Cowrey Kemmigagh: Cowrey ta ymmydit 'sy chemmig da bunstoo (ny possan obbree ny rang bunstooghyn)

Ta cowraghyn kemmigagh çheet er ny h-aagherridyn ta ymmydit 'sy chemmig da ny bunstooghyn, possanyn obbragh, as co-vunstooghyn.

Ta cowraghyn bunstooagh da bunstooghyn jeant, er y chooid smoo, ass un ny daa lettyr voish yn abbyrlhit Romanagh as y chied lettyr ayns kione-lettyryn.

Cowrey Kemmigagh: Cowrey ta ymmydit 'sy chemmig da bunstoo (ny possan obbree ny rang bunstooghyn)
Taabyl reiltagh ny bunstooghyn lesh ny bunstooghyn er ny hoilshaghey magh liorish nyn gowraghyn

Cowraghyn da ny bunstooghyn

Rolley ny bunstooghyn
Z Cowrey Ennym Bun yn ennym Enmyn Gaelg elley
1 H Hiddragien voish hydro- as -gen y Ghreagish, ta çheet er "ushtey-chrooagh" Heedrageen
2 He Hailium voish hḗlios y Ghreagish, "grian"
3 Li Litçhey voish líthos y Ghreagish, "clagh"
4 Be Beryllium beryl, meainagh (ec y vun, t'eh çheet ass ennym Belur ayns jiass yn Injey)
5 B Boron boracks, meainagh (voish بورق bawraq yn Arabish)
6 C Carboan voish carbo y Ladjyn, "geayl"
7 N Neetragien voish nítron as -gen y Ghreagish, ta çheet er "neetar-chrooagh" Neetrageen
8 O Ocsygien voish oxy- as -gen y Ghreagish, ta çheet er "geayrag-chrooagh" Ocsajeen
9 F Fluoreen voish fluere y Ladjyn, "roie, lhieeney" Flooareen
10 Ne Neoin voish néon y Ghreagish, "noa" Neon
11 Na Sodjum voish soda y Vaarle, "soda" (ta'n cowrey Na çheet ass natrium y Noa-Ladjyn, voish Natron, "natron" y Ghermaanish) Soydiu
12 Mg Magnaishum Magnesia, slyst ayns Thessalia Hiar y Ghreag Magneeshym
13 Al Ollymin voish alumen y Ladjyn (gien. alumni), "sollan geyre, ollym"
14 Si Silicoin voish silex y Ladjyn, "clagh aile" Shillagon
15 P Fosfaar voish phōsphóros y Ghreagish, "sollys-hoyrtagh"
16 S Sulfur voish sulphur y Ladjyn, "clagh lostee"
17 Cl Cloreen voish chlōrós y Ghreagish, "buigh glassoil" Cloareen
18 Ar Argon voish argós y Ghreagish, "litçheraght" (kyndagh rish e neughleashaght)
19 K Potashum voish potassa y Noa-Ladjyn, "potash" (ta'n cowrey K çheet ass kalium y Ladjyn) Potassium
20 Ca Kelkium voish calx y Ladjyn, "eayl" Kelkiu, kelkym
21 Sc Scandjum voish Scandia y Ladjyn, "Loghlyn"
22 Ti Çhitaanium Ny Titanyn, mec ven-jee yn Dowan ayns feayn-skeealleydaght y Ghreag
23 V Vanaadjum Vanadis, shenn-ennym Shenn Loghlynish da'n ven-jee Loghlynagh Freyja Vanaadiu
24 Cr Cromium voish chróma y Ghreagish, "daah" Kroymiu
25 Mn Manganaish voish magnesia negra y Ladjyn; jeeagh er Magnaishum
26 Fe Yiarn Fockle Gaelg (ta'n cowrey Fe çheet ass ferrum y Ladjyn)
27 Co Cobalt voish Kobold y Ghermaanish, "glashtin"
28 Ni Nickyl voish Nickel y Ghermaanish, shee mitçhooragh voish feayn-skeealleydaght meaineragh Germaanagh
29 Cu Cobbyr voish cuprum y Ladjyn, voish Κύπρος Kýpros "yn Cheeprey" y Çhenn Ghreagish Copuir
30 Zn Shinc S'liklee dy re voish Zinke y Ghermaanish, "goullan" ny "feeackle", agh ta fir elley gra dy vel eh çheet ass سنگ sang "clagh" y Phershish Sinc, sink
31 Ga Gallium voish Gallia y Ladjyn, "y Rank" Galliam
32 Ge Germaanium voish Germania y Ladjyn, "y Ghermaan"
33 As Arsnick voish arsenic y Rangish, voish ἀρσενικόν arsenikón y Çhenn Ghreagish, 'arsnick buigh' (fo cummaght arsenikós, "firryn" ny "feroil"), voish fockle rouaillagh voish yn Aishey Heear, voish *zarniya-ka "airhey" y Çhenn Eeraanish Arsnagh
34 Se Shellainium voish σελήνη selḗnē y Çhenn Ghreagish, "eayst"
35 Br Bromeen voish brômos βρῶμος y Çhenn Ghreagish, "torcan"
36 Kr Krypton voish κρυπτός kryptós y Çhenn Ghreagish, "follit, keillit"
