Ullevi

Ullevi: Multiarena i Göteborg, Sverige

Ullevi, Ullevi Stadion, under byggtiden Nya Ullevi, är en multiarena i Göteborg. Den används för fotboll, friidrott och konserter.

Ullevi
Aerial photo of Gothenburg 2013-10-27 225.jpg
PlaceringSverige Göteborg, Sverige
Närmaste hållplatsUllevi Norra/Ullevi Södra
Kapacitet&&&&&&&&&&040000.&&&&&040 000 (2:a) vid sportevenemang[1]
&&&&&&&&&&075000.&&&&&075 000 vid konserter [2]
ÄgareGöteborgs kommun
ArkitektJaenecke & Samuelson
UnderlagGräs
HemmalagInga permanenta
Datum
Invigd1958
Utbyggd1995, 2012
Uefas arenaranking
Crystal Clear action bookmark blue.svgCrystal Clear action bookmark blue.svgCrystal Clear action bookmark blue.svgCrystal Clear action bookmark blue.svgCrystal Clear action bookmark Silver.png

Historik

Sverige arrangerade Världsmästerskapet i fotboll 1958, och för det behövdes några nya arenor, bland annat i Göteborg. Göteborgs stadsfullmäktige beslutade den 17 november 1955, med rösterna 36 för och 16 emot, att de förberedande arbetena för ett arenabygge skulle påbörjas och anslog 1,5 miljoner kronor till detta. Först den 14 juni 1956 tog stadsfullmäktige det formella beslutet att arenan skulle uppföras,[3][4] med röstsiffrorna 38 för och 12 emot. Samtidigt anslogs ytterligare 18,3 miljoner kronor, utöver de tidigare 1,5 miljoner, för schakt och dränering.[5] En allmän arkitekttävling 1954 resulterade i att arkitektkontoret Jaenecke & Samuelson fick det prestigefyllda uppdraget att rita Nya Ullevi. Namnet Ullevi betyder ungefär ”Ulls egendom eller tempel” och härstammar från Ull, ”spelens och lekens gud” i den fornnordiska mytologin.

Arkitektur

På våren 1957 blev byggnadstillståndet färdigt. Under maj månad samma år[3] påbörjades uppförandet av de 53 meter höga stålskeletten till pylonerna, och på våren 1958 stod anläggningen färdig till en byggkostnad av 30 miljoner kronor (327 miljoner kronor i 2007 års penningvärde)[6]. Huvudentreprenör var Siab/Svenska Industribyggen AB[7]. Tävlingsförslaget var en bearbetning av de tidiga skisserna till Malmö Stadion, båda utformade av Fritz Jaenecke. I likhet med arenan i Malmö fick Ullevi en dynamisk, skulptural och organisk form. Till skillnad från öppenheten i Malmö är Ullevi dock en helt sluten "idrottsborg" och den skiljer sig också genom sin storlek och monumentalitet. Arenan rymde ursprungligen 53 000 åskådare - varav 22 000 sittplatser, där hälften var under tak samt 31 000 ståplatser, där 11 000 ståplatser och lika många sittplatser var under tak - och var avsedd för såväl fotboll som friidrott, speedway och skridskoåkning. En bekräftelse för arkitektkontoret på Ullevis utformning var Helsingfors Olympiastadion: "Bekräftelse på vår uppfattning fick vi av ett fotografi från Helsingfors olympiastadion, då detta var till hälften fyllt med folk, som fått inta valfria platser. Folkmassan täckte då en yta, som i princip utgjorde den planform, vi givit nya Ullevi. Att denna fullt naturligt givna form kunde utnyttjas till att ge anläggningen dess spänstigt dynamiska arkitektur, var en lycklig omständighet, som vi tacksamt tillvaratog[8]."

