Nobelpriset I Fysik: Ett av de fem Nobelprisen, som delas ut av Kungliga Vetenskapsakademien

Alfred Nobel specificerade att ett av prisen skulle gå till den som under det gångna året "inom fysikens område har gjort den viktigaste upptäckt eller uppfinning".

Nobelpriset i fysik
Medaljen för nobelpriset i kemi. Medaljen för fysikpriset är identisk med denna medalj.
Beskrivning	Vetenskapspris
Utdelare	Kungliga Vetenskapsakademien
Plats	Stockholm
Land	Sverige
Första utdelning	1901
Återkommande	Årligen
Tidpunkt	10 december

Pristagarna utses i början av oktober varje år av den svenska Kungliga Vetenskapsakademien, och priset delas normalt ut 10 december i konserthuset i Stockholm då pristagarna får motta priset ur konungens hand. Priset har delats ut sedan 1901.

Bland de 215 personer som fram till och med 2020 har mottagit Nobelpriset i fysik har fyra varit kvinnor. Den senaste är Andrea M. Ghez som 2020 fick Nobelpriset för upptäckten av ett supermassivt kompakt objekt i Vintergatans centrum. Den yngsta pristagaren är Lawrence Bragg som var 25 år när han 1915 tilldelades priset tillsammans med sin far för upptäckten av röntgenkristallografi och Braggs lag. Den äldsta pristagaren är Arthur Ashkin som var 96 år när han 2018 tilldelades priset för sin uppfinning av optiska pincetter och deras tillämpning på biologiska system. John Bardeen är den enda som har tilldelats priset två gånger, 1957 och 1972.

