Vitalij Ginzburg: Rysk astronom och fysiker
Vitalij Lazarevitj Ginzburg (ryska: Виталий Лазаревич Гинзбург), född 4 oktober (enl.
n.s.) 1916 i Moskva, död 8 november 2009 i Moskva, var en rysk nobelpristagare i fysik år 2003. Kungliga Vetenskapsakademins motivering för priset var "för banbrytande insatser inom teorin för supraledare och supravätskor". Han delade prissumman med rysk-amerikanen Alexei A. Abrikosov och engelsk-amerikanen Anthony J. Leggett.
Vitalij Ginzburg  | |
 | |
| Född | 4 oktober 1916 Moskva |
|---|---|
| Död | 8 november 2009 (93 år) Moskva |
| Begravd | Novodevitjekyrkogården |
| Medborgare i | Kejsardömet Ryssland, Sovjetryssland, Sovjetunionen och Ryssland |
| Utbildad vid | Moskvauniversitetets fysikfakultet Moskvauniversitetet  |
| Sysselsättning | Fysiker, universitetslärare, forskare, uppfinnare, teoretisk fysiker |
| Arbetsgivare | Lebedevinstitutet för fysik |
| Politiskt parti | |
| Sovjetunionens kommunistiska parti | |
| Gift med | Olga Ginzburg Nina Jermakova Ginzburg |
| Utmärkelser | |
| Nobelpriset i fysik, 2003 Se lista | |
| Redigera Wikidata | |
Ginzburg tog doktorsexamen i fysik 1940 vid universitetet i Moskva. Han var tidigare chef för teorigruppen på P.N. Lebedevinstitutet för fysik i Moskva.
Ginzburg utvecklade under 1950-talet teorier för så kallade typ-I-supraledare som senare vidareutvecklats av Abrikosov för att även förklara andra typer av supraledare. Teorierna har haft stor betydelse för utvecklingen av nya material som kan göras supraledande vid allt högre temperaturer och starkare magnetfält. Han ansågs också, tillsammans med Andrej Sacharov, som den sovjetiska vätebombens fader. Ginzburg tilldelades Wolfpriset i fysik 1994/1995 för sitt bidrag till teorin om supraledning och teorin om högenergiprocesser i astrofysik.
Ginzburg föddes i en judisk familj, men var uttalad ateist. Ginzburg avled den 8 november 2009.
Asteroiden 8132 Vitginzburg är uppkallad efter honom.
Utmärkelser
Medalj till minne av Moskvas 800-årsjubileum, 1948- Statliga Stalinpriset, 1953
Jubileumsmedalj ”För firandet av 100-årsdagen av Vladimir Lenins födelse”, 1970- Utländsk ledamot av Royal Society, 25 juni 1987
- Royal Astronomical Societys guldmedalj, 1991
- Lomonosov-guldmedaljen, 1995
- Wolfpriset i fysik, 1995
Ryska fäderneslandets förtjänstorden av 3:e graden, 3 oktober 1996- Dwight Nicholson Medal for Outreach, 1998
- UNESCO Niels Bohr-medaljen, 1998
- Nobelpriset i fysik, med Alexej A. Abrikosov och Anthony J. Leggett, 2003
- Medlem av American Physical Society, 2003
Ryska fäderneslandets förtjänstorden av första graden, 4 oktober 2006
Arbetets Röda Fanas orden- Humboldtpriset
Medalj ”För tappert arbete under det Stora Fäderneslandkriget 1941-1945”
Hedersmärke-orden
Leninorden- Leninpriset
Källor
Externa länkar
This article uses material from the Wikipedia Svenska article Vitalij Ginzburg, which is released under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 license ("CC BY-SA 3.0"); additional terms may apply (view authors). Innehållet är tillgängligt under CC BY-SA 4.0 om ingenting annat anges. Images, videos and audio are available under their respective licenses.
®Wikipedia is a registered trademark of the Wiki Foundation, Inc. Wiki Svenska (DUHOCTRUNGQUOC.VN) is an independent company and has no affiliation with Wiki Foundation.