På ömse sidor om entrén till press- och hedersläktaren inrättades stora affärs- och utställningslokaler, med en sammanlagd golvyta av 1 600 kvadratmeter.[9]

Konstruktion

Anläggningens konstruktion var för sin tid avancerad och väckte uppmärksamhet i utlandet. För konstruktionen stod Werméns Ingenjörsbyrå och Siab. Byggherre var Göteborgs stad, och huvudentreprenör var SIAB. Entreprenör för pålning och grundkonstruktion var Nya Asfalt AB samt Byggnadsfirman Karl Sandberg. Utformningen var främst gjord för att åstadkomma den bästa sikten för publiken, detta genom att läktarna gjorts bredare och högre vid långsidorna och smalare vid kortsidorna. Siktskymmande stödben har också undvikits genom att taket över huvudläktaren var upphängt med stållinor i två stycken, 53 meter höga betongpyloner. Pylonen har gjorts ihålig dels för all minska vikten, dels för att få kommunikation till pylonloppen. Den är därför att betrakta som en lådsektion, där pylonramen väger cirka 1 800 ton. Strax ovan överramen har den sin största sektionsarea med 3,5 x 5,5 kvadratmeter.[9]

Läktaruppbyggnaden över mark, hade en stomme av 46 radiellt riktade betongramar, varav den största var 26 meter hög. På ramarna vilade prefabricerade gradinbalkar av strängbetong med en största spännvidd av 15 meter. Takkonstruktionen var av stålbalkar, täckta med lättbetongplattor, och hade en bredd från 9 till 30 meter. Ullevi var grundat med 52 000 meter pålar[10] av betong och stål i längder som varierade mellan 6 och 67 meter. De längsta så kallade "Herkulespålar", drevs ned av Nya Asfalt AB, varefter Byggnadsfirman Karl Sandberg göt pålplintarna. Läktarna vilar på sammanlagt 46 armerade betongramar. Gradängerna till de övre läktarsektionerna är fabrikstillverkade med spännvidder upp till 14,5 meter. De tillverkades av A/S Skandinavisk Spaendbeton i Köpenhamn. A-Betong prefabricerade de 13 ton tunga bakbalkarna i läktarens övre del. Läktarnas nedre sektioner var gjutna direkt på platsen. Läktartaket bestod av takpappstäckta Siporexplattor, vilande på en stålkonstrukion. Taket till huvudläktaren är upphängt i de två pylonerna med hjälp av cirka 57 millimeter grova stållinor. Ett system av dragband och tryckstänger fördelade belastningen från det cirka 4 000 kvadratmeter stora taket. De mindre läktarnas tak vilar på fribärande konsoler. Under monteringen bars taket upp av provisoriska pelare.[11]

Från de båda pylonerna och två stycken belysningsmaster fick Ullevi under mörker sin belysning från 136 strålkastare, med en sammanlagd ljusstyrka av 228 000 watt. För att minska tiden i säsongskiftet vinter—sommar, då Ullevi hade världens första 400 meter långa konstfrusna skrinnarbana, fick bollplanens gräsmatta ett nät av elvärmekablar som låg på ett djup av 20 cm under ytan. Beslutet om konstisbanan togs av stadsfullmäktige den 12 juni 1958, med röstsiffrorna 29 mot 23. På Sven Låftmans förslag beslöt Internationella skridskounionen att förlägga Europamästerskapet i skrinning för herrar till Ullevi 31 januari – 1 februari 1959. Invigningen av konstisbanorna skedde den 4 januari 1959, och två dagar senare mötte svenska ishockeylandslaget Wembley Lions inför 18 365 åskådare, vilket var nytt svenskt publikrekord för skridskosport.[12]

Den första hyresgästen att flytta in på Ullevi, var idrottsförvaltningen den 12 maj 1958, efter att ha bott i ett provisorium på Södra vägen där Idrottens hus senare låg.[5]

Besökare nummer 10 miljoner på Ullevi blev den 7 maj 1977 Göte Kärnsby.[13]

Invigningen

 
Den 29 maj 1958 spelades första matchen: Svenska landslaget mot Alliansklubbarna. På bilden slår Gunnar Gren en straff som blev första målet på Ullevi. Ronald Johansson räddade i detta läge men Gren slog in returen.