År	Pristagare		Nationalitet	Ämne eller motivering
1901		Wilhelm Röntgen	Tyskland	Röntgenstrålning
1902		Hendrik Lorentz	Nederländerna	Zeemaneffekt
		Pieter Zeeman
1903		Henri Becquerel	Frankrike	Radioaktivitet
		Pierre Curie
		Marie Skłodowska-Curie	Frankrike / Polen
1904		Lord Rayleigh	Storbritannien	Upptäckten av argon
1905		Philipp Lenard	Tyskland	katodstrålarna
1906		J.J. Thomson	Storbritannien	Elektrisk ledning i gaser
1907		Albert Abraham Michelson	USA	Michelson–Morleys experiment
1908		Gabriel Lippmann	Frankrike	Färgfotografering
1909		Guglielmo Marconi	Italien	Trådlös telegrafi
		Ferdinand Braun	Tyskland
1910		Johannes Diderik van der Waals	Nederländerna	Tillståndekvationer för vätskor och gaser, van der Waals lag
1911		Wilhelm Wien	Tyskland	Wiens lag
1912		Gustaf Dalén	Sverige	AGA-fyr
1913		Heike Kamerlingh Onnes	Nederländerna	Flytande helium
1914		Max von Laue	Tyskland	Röntgendiffraktion
1915		William Bragg	Storbritannien	Braggdiffraktion
		Lawrence Bragg
1916		Inget pris utdelades (a)
1917		Charles Glover Barkla	Storbritannien	Karakteristisk röntgenstrålning
1918		Max Planck	Tyskland	Plancks strålningslag
1919		Johannes Stark	Tyskland	Starkeffekten
1920		Charles Edouard Guillaume	Frankrike	Invar
1921		Albert Einstein	Tyskland	Fotoelektrisk effekt
1922		Niels Bohr	Danmark	Bohrs atommodell
1923		Robert A. Millikan	USA	Millikans oljedroppsförsök, fotoelektrisk effekt
1924		Manne Siegbahn	Sverige	Röntgenemissionspektroskopi
1925		James Franck	Tyskland	Undersökning av energinivåer i atomer med hjälp av elektroner, Franck-Hertz försök
		Gustav Hertz
1926		Jean Baptiste Perrin	Frankrike	Materiens diskontinuerliga struktur och sedimentationsjämvikt
1927		Arthur Compton	USA	Comptonspridning
		C.T.R. Wilson	Storbritannien	Wilsonkammare
1928		Owen Willans Richardson	Storbritannien	Termionisk emission
1929		Louis de Broglie	Frankrike	de Broglie-våglängd
1930		Chandrasekhara Venkata Raman	Indien	Ramanspridning
1931		Inget pris utdelades (a)
1932		Werner Heisenberg	Tyskland	Kvantmekanik
1933		Erwin Schrödinger	Österrike	Atomfysik
		Paul Dirac	Storbritannien
1934		Inget pris utdelades (b)
1935		James Chadwick	Storbritannien	Upptäckten av neutronen
1936		Victor F. Hess	Österrike	Kosmisk strålning
		Carl D. Anderson	USA	Positronen
1937		George Paget Thomson	USA	Diffraktion av elektroner
		Clinton Davisson	Storbritannien
1938		Enrico Fermi	Italien	Neutroninfångning
1939		Ernest Lawrence	USA	Cyklotronen
1940		Inget pris utdelades (b)
1941		Inget pris utdelades (b)
1942		Inget pris utdelades (b)
1943		Otto Stern	USA	Protonens magnetiska moment
1944		Isidor Isaac Rabi	USA	Atomkärnors magnetiska egenskaper
1945		Wolfgang Pauli	Österrike	Paulis uteslutningsprincip
1946		Percy W. Bridgman	USA	Högtrycksfysik
1947		Sir Edward Victor Appleton	Storbritannien	F-skiktet i jonosfären
1948		Patrick M.S. Blackett	Storbritannien	Kosmisk strålning
1949		Hideki Yukawa	Japan	Pi-meson
1950		Cecil Powell	Storbritannien	Pi-meson
1951		Sir John Cockcroft	Storbritannien	Kärnfysik
		Ernest Walton	Irland
1952		Felix Bloch	USA	Kärnmagnetisk resonans
		Edward M. Purcell
1953		Frits Zernike	Nederländerna	Faskontrastmikroskop
1954		Max Born	Storbritannien	Kvantmekanik
		Walther Bothe	Tyskland
1955		Willis E. Lamb	USA	Vätespektrums finstruktur
		Polykarp Kusch		Precisionsbestämning av elektronens magnetiska moment
1956		William B. Shockley	USA	Transistorn
		John Bardeen
		Walter H. Brattain
1957		Chen Ning Yang	Kina	Paritet
		Tsung-Dao Lee
1958		Pavel Tjerenkov	Sovjetunionen	Tjerenkovstrålning
		Ilja M. Frank
		Igor Jevgenjevitj Tamm
1959		Emilio Segrè	USA	Antiprotonen
		Owen Chamberlain
1960		Donald A. Glaser	USA	Bubbelkammare
1961		Robert Hofstadter	USA	Elektronspridning i atomkärnor och nukleonernas struktur
		Rudolf Mössbauer	Västtyskland	Mössbauereffekten