37 Rb Rubiddjum voish rubidus y Ladjyn, "ruy dorraghey"
38 Sr Stroinçhum voish Stroin yn Çheean, balley beg ayns Nalbin Strointiu
39 Y Yttrium voish Ytterby, balley beg 'sy Toolynn
40 Zr Serconium voish sercon, meainagh Serconiu
41 Nb Neeobium voish Niobe, 'neen lesh y ree Tantalus ayns feayn-skeealleydaght y Ghreag
42 Mo Molybdenum voish μολύβδαινα molýbdaina y Çhenn Ghreagish, "peesh dy "leoaie"
43 Tc Çheghnaiçhum voish τεχνητός tekhnētós y Çhenn Ghreagish, "ellynagh, laue-jeant"
44 Ru Rutainium voish Ruthenia y Noa-Ladjyn
45 Rh Roydjum voish ῥοδόεις rhodóeis y Çhenn Ghreagish, "ruissagh", voish ῥόδον rhódon "rose"
46 Pd Pallaadjum voish ennym y roltageagh Pallas, va coontit myr planaid ec y traa
47 Ag Argid Fockle Gaelg (ta'n cowrey çheet ass argentum y Ladjyn)
48 Cd Cadmium voish cadmia y Ladjyn, voish y Ree Kadmos
49 In Indjum voish indicum y Ladjyn, 'plooreen' (daah ta ry-akin 'sy spectrum hene echey)
50 Sn Stainney Fockle Gaelg (ta'n daah çheet ass stannum y Ladjyn) Stainey
51 Sb Antimoan voish antimonium y Ladjyn, agh ta bun yn 'ockle shen neuhickyr: ta fraue-ockleeaght ny theay cur sannish dy vel eh çheet ass ἀντί antí "noi" + μόνος mónos ('ny lomarcan') y Çhenn Ghreagish; ny voish anti-moine, "feoh nieu maynagh" y Çhenn Rangish; as foddee dy vel eh hçeet ass إثمد ʾiṯmid "antimoan" yn Arabish as eh aachummit myr fockle Ladjyn (ta'n cowrey çheet ass stibium 'stibnite' y Ladjyn)
52 Te Çhellurium voish tellus y Ladjyn, "y thalloo, ooir"
53 I Eeadeen voish iode y Rangish, voish ἰοειδής ioeidḗs "violet" y Çhenn Ghreagish Eedean
54 Xe Xenon voish ξένον xénon y Çhenn Ghreagish, y cummey neaghtyragh jeh'n 'ockle ξένος xénos "anoayshagh, quaagh"
55 Cs Kaishum voish caesius y Ladjyn, "speyr-ghorrym"
56 Ba Baarium voish βαρύς barýs y Çhenn Ghreagish, "trome"
57 La Lantanum voish λᾰνθᾰ́νειν lanthánein y Çhenn Ghreagish "lhie fo keiltyn"
58 Ce Kerrium voish ennym y phlanaid crivassanagh Keres, va coontit myr planaid ec y traa Kerium
59 Pr Prashodymmium voish πράσιος prásios + δίδυμος dídymos y Çhenn Ghreagish, "lannoon glass"
60 Nd Niodymium voish νέος néos + δίδυμος dídymos y Çhenn Ghreagish, "lannoon noa"
61 Pm Promaiçhum voish Prometheus voish feayn-skeealleydaght y Ghreag
62 Sm Samaarium voish samarskite, meainagh ta enmyssit ass y Churnal Vasili Samarsky-Bykhovets, fer oik meainey Rooshagh
63 Eu Oarpium voish yn Oarpey
64 Gd Gadolinnium voish gadolinite, meainagh ta enmyssit ass Johan Gadolin, kemmigagh, fishigagh, as meain-oayllee Finnlynnagh
65 Tb Çherbium voish Ytterby, balley beg 'sy Toolynn
66 Dy Dysproshum voish δυσπρόσιτος dysprósitos y Çhenn Ghreagish, "do-gheddyn"
67 Ho Holmium voish Holmia y Noa-Ladjyn, "Stockholm"
68 Er Erbium voish Ytterby, balley beg 'sy Toolynn
69 Tm Thulium voish Thule, shenn-ennym va currit er boayl twoaieagh er lheh nagh vel fys ain er
70 Yb Ytterbium voish Ytterby, balley beg 'sy Toolynn
71 Lu Lootaiçhum voish Lutetia y Ladjyn, "Paarys
72 Hf Hafnium voish Hafnia y Noa-Ladjyn, "Copenhagen"
73 Ta Tantalum voish ennym y Ree Tantalus, ayr Niobe voish feayn-skeealleydaght y Ghreag
74 W Tungsten voish tung + sten y Toolynnish, "clagh trome" (ta'n cowrey çheet ass wolfram, shenn ennym Baarle y veainagh wolframite)
75 Re Rainium voish Rhenus y Ladjyn, "y Rhine"
76 Os Osmium voish ὀσμή osmḗ y Çhenn Ghreagish, "soar"
77 Ir Iriddjum voish Iris, ben-jee Greagagh y ghoal twoaie
78 Pt Platinum voish platina y Spaainish, "argideen beg", voish plata "argid" Plateen, platin
79 Au Airh Fockle Gaelg (ta'n cowrey çheet ass aurum y Ladjyn)