Invigningen av Ullevi skedde den 29 maj 1958[14] klockan 18.15 av Riksidrottsförbundets vice ordförande Bo Ekelund[15]. Klockan 17.00 hade portarna öppnats för publiken, gymnastikuppvisning hölls och 18.45 startade fotbollsmatchen mellan svenska landslaget och Göteborgs stadslag. Matchen slutade 2-2, och första målet på den nya arenan gjordes av Gunnar Gren på en straffretur från stadslagets målvakt Ronald Johansson. Bror Mellberg från AIK gjorde avspark i matchen till Rune Börjesson från ÖIS. Åskådarantalet var 49 493 stycken..[3]

I samband med invigningen valdes även en "Miss Ullevi," som vanns av Margareth Dahlstrand från Hisingen.[16]

Området

Ullevi är byggt på det område som kallades Levgrens äng (1836; efter Anders Georg LevgrenStora Katrinelund), som var en del av Ranängarna.[17] Tidigare kallades området för Tegelbruksängen, och det var där holländaren, doktor Pieter á Naaldwyck i början på 1620-talet anlade ett tegelbruk. Tegelbruket såldes redan 1629 till Göteborgs stad, och först kring år 1850 upphörde denna verksamhet.[18][19]

Innan en ny idrottsarena fördes på tal diskuterades det på 1930-talet om att flytta Göteborgs Centralstation hit för att redan då bygga bort den än idag existerande säckstationen vid Drottningtorget. Det var den omedelbara närheten till Boråsbanan och Västkustbanan som föranledde spekulationerna om att knyta ihop även Bohusbanan och Västra stambanan på denna plats.

En 2,4 meter hög staty i brons av Ingemar Johansson, skapad av Peter Linde och kallad ”Ingo - the Champ”, avtäcktes den 17 september 2011, strax nordväst om Ullevi. Linde hade fått uppdraget 2009, och statyn göts hos Herman Bergmans konstgjuteri i Stockholm.[20][21]

Evenemang

I fotbolls-VM 1958 spelades bland annat den klassiska semifinalen mellan Sverige och Västtyskland och senare bronsmatchen här. Finalen i Europamästerskapet i fotboll 1992 spelades även här. Ullevi hade världens första konstfrusna skrinnarbana.[22] Den 6 januari 1959 invigdes Ullevis konstfrusna ishockeybana samt träningsrink. Träningsrinken som låg utanför Ullevi var även tänkt att användas som tennisbana samt basketplan.[23] Dessa kom att användas fram till Frölundaborgs isstadion öppnades 1967. Premiär för fotboll i elljus var det den 20 augusti 1959, då ÖIS mötte IFK. Matchen slutade 1-0 efter mål av Agne Simonsson i 13:e minuten.[24]

 
Ullevi.

År 1958 inräknades från invigningen den 29 maj och till årets slut 801 276 åskådare. Året därefter var siffrorna 904 688 åskådare, detta trots att första vårmatcherna i allsvenska serien detta år var förlagda till gamla Ullevi.[9]

Ullevi var hemmaplan för IFK Göteborg, Gais och ÖIS fram till 1992 då de tre lagen åter började spela på Gamla Ullevi.

Under perioden 1990-1995 hade arenan en kapacitet på 38 000, med endast sittplatser på grund av internationella regler för fotbollsarenor. Inför VM i friidrott 1995 blev Ullevi utbyggd av Sten Samuelson och Curt Lignell och fick en utformning enligt Fritz Jaeneckes ursprungliga intentioner.

Arenan används för internationella idrottsmästerskap, stora musikgalor och sport- och showupplevelser. Ullevi har efter ombyggnaden[förtydliga] en publikkapacitet på 43 200 åskådare. Vid musikgalor var kapaciteten cirka 60 000 platser, varav 25 000 ståplatser på planen.

