Med svenska småpartier åsyftas här politiska partier som vid minst ett tillfälle ställt upp för riksdagsval, men aldrig haft mandat i Sveriges riksdag.
Däremot har några av dessa partier tidvis haft platser kommunalt liksom även mandat i EU-parlamentet.
I riksdagsvalen från och med 1998 är det totalt arton partier utanför riksdagen som någon gång haft fler än 5 000 röster i något riksdagsval. Dessa är: Feministiskt initiativ, Piratpartiet, Direktdemokraterna, Alternativ för Sverige, Medborgerlig Samling, SPI Välfärden, Norrbottenspartiet, Nya Partiet, Enhet, Junilistan, Ny Framtid, Pensionärspartiet, Sjukvårdspartiet, Partiet MoD, Knapptryckarna, Kristna Värdepartiet, Partiet Nyans, Ny demokrati. Till detta kan dock även läggas Sverigedemokraterna som under 1990-talet och fram till och med riksdagsvalet 2010 också var utanför Riksdagen.
Störst parti utanför Riksdagen i riksdagsvalet 2022 blev Partiet Nyans. I de två föregående riksdagsvalen, 2018 och 2014, hade Feministiskt Initiativ varit största parti under fyraprocentspärren och i riksdagsvalet 2010 var Piratpartiet störst.
Andrakammarvalen i Sverige 1899, 1902 och 1905 kom främst att handla om rösträttsfrågan. Valet 1908 kom i högre utsträckning än tidigare att handla om vänster och höger. Liberaler och socialdemokrater samverkade, vilket präglade den tidens politik.
I andrakammarvalet 1920 fick den politiske vilden Carl Wahren 1 520 röster i Norrköpings och Linköpings valkrets (motsvarande 0,23% av rösterna i hela riket). Detta gav honom riksdagsmandat, utan att vara ansluten till något parti.
Sverges socialdemokratiska vänsterparti (SSV) grundades 1917. 1921 accepterade partiet Tredje internationalens (Kominterns) "21 teser" och bytte namn till Sveriges kommunistiska parti (SKP). I samband med det uteslöts de icke-revolutionära ur partiet. Dessa, cirka 6 000 personer, kom att omgruppera sig i ett nybildat SSV. Ledare för detta nya socialdemokratiska vänsterparti blev Ivar Vennerström. Wennerströms SSV deltog i Andrakammarvalet 1921 (fick 3,2 %) och kommunalvalet 1922 (1,8 %).
Örebrobaserade Centerpartiet hade grundats som ett lokalt parti, Civilisationspartiet, 1924, och i andrakammarvalet samma år ställde partiet upp med valsedlar med namnet Arbetarepartiet/Socialdemokratiska listan med undertiteln Civilisationspartiet. I andrakammarvalet 1932 ställde man upp igen, nu under namnet Centerpartiet och med egna valsedlar - resultatet blev 2 501 röster (0,10%). I 1936 års val genererade man dock enbart 96 röster, och fyra år senare avled grundaren och frontmannen N.A. Nilsson.
1930- och 1940-talen innebar framgångar för flera nazistiska och högerradikala partier: Kyrkliga folkpartiet (8 911 röster (0,36%) i 1932 års val), Svenska nationalsocialistiska partiet/Nationalsocialistiska blocket (15 170 (0,61%) vid 1932 års val och 3 025 röster (0,10%) vid 1936 års val), Sveriges nationella förbund (26 750 röster (0,92%) vid 1936 års val och 3 819 röster (0,12%) vid 1944 års val), Nationalsocialistiska arbetarepartiet/Svensk socialistisk samling (17 483 röster (0,60%) vid 1936 års val och 4 202 röster (0,14%) vid 1944 års val), och Svenska socialistiska partiet (5 279 röster (0,17%) vid 1944 års val).
Radikala landsföreningen under ledning av den tidigare socialdemokraten Gillis Hammar, känd som flyktingvän, bildades 1944. Partiet var kritiskt till den förda utrikespolitiken och utpräglat socialliberalt. I andrakammarvalet 1944 fick partiet 6 775 röster(0,2%).
Göteborgsbaserade Albin Ströms Vänstersocialistiska partiet existerade från 1940 till 1963, och var under större delen av denna period det enskilt största partiet utan mandat i kammaren. Partiets ideologi beskrevs som frihetlig socialism, i skarp motsats till såväl kapitalism som statssocialism. Bästa resultatet kom i valet 1948 med 2 943 röster (0,08%).
