Sverigefinnar (finska: ruotsinsuomalaiset) är en finskspråkig nationell minoritet i Sverige, det vill säga personer bosatta i Sverige som har finska som modersmål.
2016 fanns omkring Finland).
719 000 personer med finländsk bakgrund i Sverige (personer som själva, vars föräldrar, eller med en mor- eller farförälder född iSverigefinnar | |
Den här artikeln är en del i serien om den nationella minoriteten sverigefinnar. | |
Huvudartikel | |
---|---|
Sverigefinnar | |
Organisationer | |
Sverigefinska Riksförbundet · Sverigefinska Pensionärer · Sverigefinska Amatörteaterförbundet · Sverigefinska ungdomsförbundet · Sverigefinländarnas delegation · Sverigefinska språknämnden | |
Skolor | |
Sverigefinska folkhögskolan · Axevalla folkhögskola | |
Personer | |
Carl Axel Gottlund | |
Andra artiklar om sverigefinnar | |
Kultur | |
Sverigefinska flaggan · Sverigefinnarnas dag · Skogsfinsk kultur · Sverigefinsk media · Sverigefinska författare · Sverigefinska artister | |
Språk | |
Sverigefinska · Förvaltningsområdet för finska | |
Lagar | |
Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk · Språklagen | |
Se även | |
Organisationer för finländare i Sverige |
Sverigefinnar är en av Sveriges officiella nationella minoriteter. Den finska som talas av sverigefinnar brukar ibland kallas för sverigefinska.
Migrationen mellan dagens Finland och Sverige (inklusive internmigrationen mellan Sveriges östra och västra rikshalva fram till 1809) har varit omfattande sedan förhistorisk tid, exempelvis över bottniska viken. Stockholm som huvudstad lockade folk också från andra sidan Ålands hav.
Många svedjebrukande savolaxare flyttade västerut. Spår av inflyttade skogsfinnar finns i Svealand och Norrland, där så kallade finnmarker eller finnskogar uppstått sedan 1500-talet. De började komma som svedjejordbrukare från senare delen av 1500-talet till skogsbygder i södra Norrland och Mellansverige, och gav upphov till finnskogar i Sverige, men de har inte bevarat sitt finska språk. Efter det att sverigefinnarna i dessa områden assimilerats till majoritetssamhället, har nya grupper av finsktalande kommit till Sverige, främst under andra halvan av 1900-talet.
På grund av att Sverige saknar en allmän språkstatistik går det inte att få exakta uppgifter om invånarnas språkliga och/eller etniska tillhörighet. Därför är det omöjligt att ange något exakt tal för hur många sverigefinnar som det finns i dagsläget i Sverige. Genom åren har det dock gjorts en del uppskattningar av antal finsktalande och invandrare från Finland till Sverige.
Sverigefinnarna fick nationell minoritetsstatus den 1 april 2000. Detta ger rätt att använda finska hos förvaltningsmyndigheter och domstolar i de geografiska områden där "språken har använts av tradition och fortfarande används i tillräcklig omfattning" (förvaltningsområdet för finska). Dessa områden omfattade ursprungligen fem kommuner i Norrbotten och Lappland (Gällivare, Haparanda, Kiruna, Pajala och Övertorneå), vilka 1 januari 2010 för finska utökades med ytterligare arton kommuner i södra Sverige (Botkyrka, Eskilstuna, Gävle, Hallstahammar, Haninge, Huddinge, Håbo, Köping, Sigtuna, Solna, Stockholm, Södertälje, Tierp, Upplands Väsby, Upplands-Bro, Uppsala och Älvkarleby, Österåker, Östhammar) och den 1 maj 2010 med ytterligare tre (Borås, Surahammar och Västerås). Göteborg ingår sedan 2011 i Förvaltningsådet för finska. År 2013 utökades det med ytterligare nio kommuner, året därpå (2014) med fyra, ytterligare ett år senare (2015) med två och sedan 2017 med fyra och slutligen 2019 med två kommuner.