Den 28 december 2009 blev Ullevi åter en ishockeyarena då Frölunda HC mötte Färjestads BK inför 31 144 åskådare och därmed satte nytt svenskt publikrekord för ishockey.

Till- och ombyggnader

I samband med två musikkonserter 1985 med Bruce Springsteen sattes arenan i självsvängning, med risk för att hela bygget skulle kunna skadas. Ullevis konstruktion, med en arena som vilade på göteborgsk lera, var en bidragande orsak. Därefter skedde en ombyggnad där de stödjande fundamenten (betongpelare) kom att drivas ner i urberget, för att i framtiden göra något liknande omöjligt.[25]

I det nordiska försöket att få EM 2004[förtydliga] var det planerat att utvidga Ullevis publikkapacitet till 70 000 platser och spela finalen här. Vintern 2011 påbörjades en ombyggnad så att Ullevi skulle bli Nordens största konsertarena med en publikkapacitet på 75 000. Ombyggnaden var klar 2012.[26][27] Ullevi "återinvigdes" juni 2012 i samband med två konserter med Bruce Springsteen, där han genom två gånger 66 000 åhörare slog sitt eget konsertrekord från 1985.[28]

Publikrekord

Musikevenemang

Uppdaterad: 28 augusti 2022 (För konserter i Göteborg 1986-1990, se Eriksberg)

#DatumArtistPublikKälla
127 augusti 2022Håkan Hellström71 977[29]
25 juni 2016Håkan Hellström70 144[30]
326 augusti 2022Håkan Hellström70 109[31]
44 juni 2016Håkan Hellström70 091[32]
520 augusti 2022Håkan Hellström69 860[33]
67 juni 2014Håkan Hellström69 349[34]
719 augusti 2022Håkan Hellström68 234[35]
810 augusti 2022Ed Sheeran67 383[36]
928 juli 2012Bruce Springsteen & The E Street Band66 561[37]
1026 juni 2017Coldplay66 249[38]
1127 juli 2012Bruce Springsteen & The E Street Band66 018[37]
1225 juni 2017Coldplay65 427[39]
1329 juli 2017Håkan Hellström65 000[40]
1423 juli 2016Bruce Springsteen & The E Street Band64 959[41]
158 juni 1985Bruce Springsteen & The E Street Band64 312[42]
1621 juli 2018Guns N' Roses64 289[43]
179 juli 2019Metallica64 050[44]
1828 juli 2017Håkan Hellström63 788[45]
1910 juli 2018Ed Sheeran63 500[46]
2011 juli 2018Ed Sheeran63 500[47]
2122 augusti 2015Metallica63 036[48]
2227 juni 2016Bruce Springsteen & The E Street Band62 701[49]
2325 juni 2016Bruce Springsteen & The E Street Band62 676[50]
249 juni 1985Bruce Springsteen & The E Street Band62 544[42]
2522 juli 2022Iron Maiden61 867[51]
2620 juli 2013Robbie Williams61 449[42]
2711 juni 1983David Bowie61 206[42]
281 augusti 2009U260 099[42]
2930 juli 2022Rammstein59 763[52]
309 augusti 2009Madonna59 600[42]
318 augusti 2009Madonna59 400[42]
327 augusti 2004Gyllene Tider58 977[42]
3312 juni 1983David Bowie58 914[42]
345 juli 2008Bruce Springsteen & The E Street Band58 620[42]
3529 juli 2005U258 478[42]
3629 juli 2022Rammstein58 372[53]
3722 juni 2003Bruce Springsteen & The E Street Band58 310[42]
384 juli 2008Bruce Springsteen & The E Street Band57 942[42]
3931 juli 2009U257 887[42]
4031 juli 1998Rolling Stones57 662[42]
4121 juni 2003Bruce Springsteen & The E Street Band57 441[42]
422 juli 2006Robbie Williams57 245[42]
4321 juni 2009AC/DC57 205
441 juli 2006Robbie Williams56 967
453 augusti 2007Rolling Stones56 821
4619 juni 1982Rolling Stones56 610
471 juli 2011Iron Maiden56 245
4826 juli 2008Iron Maiden56 132
495 augusti 2000Tina Turner56 112
509 juli 2005Iron Maiden56 022
5130 maj 2004Metallica55 802