Partier som enbart deltog i ett enda val, men ändå genererade noterbart resultat, inkluderar Fria gruppen (859 röster (0,12%) i 1917 års val), Nykterhetspartiet (7 157 röster (0,41%) i 1921 års val), Fred och rätt (1 037 röster (0,04%) i 1928 års val), Mot monopolen (712 röster (0,03%) i 1928 års val), Fria listan (301 röster (0,01%) i 1928 års val), Kvinnolistan (186 röster i 1928 års val), Västgötaallmogens fria grupp (175 röster i 1928 års val), Radikala landsföreningen (6 775 röster (0,22%) i 1944 års val), Samlingspartiet (635 röster (0,02%) i 1956 års val), Framstegsunionen (1 375 röster (0,03%) i 1960 års val), och Företagspartiet (614 röster (0,01%) i 1960 års val).
I 1964 års val och 1968 års val ställde två valtekniska samarbetslistor upp: Medborgerlig samling/Samling 68 och Mellanpartierna. Den förra genererade mandat för Högerpartiet, Centerpartiet och Folkpartiet, och fick 1,5% respektive 1,7% av rösterna, medan den senare omfattade centerpartister och folkpartister i Kalmar läns och Gotlands läns valkrets och fick 0,3% respektive 0,9% av rösterna.
KFML (sedermera under namnet Sveriges kommunistiska parti) och dess utbrytarparti KFML(r) (nuvarande Kommunistiska partiet, vilket idag (2017) enbart är aktivt på kommunalvalsnivå) deltog i riksdagsvalen 1970–1988 respektive 1973–1994. Arbetarpartiet kommunisterna (APK) deltog i valen 1979–1994, varefter det bytte namn till det nuvarande Sveriges kommunistiska parti. Samtliga dessa tre partier fick sitt bästa resultat i sitt premiärval (21 238 röster (0,43%) för KFML, 8 014 röster (0,16%) för KFML(r), respektive 10 725 röster (0,20%) för APK) för att därefter snabbt dala i väljarstöd.
Socialistiska partiet var största parti näst efter de sju etablerade partierna vid 1985 och 1988 års val, med 16 247 röster (0,29%) respektive 12 943 röster (0,24%), men ställde inte upp i 1991 års riksdagsval. I riksdagsvalet 1994 fick partiet 7 827 röster (0,14%). Arbetarlistan etablerades inför valet 1991, i vilket det fick 3 645 röster (0,07%), varefter det bytte namn till det nuvarande Folkdemokraterna.
Sjöbopartiet grundades 1991, och partiet ställde upp i riksdagsvalen 1991 (27 635 röster (0,51%)) och 1994 (8 647 röster (0,16%)). Därefter har partiet enbart varit engagerat på kommunal nivå.
Enhet gjorde sitt första val 1991 och fick då 888 röster (0,02%), följt av 2 003 röster (0,04%) i valet 1994. Ny framtid, bildat 1993, med 4 960 röster (0,09%) i riksdagsvalet 1994; och Europeiska arbetarpartiet som grundades 1973, och gjorde sitt bästa val 1985, då de fick 369 röster.
Bland plojpartierna kan Kalle Anka nämnas, som 1985 fick hela 302 röster.
Sedan valet 1998 publicerar Valmyndigheten (t.o.m. 2001 Riksskatteverket) detaljerad statistik över småpartiernas röstantal. Alla småpartier som rapporterats fått mer än 100 röster i något angivet riksdagsval är inkluderade i denna tabell – i de fall ett parti fått mer än 0,25% av det totala antalet giltiga röster anges även procentsatsen. Notera även att röster anges även i de val då partiet inte ställt upp finns med – till exempel får Socialistiska Partiet, som sedan 2006 enbart ställer upp i lokala val, alltjämt röster i riksdagsvalet.