1962		Lev Landau	Sovjetunionen	Suprafluiditet
1963		Eugene Wigner	USA	Kvantgruppteori; Skalmodellen inom kärnfysik
		Maria Goeppert-Mayer
		J. Hans D. Jensen	Västtyskland
1964		Charles H. Townes	USA	Maser och laser
		Nikolaj G. Basov	Sovjetunionen
		Aleksandr M. Prochorov
1965		Shinichiro Tomonaga	Japan	Kvantelektrodynamik
		Julian Schwinger	USA
		Richard Feynman
1966		Alfred Kastler	Frankrike	Atomspektroskopi
1967		Hans Bethe	USA	Teorin för kärnreaktioner, energiproduktion i stjärnor
1968		Luis Alvarez	USA	Partikelfysik
1969		Murray Gell-Mann	USA	Kvarkmodellen
1970		Hannes Alfvén	Sverige	Magnetohydrodynamik
		Louis Néel	Frankrike	Antiferromagnetism
1971		Dennis Gabor	Storbritannien	Holografi
1972		John Bardeen	USA	BCS-teorin
		Leon Cooper
		Robert Schrieffer
1973		Leo Esaki	Japan	Tunneleffekt
		Ivar Giæver	Norge/USA
		Brian D. Josephson	Storbritannien	Josephson-effekt
1974		Martin Ryle	Storbritannien	Radioastronomi
		Antony Hewish		Pulsar
1975		Aage Bohr	Danmark	Kärnfysik
		Ben R. Mottelson
		James Rainwater	USA
1976		Burton Richter	USA	J/ψ-partikel
		Samuel C.C. Ting
1977		Philip W. Anderson	USA	Magnetism
		John H. van Vleck
		Sir Nevill F. Mott	Storbritannien
1978		Pjotr Kapitsa	Sovjetunionen	Suprafluiditet
		Arno Penzias	USA	Kosmisk bakgrundsstrålning
		Robert Woodrow Wilson
1979		Sheldon Glashow	USA	Svag växelverkan
		Steven Weinberg
		Abdus Salam	Pakistan
1980		James Cronin	USA	För upptäckten av brott mot fundamentala symmetrier (CP-brottet) i det neutrala K-meson systemet
		Val Fitch
1981		Nicolaas Bloembergen	USA	Laserspektroskopi
		Arthur L. Schawlow
		Kai Siegbahn	Sverige	Elektronspektroskopi
1982		Kenneth G. Wilson	USA	Kritisk punkt
1983		Subramanyan Chandrasekhar	USA	Chandrasekhargränsen
		William A. Fowler
1984		Carlo Rubbia	Italien	Upptäckten av W- och Z-bosonerna
		Simon van der Meer	Nederländerna
1985		Klaus von Klitzing	Västtyskland	Kvant-Halleffekt
1986		Ernst Ruska	Västtyskland	Elektronmikroskopet
		Gerd Binnig		Sveptunnelmikroskopet
		Heinrich Rohrer	Schweiz
1987		J. Georg Bednorz	Västtyskland	Högtemperatursupraledare
		K. Alexander Müller	Schweiz
1988		Leon M. Lederman	USA	Myonneutrino
		Melvin Schwartz
		Jack Steinberger
1989		Norman F. Ramsey	USA	Maser
		Hans G. Dehmelt		Jonfälla
		Wolfgang Paul	Västtyskland
1990		Jerome I. Friedman	USA	Kvarkar
		Henry Way Kendall
		Richard E. Taylor	Kanada
1991		Pierre-Gilles de Gennes	Frankrike	Flytande kristaller
1992		Georges Charpak	Frankrike	Partikeldetektor
1993		Russell A. Hulse	USA	Gravitationsvågor
		Joseph Taylor
1994		Bertram N. Brockhouse	Kanada	Neutrondiffraktion
		Clifford G. Shull	USA	Neutronspektroskopi
1995		Martin L. Perl	USA	Tau-lepton
		Frederick Reines		Neutrino
1996		David M. Lee	USA	Suprafluiditet i helium-3
		Douglas D. Osheroff
		Robert C. Richardson
1997		Steven Chu	USA	Laserkylning
		William D. Phillips
		Claude Cohen-Tannoudji	Frankrike
1998		Robert B. Laughlin	USA	Fraktionell kvant-Halleffekt
		Daniel C. Tsui
		Horst L. Störmer	Tyskland
1999		Gerardus 't Hooft	Nederländerna	Svag växelverkan
		Martinus J.G. Veltman
2000		Zjores Alfjorov	Ryssland	Optoelektronik
		Herbert Kroemer	Tyskland
		Jack S. Kilby	USA	Den integrerade kretsen
2001		Eric Cornell	USA	Bose–Einstein-kondensation
		Carl Wieman
		Wolfgang Ketterle	Tyskland
2002		Raymond Davis Jr.	USA	Neutrinoastronomi
		Masatoshi Koshiba	Japan
		Riccardo Giacconi	USA	Röntgenastronomi
2003		Alexej A. Abrikosov	USA	Supraledning
		Anthony J. Leggett
		Vitalij L. Ginzburg	Ryssland
2004		David J. Gross	USA	Stark växelverkan
		H. David Politzer
		Frank Wilczek
2005		Roy J. Glauber	USA	Optisk koherens
		John L. Hall		Laserspektroskopi
		Theodor W. Hänsch	Tyskland
2006		John C. Mather	USA	Kosmisk bakgrundsstrålning
		George F. Smoot
2007		Albert Fert	Frankrike	Jättemagnetoresistans
		Peter Grünberg	Tyskland