Idrott

 
52 192 åskådare såg den allsvenska matchen 3 juni 1959 mellan IFK och ÖIS.
DatumEvenemangPublik
16 juli 2012UngdomsfotbollGothia Cup-invigning58 000[54]
14 september 1958BoxningIngemar Johansson vs Eddie Machen53 614
3 juni 1959FotbollIFK Göteborg-Örgryte IS52 194
16 juli 2007UngdomsfotbollGothia Cup invigning52 000
24 juni 1958VM-semifinalSverige - Västtysklandca 51 500 [55]
20 maj 1976Fotboll Div. IIGAIS-IFK Göteborg |50 374[56]
1982Kvartsfinal UEFA-cupenIFK Göteborg - Valencia CF50 108[56]
1977FotbollIFK Göteborg - IF Elfsborg48 296[56]
8 augusti 2012Fotboll (försäsongsmatch)FC Barcelona - Manchester United47 141[57]
1958Kval till AllsvenskanÖrgryte IS - Landskrona BoIS46 405[56]
1975Kval till AllsvenskanIFK Göteborg - Kalmar FF45 941[56]
10 september 2002Fotboll
efter ombyggnaden
IFK Göteborg - Örgryte IS42 386
28 oktober 2007AllsvenskanIFK Göteborg - Trelleborg FF41 171[58]
6 september 1974SpeedwayVM-final38 390
14 augusti 1988Amerikansk fotbollMinnesota Vikings vs Chicago Bears33 150
1 april 2017Allsvenskan FotbollIFK Göteborg-Malmö FF32 129
28 december 2009Elitserien i ishockey 2009/2010Frölunda HC-Färjestads BK>31 144
2002UngdomsfotbollGothia Cup finaler28 710
31 augusti 1990MotocrossUllevi Supercross26 743

Publiksiffror över fler tillfällen

DatumEvenemangPublik
13-14 februari 1971SkridskoVM69 559
två dagar
9 juni 2007MonstertruckingMonster Jam50 000
två shower
4-5 september 2004FriidrottFinnkampen51 567
två dagar

Kommunikationer

Det finns två spårvagnshållplatser nära Ullevi, kallade Ullevi Norra och Ullevi Södra. Det finns ett parkeringsgarage under arenan.