80 Hg Mercur Voish Mercur, jee Raueagh y traght, y çhellinsh, as yn aigh, mie er enney kyndagh rish e vieauid as e raghidys (ta'n cowrey çheet ass ennym Ladjyn y vunstoo hydrargyrum, ta çheet eh hene voish ὑδράργυρος hydrárgyros, "ushtey-argid" y Çhenn Ghreagish)
81 Tl Thallium voish θαλλός thallós y Çhenn Ghreagish, "foghan glass"
82 Pb Leoaie Fockle Gaelg (ta'n cowrey çheet ass plumbum y Ladjyn)
83 Bi Bismut voish Wismut y Ghermaanish, voish weiß + Masse "glout bane", mannagh vel eh çheet ass yn Arabish Bismuth
84 Po Polonium voish Polonia y Ladjyn, "y Pholynn" (çheer ghooie Marie Curie)
85 At Astatçheen voish ἄστατος ástatos y Çhenn Ghreagish, "neuhickyr"
86 Rn Raadon voish "raadjum"
87 Fr Francium voish "y Rank"
88 Ra Raadjum voish radium y Rangish, voish radius y Ladjyn, "gah" Raadiu
89 Ac Aghtinnium voish ἀκτίς aktís y Çhenn Ghreagish, "gah"
90 Th Thorium voish Thor, jee Loghlynagh y taarnagh Thoriu
91 Pa Protaghtinnium voish πρῶτος prôtos, "y chied, roish") + aghtinnium, ta jeant ass naardey goul-rooragh y phrotaghtinnium
92 U Uranium voish Uraanus, y shiaghtoo planaid ayns Corys ny Greiney Uraniu, uranniu
93 Np Nepçhunium voish Neptioon, y hoghtoo planaid ayns Corys ny Greiney
94 Pu Plutonium voish Pluto, planaid crivassanagh va coontit myr y nuyoo planaid ayns Corys ny Greiney ec y traa Plutoyniu
95 Am Americium voish America, er-yn-oyr dy row eh taahit ayn da'n chied cheayrt, as rere cosoyley rish oarpium
96 Cm Curium enmyssit ass Pierre Curie as Marie Curie, fishigee as kemmigee Rangagh
97 Bk Berkelium voish Berkeley, California, raad va'n bunstoo taahit da'n chied cheayrt, rere cosoyley rish çherbium
98 Cf Californium voish California, raad va'n bunstoo taahit da'n chied cheayrt
99 Es Einsteinium enmyssit ass Albert Einstein, fishigagh Germaanagh
100 Fm Fermium enmyssit ass Enrico Fermi, fishigagh Iddaalagh
101 Md Mendelevium enmyssit ass Dmitri Mendeleev, kemmigagh as ynlaghteyr Rooshagh hreeal taabyl reiltagh ny bunstooghyn
102 No Nobelium enmyssit ass Alfred Nobel, kemmigagh as jeshaghteyr Soolynnagh
103 Lr Lawrencium enmyssit ass Ernest O. Lawrence, fishigagh Americaanagh
104 Rf Rutherfordium enmyssit ass Ernest Rutherford, kemmigagh as fishigagh Goaldagh
105 Db Dubnium voish Dubna, y Roosh, raad ta'n Co-undinys cour Ronsaghey Çheshveanagh (JINR) soit
106 Sg Seaborgium enmyssit ass Glenn T. Seaborg, kemmigagh Americaanagh
107 Bh Bohrium enmyssit ass Niels Bohr, fishigagh Danvargagh
108 Hs Hassium voish Hassia y Noa-Ladjyn, "Hessen" (steat 'sy Ghermaan)
109 Mt Meitnerium enmyssit ass Lise Meitner, fishigagh Austeyragh
110 Ds Darmstadtium voish Darmstadt, y Ghermaan, raad va'n bunstoo taahit da'n chied cheayrt
111 Rg Roentgenium enmyssit ass Wilhelm Conrad Röntgen, fishigagh Germaanagh
112 Cn Copernicium enmyssit ass Nicolaus Copernicus, rollageyder Polynnagh
113 Nh Nihonium voish 日本 Nihon, "y Çhapaan", raad va'n bunstoo taahit da'n chied cheayrt
114 Fl Flerovium voish Seyrlann Flerov cour Ym-obbraghyn Çheshveanagh, ayrn jeh'n Cho-undinys cour Ronsaghey Çheshveanagh (JINR), raad va'n bunstoo taahit da'n chied cheayrt; ta'n seyrlann hene enmyssit ass Georgy Flyorov, fishigagh Rooshagh
115 Mc Moscovium voish Queiggey Moscow, y Roosh, raad va'n bunstoo taahit da'n chied cheayrt
116 Lv Livermorium voish Lawrence Livermore National Laboratory ayns Livermore, California, ren co-obbraghey marish JINR er e haaghey
117 Ts Tennesseen voish Tennessee, ny Steatyn Unnaneysit
118 Og Oganesson enmyssit ass Yuri Oganessian, fishigagh Rooshagh