2008		Yoichiro Nambu	USA	"för upptäckten av mekanismen för spontant symmetribrott inom den subatomära fysiken"
		Makoto Kobayashi	Japan	"för upptäckten av ursprunget till det symmetribrott som förutsäger att naturen måste ha minst tre familjer av kvarkar"
		Toshihide Maskawa
2009		Charles K. Kao	Kina/Storbritannien	"för banbrytande insatser angående ljustransmission i fibrer för optisk kommunikation"
		Willard S. Boyle	Kanada	"för uppfinningen av en avbildande halvledarkrets – CCD-detektorn"
		George E. Smith	USA
2010		Andre Geim	Nederländerna	"för banbrytande experiment rörande materialet grafen"
		Konstantin Novoselov	Ryssland/Storbritannien
2011		Saul Perlmutter	USA	"för upptäckten av universums accelererande expansion genom observationer av avlägsna supernovor"
		Adam Riess
		Brian Schmidt	Australien/USA
2012		David Wineland	USA	"för banbrytande experimentella metoder som möjliggör mätning och styrning av enstaka kvantsystem"
		Serge Haroche	Frankrike
2013		François Englert	Belgien	"för den teoretiska upptäckten av en mekanism som bidrar till förståelsen av massans ursprung hos subatomära partiklar"
		Peter Higgs	Storbritannien
2014		Isamu Akasaki	Japan	"för uppfinningen av effektiva blå lysdioder vilka möjliggjort ljusstarka och energisnåla vita ljuskällor"
		Hiroshi Amano
		Shuji Nakamura	USA
2015		Takaaki Kajita	Japan	"för upptäckten av neutrinooscillationer, som visar att neutriner har massa”
		Arthur McDonald	Kanada
2016		David J. Thouless	Storbritannien/USA	”för teoretiska upptäckter av topologiska fasövergångar och topologiska materiefaser”
		Duncan Haldane
		John M. Kosterlitz
2017		Rainer Weiss	USA	”för avgörande bidrag till LIGO-detektorn och observationen av gravitationsvågor”
		Barry Barish
		Kip Thorne
2018		Arthur Ashkin	USA	”för banbrytande uppfinningar inom laserfysik”, särskilt ”för den optiska pincetten och dess tillämpning på biologiska system”
		Gérard Mourou	Frankrike	”för banbrytande uppfinningar inom laserfysik”, särskilt ”för deras metod att alstra högintensiva, ultrakorta optiska pulser”
		Donna Strickland	Kanada
2019		James Peebles	USA	"för teoretiska upptäckter inom fysikalisk kosmologi"
		Michel Mayor	Schweiz	"för upptäckten av en exoplanet i bana kring en solliknande stjärna”
		Didier Queloz
2020		Roger Penrose	Storbritannien	"för upptäckten att bildandet av svarta hål är en robust förutsägelse av den allmänna relativitetsteorin"
		Reinhard Genzel	Tyskland	"för upptäckten av ett supermassivt kompakt objekt i Vintergatans centrum”
		Andrea Ghez	USA
2021		Syukuro Manabe	Japan	"för fysikalisk modellering av jordens klimat, kvantitativ analys av variationer och tillförlitlig förutsägelse av global uppvärmning"
		Klaus Hasselmann	Tyskland
		Giorgio Parisi	Italien	"för upptäckten av hur oordning och fluktuationer samverkar i fysikaliska system från atomära till planetära skalor"
2022		Alain Aspect	Frankrike	"för experiment med sammanflätade fotoner som påvisat brott mot Bell-olikheter och banat väg för kvantinformationsvetenskap"
		John Clauser	USA
		Anton Zeilinger	Österrike
2023		Pierre Agostini	Frankrike/USA	"för experimentella metoder som genererar attosekundpulser av ljus för studier av elektrondynamik i materia"
		Ferenc Krausz	Ungern/Österrike
		Anne L'Huillier	Frankrike/Sverige

Fotnoter: (a) Prissumman fonderades i sin helhet till fysikprisfonden. (b) Prissumman fonderades med 1/3 till huvudfonden och 2/3 till fysikprisfonden

• Nobelstiftelsen – komplett lista över fysikprisen
• The politics of excellence, beyond the nobel prize; R. Friedman ; 2002
• Nobel Century: a biographical analysis of physics laureates, in Interdisciplinary Science Reviews, by Claus D. Hillebrand ; June 2002; No 2. p. 87-93

Noter

•   Wiki Commons har media som rör Nobelpriset i fysik.
  Bilder & media