Bilder

Referenser

Noter

  1. ^ Kapaciteten avser antalet sittplatser. Vid konserter kan kapaciteten vara avsevärt högre, Håkan Hellström hade 70 144 åskådare 5 juni 2016, se Publikrekord.
  2. ^ https://gotevent.se/arenor/ullevi/arenafakta/ Arenafakta Ullevi]
  3. ^ [a b c] Boken om Ullevi : upplevelsernas arena. Göteborg: Ullevi, Fritid Göteborg. 1997. sid. 21, 25, 26. Libris 7452159. ISBN 91-630-5642-9 
  4. ^ Vad hände egentligen i Göteborg på femtiotalet? Bengt Ason Holm, Winbergs Förlag, Hudiksvall 1992 ISBN 91-87004-43-7 s.60
  5. ^ [a b] Jerneryd (1975), s. 48.
  6. ^ Kungliga Myntkabinettet Arkiverad 30 januari 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ ULLEVI: sportfesternas storarena — vardagens idrottshem, Byggnadskommitén, Göteborg 1958, s. 12
  8. ^ ULLEVI: sportfesternas storarena — vardagens idrottshem, Byggnadskommitén, Göteborg 1958, s. 3
  9. ^ [a b c] Särtryck ur Väg- och vattenbyggaren nr 4, 1958 & Särtryck ur Byggforum nr 3, 1960.
  10. ^ Arkitekturguide över Göteborg.. Göteborg. 1960. Libris s. 78 1406446, s. 78 
  11. ^ ULLEVI: sportfesternas storarena — vardagens idrottshem, Byggnadskommitén, Göteborg 1958, s. 5ff
  12. ^ Jerneryd (1975), s. 56.
  13. ^ Det hände mycket i Göteborg på sjuttiotalet: [En kronologisk krönika i urval av Bengt Ason Holm] Tre böcker förlag, Göteborg 2015 ISBN 978-91-7029-757-1, s. 70.
  14. ^ 17.00 Portarna öppnas, 17.30 Friidrott, 17.50 Gymnastikuppvisning: 1. Flicktrupp från Burgårdens samrealskola och Vasa kommunala flickskola, gymnastikdirektör Elin Johansson 2. Pojktrupp från Göteborgs praktiska realskola, gymnastikdirektör Folke Friman, 18.15 Invigning: 1. Defilering av gamla olympier och representanter för idrotterna i Nya Ullevi. 2. Körsång: Sveriges Flagga, Alfven, Göteborgs och Bohus läns sångarförbund, dirigent: operasångare Knut Olof Strandberg. 3. Prolog, Uno Asplund. Uppläsare skådespelare Tore Lindwall. 4. Körsång: Morgon, Eklöf. 5. Byggnadskommitténs ordförande Sven Ericson överlämnar anläggningen till staden. 6. Invigning av Riksidrottsförbundets vice ordförande Bo Ekelund 7. Festfanfar, musikdirektör Sven Nerheim 8. Unison kör: Nationalsången. 9. Uttåg. 18.45 Fotboll: Svenska landslaget - Göteborgs stadslag. Källa: Jerneryd (1975), s. 51.
  15. ^ Göteborgs-Posten, 27 november 2012
  16. ^ *Håwi, Lennart; Skarback. Sören (2005). Håwis Göteborg. Sävedalen: Warne. sid. 95. Libris 9799748. ISBN 91-86425-78-1  s. 94
  17. ^ Prytz, Carl Gustaf (1898). Kronologiska Anteckningar rörande Göteborg (2:a utökade upplagan). Göteborg: Wald. Zachrissons Boktryckeri. sid. 67 
  18. ^ Det gamla Göteborg - staden i söder, öster och norr, Tredje delen, C R A Fredberg (1922), Facsimile 1977, Sven Schånberg, Arvid Flygare, Bertil Nyberg, Walter Ekstrands Bokförlag 1977 ISBN 91-7408-015-6 sid. 460
  19. ^ Skarback, Sören (1992). Göteborg på 1600-talet. Göteborg: Tre Böcker Förlag. sid. 18-19. ISBN 91-7029-103-9 
  20. ^ Statyn av Ingemar Johansson invigd”. DN. 17 september 2011. http://www.dn.se/sport/statyn-av-ingemar-johansson-invigd. Läst 17 september 2011. 
  21. ^ Idrottsarvet 2011 - årsbok för Idrottsmuseet i Göteborg, red. Stig A Jönsson, Hans Elbel, Idrottsmuseet i Göteborg 2011 ISSN 0283-1791, s. 118f
  22. ^ Schånberg, Sven & Thölén, Lennart, Göteborg: staden vid älv och hav, Wezäta, Göteborg, 1962, s. 90.
