atommasse | 24,305 u | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Atomradius (bereekend) | 150 (145) pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kovalenten Radius | 130 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Van-der-Waals-Radius | 173 pm | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektronekonfiguration | [Ne] 3s2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektrone pro Energieniveau | 2, 8, 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Uuttreedoarbaid | 3,7 eV | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1. Ionisierungsenergie | 737,7 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2. Ionisierungsenergie | 1450,7 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Physikalisk | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Aggregoattoustand | fest | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Modifikationen | - | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kristallstruktuur | hexagonoal | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Tichte | 1,738 g/cm3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Mohshädde | 2,5 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Magnetismus | paramagnetisk | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Smiltpunkt | 923 K (650 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Sjoodepunkt | 1380 K (1107 °C) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Molar Volumen | 14,00 · 10-6 m3/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ferdampengswaarmte | 127,4 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Smiltwaarmte | 8,954 kJ/mol | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Dampdruk | 361 Pa bei 923 K | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Skalgauegaid | 4602 m/s bei 293,15 K | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Spezifiske Waarmtekapazität | 1020 J/(kg · K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektriske Laitfäiegaid | 22,6 · 106 S/m | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Waarmtelaitfäiegaid | 156 W/(m · K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Chemisk | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Oxidationstoustande | 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Oxide (Basizität) | MgO (mäßig basisk) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Normoalpotentioal | -2,372 V (Mg2+ + 2e- → Mg) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elektronegativität | 1,31 (Pauling-Skala) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Isotope | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
NMR-Oainskuppe | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Sicherhaidswaiwiesengen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Gefoarstofkänteekenge aus RL 67/548/EWG, Anh. I | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Pulver | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
R- und S-Sätze | R: Foarloage:R-Sätze (nicht stabilisiert) R: Foarloage:R-Sätze (phlegmatisiert, Späne) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
S: Foarloage:S-Sätze | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Sowied muugelk un gebruukelk, wäide SI-Eenhaide ferwoand. Wan nit uurs fermäärkt, jäilde do anroate Doaten bie Standoardbedingengen. |
Magnesium is n täämelk stäärk, säälwerwiet Lichtmetall (n Träädel as Aluminium), wät an de Luft n bitje mattierd wäd. In Pulwerfoarm wäd dät Metal heet un fangt Fjuur an de Luft un ferbaadent mäd ne wiete Flamme. Dät is stuur, dät Metall in massive Foarm antoustikken,man dät gungt licht, wan dät in tänne Striemele snieden wäd. Wan eenmoal anstikt, is dät stuur tou läskjen, deer dät in bee Stikstof (unner Bildenge fon Magnesiumnitrid) un Koolestof baadenje kon.
Dissen Artikkel is n Stump. Hälp jädden deeran mee, dät tou ferbeeterjen. |
This article uses material from the Wikipedia Seeltersk article Magnesium, which is released under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 license ("CC BY-SA 3.0"); additional terms may apply (view authors). Der Inhalt ist verfügbar unter CC BY-SA 4.0, sofern nicht anders angegeben. Images, videos and audio are available under their respective licenses.
®Wikipedia is a registered trademark of the Wiki Foundation, Inc. Wiki Seeltersk (DUHOCTRUNGQUOC.VN) is an independent company and has no affiliation with Wiki Foundation.