Imraaghyn

Kianglaghyn magh

Tags:

Abbyrlhit RomanaghBunstooghynCo-vunstooKemmig

🔥 Trending searches on Wiki Gaelg:

MinskJoe BidenBaboonSlovackishCarvatMickey Mouse6 Mee HouneyYn EgyptNerin HwoaieJeshaghteyrys cooid vogJodie SweetinLongyearbyenAdam SmithSilicoinNetflixShellagh18 Mee ny NollickYn Pharaguay22 Jerrey GeureeArraghMeksico2022Ard-ghuillag4 Toshiaght ArreeSheel-vleaysteyEmily Mae YoungLisbonYn Keayn SheearCheshireDoolish1971Keintys beillPaul McCartneyÇhengey oikoilSkeerey Andreas1951Eddyr-voggyl1905FacebookPretoriaTel AvivYn ArgenteenPolitickaghtSheshoaylleeaghtKara TointonPeinteyrBosnishShennaghysBilley kenneyİstanbulSheeintagh20oo eashSpoyrtYn TambiaCoagyraghtPartee Deynlagh Soshiallagh y GhermaanCoontae Ard MagheyYn TatarstaanTommy CainLusaka1610Yn Affrick HwoaieVladimir PutinBluckan bascaidaghWikipedia2009Brest, y VelarooshDonald Trump🡆 More