  23. ^ ”Säsongen 1958/1959: Rinkantalet fördubblas” (pdf). Svenska Ishockeyförbundet. sid. 1. Arkiverad från originalet den 7 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150107160106/http://www.swehockey.se/ImageVaultFiles/id_80396/cf_78/1958-59.PDF. Läst 7 januari 2015. 
  24. ^ Från Ullevis arenor : Fotbollsminnen, Bengt A. Öhnander, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2002 ISBN 91-7029-495-X, s. 59
  25. ^ ”Ullevi är rocksäkert”. Göteborgs-Posten. 2 november 2010. https://www.gp.se/kultur/musik/ullevi-%C3%A4r-rocks%C3%A4kert-1.1046736. Läst 18 juli 2011. 
  26. ^ Got Event AB, Ullevi utökar publikkapaciteten till 75 000! Arkiverad 30 september 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  27. ^ "Ullevi - från dåtid till nutid". Gotevent.se. Läst 5 oktober 2012.
  28. ^ Karolina Strömbäck Horney (2012-10-29): "Bruce slog rekord – igen". Aftonbladet.se. Läst 5 oktober 2012.
  29. ^ ”Hellström slår nytt publikrekord på Ullevi”. DN.SE. 27 augusti 2022. https://www.dn.se/kultur/hellstrom-slar-nytt-publikrekord-pa-ullevi/. Läst 28 augusti 2022. 
  30. ^ ”Håkans nya magiska rekord – 70 144”. http://www.expressen.se/gt/noje/hakans-nya-magiska-rekord--70-144/. Läst 5 juni 2016. 
  31. ^ ”Håkan Hellström fredag den 26 augusti 2022: Så var konserten”. https://www.aftonbladet.se. 26 augusti 2022. Arkiverad från originalet den 26 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220826214359/https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/lV8eWo/hakan-hellstrom-fredag-den-26-augusti-2022-sa-var-konserten. Läst 27 augusti 2022. 
  32. ^ ”Håkan Hellström slog alla tiders Ullevi-rekord”. http://www.expressen.se/gt/noje/hakan-hellstrom-slog-alla-tiders-ullevi-rekord/. Läst 4 juni 2016. 
  33. ^ ”Recension: Håkan Hellström, Ullevi, lördag, 20 augusti”. https://www.gp.se/kultur/musik/recension-h%C3%A5kan-hellstr%C3%B6m-ullevi-l%C3%B6rdag-20-augusti-1.79304256. Läst 21 augusti 2022. 
  34. ^ ”Håkan Hellström slår publikrekord”. http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article19019221.ab. Läst 7 juni 2014. 
  35. ^ ”Ingen annan svensk artist kan mäta sig med Håkan Hellström”. https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/KzQl36/hakan-hellstrom-pa-ullevi-19-augusti-2022-recension-och-plusbetyg. Läst 21 augusti 2022. 
  36. ^ ”Sheeran charmar Ullevi men berör bara glimtvis”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/1O1JyG. Läst 11 augusti 2022. 
  37. ^ [a b] "Bruce slog rekord – igen" Aftonbladet.se. 29 juli 2012. Läst 15 september 2012.
  38. ^ Coldplays andra spelning handlade om drömmar”. Göteborgs-Posten. http://www.gp.se/n%C3%B6je/musik/coldplays-andra-spelning-handlade-om-dr%C3%B6mmar-1.4387710. Läst 27 juni 2017. 
  39. ^ Så bra var Coldplays första spelning på Ullevi”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/musik/rockbjornen/a/lqK0G/sa-bra-var-coldplays-forsta-spelning-pa-ullevi. Läst 28 juni 2017. 
  40. ^ ”Så bra var Håkan Hellströms sista spelning på Ullevi”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/KVmpe. Läst 11 juli 2019. 
  41. ^ ”Bruce Springsteen på Ullevi”. http://www.gp.se/n%C3%B6je/bruce-springsteen-p%C3%A5-ullevi-1.3502693. Läst 24 juli 2016. 
  42. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q] ”De största konserterna på Ullevi”. Got Event. 17 november 2014. Arkiverad från originalet den 7 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150107165153/http://www.scandinavium.se/arenafakta/ULL_publikrekord_1.asp. Läst 7 januari 2015. 