Parti | Valet 1998 | Valet 2002 | Valet 2006 | Valet 2010 | Valet 2014 | Valet 2018 | Valet 2022 |
---|---|---|---|---|---|---|---|
Allianspartiet | 175 | 58 | 133 | 87 | |||
Alternativ för Sverige | 20 290 (0,31 %) | 16 646 (0,26 %) | |||||
Basinkomstpartiet | 632 | 374 | |||||
Centrumdemokraterna | 377 | ||||||
Det fria folkets röst | 207 | ||||||
Det nya partiet | 25 276 (0,48 %) | ||||||
Direktdemokraterna | 81 | 76 | 1 417 | 5 153 | 1 755 | ||
Djurens parti | 4 093 | 3 648 | |||||
Enhet | 1 725 | 603 | 2 648 | 632 | 6 277 | 4 647 | 1 234 |
Europeiska arbetarpartiet | 117 | 163 | 83 | 187 | 140 | 52 | 15 |
Feministiskt initiativ | 37 954 (0,68 %) | 24 139 (0,40 %) | 194 719 (3,12 %) | 29 665 (0,46 %) | 3 157 | ||
Folkdemokraterna | 109 | 12 | |||||
Folkets vilja | 881 | 2 | |||||
Framstegspartiet | 196 | ||||||
Fria listan | 274 | ||||||
Frihetspartiet | 8 | 688 | |||||
Förenade Demokratiska Partiet | 157 | ||||||
Gottlandspartiet Gotlands framtid | 405 | ||||||
Hälsopartiet | 131 | ||||||
Initiativet | 615 | ||||||
Invandrarpartiet | 133 | 2 | |||||
Junilistan | 26 072 (0,47 %) | 41 | 8 | ||||
Klassiskt liberala partiet | 202 | 716 | 1 210 | 1 504 | 344 | ||
Klimatalliansen | 1 702 | ||||||
Knapptryckarna | 5 493 | ||||||
Kristna Värdepartiet | 3 553 | 3 202 | 5 983 | ||||
Kvinnokraft | 116 | ||||||
Landsbygdspartiet oberoende | 1 565 | 3 450 | 4 962 | 2 215 | |||
Medborgerlig samling | 13 056 | 12 882(0,20%) | |||||
MoD - Mänskliga rättigheter och Demokrati | 6 077 | ||||||
Nationaldemokraterna | 4 122 | 3 064 | 1 141 | ||||
Nordiska motståndsrörelsen | 2 106 | 847 | |||||
Norrbottenspartiet | 14 854 (0,28 %) | ||||||
Norrländska samlingspartiet | 1 456 | ||||||
Ny demokrati | 8 297 | 106 | 61 | 3 | |||
Ny Framtid | 9 171 | 9 337 | 1 171 | 4 | 5 | ||
Partiet de fria | 749 | ||||||
Partiet för naturens lag | 791 | ||||||
Partiet Nyans | 28 352 (0,44 %) | ||||||
Partiet Vändpunkt | 419 | ||||||
Pensionärspartiet | 6 865 | 7 | 57 | 11 | |||
Piratpartiet | 34 918 (0,63 %) | 38 491 (0,65 %) | 26 515 (0,43 %) | 7 326 | 9 135(0,14%) | ||
Rättvisepartiet Socialisterna | 3 044 | 1 519 | 1 097 | 1 507 | 791 | ||
Sjukvårdspartiet | 11 519 | 185 | 10 | ||||
Skånepartiet | 28 | 4 564 | 11 | 17 | 28 | 296 | 206(0,0032%) |
Socialisterna-Välfärdspartiet | 892 | ||||||
Socialistiska Partiet | 1 466 | 3 213 | 21 | 7 | 5 | ||
SPI Välfärden | 52 869 (1,00 %) | 37 573 (0,71 %) | 28 806 (0,52 %) | 11 078 | 3 369 | ||
Spritpartiet | 237 | 4 | |||||
Stram kurs Sverige | 156(0,0024%) | ||||||
Svenskarnas parti | 1 417 | 681 | 4 189 | ||||
Sverigedemokraterna | 19 624 (0,37 %) | 76 300 (1,44 %) | 162 463 (2,93 %) | ||||
Sveriges kommunistiska parti | 1 868 | 1 182 | 438 | 375 | 558 | 702 | 1 181 |
Sverigesmultidemokrater | 388 | ||||||
Sverige ut ur EU/Frihetliga Rättvisepartiet (FRP) | 174 | ||||||
Trygghetspartiet | 511 | 66 | |||||
Unika partiet | 222 | ||||||
Vägvalet | 7 | 1 037 |
Två plojpartier, Kalle Anka-partiet och Satanistiskt initiativ, har fått över 50 röster vid ett eller flera av de inkluderade valen.
Parti | Valet 1998 | Valet 2002 | Valet 2006 | Valet 2010 | Valet 2014 | Valet 2018 | Valet 2022 |
---|---|---|---|---|---|---|---|
Kalle Anka-partiet | 10 | 93 | 107 | 115 | ?[förtydliga] | 131 | |
Alla stavningar av Kalle Anka-partiet | ? | 230 | 170 | 133 | — | — | |
Satanistiskt initiativ | 63 |
This article uses material from the Wikipedia Svenska article Svenska småpartier och deras resultat i riksdagsval, which is released under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 license ("CC BY-SA 3.0"); additional terms may apply (view authors). Innehållet är tillgängligt under CC BY-SA 4.0 om ingenting annat anges. Images, videos and audio are available under their respective licenses.
®Wikipedia is a registered trademark of the Wiki Foundation, Inc. Wiki Svenska (DUHOCTRUNGQUOC.VN) is an independent company and has no affiliation with Wiki Foundation.