Det innebär bland annat följande:
Aktivister inom de sverigefinska leden har funnits sedan länge, och kampen för att höja finskans status i Sverige har också pågått sedan länge. Speciellt Carl Axel Gottlund, som brukar kallas för sverigefinnarnas apostel, var utmärkande för den finska saken i Sverige. Redan 1830 grundades den första sverigefinska föreningen i Stockholm av Gottlund där alla finnar i Sverige, inräknat svedjefinnar, oberoende av medborgarskap var välkomna. Vid sidan om att fungera som en klubb för gemensam trevnad, hade föreningen som syfte att befrämja det finska språket och litteraturen i Sverige.
Idén om finska förvaltningsområden är gammal, och förslag på finska som officiellt språk i Värmland var något som skogsfinnarna med Gottlund i spetsen kämpade för länge. Men arbetet för att verka för ett finskspråkigt Värmland bar ingen frukt, då motståndet från den centrala makten i riket var kompakt.
Sverigefinnarna har allt sedan den stora inflyttningen på 1950-talet och framåt fört en aktiv kamp för finskans status i Sverige. Sedan 2000 kan man skönja en identitetspolitik som går ut på att sverigefinnarna mer och mer skapar sig en egen identitet, bortom invandraridentiteten. Detta kan synas i att man sedan 2007 har en sverigefinsk flagga. Sedan 2010 har sverigefinnarna dessutom en egen "nationaldag", den 24 februari, även kallad Gottlunds dag.
Finskheten i Sverige kan ur migrationssynpunkt delas in i åtminstone fem grupper:
Sverigefinnarna är utspridda i stort sett över hela Sverige. På denna punkt skiljer de sig från finlandssvenskarna, som bor mycket mer koncentrerat, i det så kallade Svenskfinland. Majoriteten av sverigefinnarna är dock bosatta i det mellansvenska industribältet mellan Stockholm och Göteborg över Mälardalen samt på mindre industriorter i Dalarna, Västmanland, Norrbotten och Lappland.
I listan görs en uppräkning av de lokalradioområden som ligger över riksgenomsnittet på 5,2 % av befolkningen som talar eller förstår i någon mån finska och/eller meänkieli (innan år 2005).[uppdatering behövs]
Siffrorna är hämtade från "Ruotsin Suomessa syntynyt väestö" (födda i Finland) 1998 (Korkeasaari & Tarkiainen).[uppdatering behövs] De siffror i kursiv stil är från Sverigefinska Riksförbundet där även de sverigefinländare som är födda i Sverige är medräknade. Observera att i tabellen här nedan är också sverigefinlandssvenskarna (cirka 25 procent) medräknade.
|
|
Av finskspråkiga tidningar finns Haparandabladet, som utkommer på både finska och svenska och Ruotsin Suomalainen, som ges ut en dag i veckan i Stockholm. Till 2005 fanns femdagars-tidningen Ruotsin Sanomat. En nättidning, Ruotsi.se, finns också och i Eskilstuna ges Yks’Kaks i tio nummer under ett år. Ett antal svenska dagstidningar i områden med många finsktalande har en enstaka sidor, eller spalter, med innehåll på finska.
Som sverigefinsk kulturtidskrift utkommer tidningen Liekki.
Sveriges Television sänder det finskspråkiga nyhetsprogrammet Uutiset varje vardag, dessutom visas barnprogrammet Karamelli. Sveriges Radio har både riks- och lokalradiosändningar på FM från Sveriges Radio Finska (Sisuradio).
Sverigefinnarnas dag firas på Carl Axel Gottlunds födelsedag, den 24 februari.
This article uses material from the Wikipedia Svenska article Sverigefinnar, which is released under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 license ("CC BY-SA 3.0"); additional terms may apply (view authors). Innehållet är tillgängligt under CC BY-SA 4.0 om ingenting annat anges. Images, videos and audio are available under their respective licenses.
®Wikipedia is a registered trademark of the Wiki Foundation, Inc. Wiki Svenska (DUHOCTRUNGQUOC.VN) is an independent company and has no affiliation with Wiki Foundation.