  43. ^ ”Lite för mycket av allt på Guns N' Roses bjudning”. Expressen. 22 juli 2018. https://www.expressen.se/noje/lite-for-mycket-av-allt-pa-guns-n-roses-bjudning/. 
  44. ^ ”Metallica slog nordiskt publikrekord”. https://www.gp.se/kultur/musik/metallica-slog-nordiskt-publikrekord-1.16140520. Läst 10 juli 2019. 
  45. ^ ”Så bra var Håkan Hellströms första spelning på Ullevi”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/rqjqm. Läst 11 juli 2019. 
  46. ^ ”Så bra var Ed Sheerans första spelning på Ullevi”. Aftonbladet. 10 juli 2018. https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/musik/a/J1ym1P/sa-bra-var-ed-sheerans-forsta-spelning-pa-ullevi. 
  47. ^ ”Så bra var Ed Sheerans sista spelning på Ullevi”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/gPAq41. Läst 11 juli 2019. 
  48. ^ ”Så bra var Metallicas spelning på Ullevi”. http://www.expressen.se/noje/sa-bra-var-metallicas-spelning-pa-ullevi/. Läst 24 augusti 2015. 
  49. ^ ”Så bra var Bruce Springsteen i kväll”. http://www.expressen.se/noje/kronikorer/anders-nunstedt/sa-bra-var-bruce-springsteen-i-kvall-1/. Läst 29 juni 2016. 
  50. ^ ”Inget publikrekord för Bossen på Ullevi”. http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/musik/rockbjornen/brucespringsteen/article23067541.ab. Läst 29 juni 2016. 
  51. ^ ”Iron Maiden börjar trögt – men slutar som stora vinnare på Ullevi”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/jaomKb. Läst 28 juli 2022. 
  52. ^ ”Till Lindemann och hans Rammstein fick Ullevi att koka”. 29 juli 2022. https://www.goteborgdirekt.se/noje/rammstein-skakade-om-ullevi/[email protected]/. Läst 30 juli 2022. 
  53. ^ ”Rammstein skakade om Ullevi”. https://www.goteborgdirekt.se/noje/rammstein-skakade-om-ullevi/[email protected]/. Läst 30 juli 2022. 
  54. ^ Malin Jonson (17 juli 2012). ”58 000 med på invigningen”. gp.se. Arkiverad från originalet den 18 juli 2012. https://web.archive.org/web/20120718163216/http://www.gp.se/sport/1.1006512-58-000-med-pa-invigningen. Läst 17 juli 2012. 
  55. ^ ”VM i Sverige 1958 - Slutspelet”. fogis.se. http://fogis.se/om-svff/ar-for-ar/klassiska-landslag/vm-1958/slutspelet-vm-1958/. Läst 30 juli 2012. 
  56. ^ [a b c d e] Lars Nylin (19 augusti 2008). ”11 klassiska matcher på Ullevi”. aftonbladet.se. http://www.aftonbladet.se/sportbladet/sportchansen/article11491278.ab. Läst 30 juli 2012. 
  57. ^ http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/internationell/article15233858.ab
  58. ^ ”IFK Göteborg 2004-2010”. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924044601/http://www.ifkgoteborg.se/Om-IFK-Goteborg/Presentation/Historik/2007-09/. Läst 30 augusti 2015. 

[1]

Tryckta källor[2]

  • Hansson, Bengt; Johansson, Kurt (1983). Ullevi - 25 fantastiska år. Göteborg: Göteborgstidningen (GT). Libris 394673 
  • Nya Ullevi, Särtryck ur Väg- och vattenbyggaren nr 4, 1958 samt Särtryck ur Byggforum nr 3, 1960
  • Jerneryd, Roland (1975). Förvaltningen som försvann: en berättelse om Idrotts- och friluftsnämnden i Göteborg 1956-1975 och dess föregångare. Göteborg: [Wettergrens bokh. Libris 869740 

Webbkällor

Vidare läsning

Externa länkar

Innehållet är tillgängligt under CC BY-SA 3.0 om ingenting annat anges. Images, videos and audio are available under their respective licenses.
This article uses material from the Wikipedia article Ullevi, which is released under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 license ("CC BY-SA 3.0"); additional terms may apply. (view authors).