Övertorneå kommun är en kommun i Norrbottens län i Sverige.
Centralort är Övertorneå.
Övertorneå kommun Kommun | |
Övertorneå centrum | |
Övertorneå kommunvapen | |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Norrbotten |
Län | Norrbottens län |
Centralort | Övertorneå |
Inrättad | 1 januari 1971 |
Befolkning, areal | |
Folkmängd | 4 088 () |
Areal | 2 488,29 kvadratkilometer () |
- därav land | 2 358,03 kvadratkilometer |
- därav vatten | 130,26 kvadratkilometer |
Bef.täthet | 1,73 inv./km² (land) |
Läge | |
Kommunen i länet. | |
Koordinater | 66°23′00″N 23°40′00″Ö / 66.383333333333°N 23.666666666667°Ö |
Utsträckning | SCB:s kartsök |
Domkretstillhörighet | |
Domkrets | Haparanda domkrets |
Om förvaltningen | |
Org.nummer | 212000-2700 |
Anställda | 575 () |
Webbplats | Officiell webbplats |
Koder och länkar | |
Kommunkod | 2518 |
GeoNames | 603813 |
Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
Redigera Wikidata |
Kommunen genomflyts av Torne älv, en av de stora älvar som inte är utbyggda med vattenkraftverk. Tjänstenäringarna dominerar det lokala näringslivet, de största arbetsgivarna är dock kommunen och regionen.
Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit negativ. Kommunen har haft skiftande koalitionsstyren, största parti i kommunfullmäktige har dock i samtliga val varit Socialdemokraterna.
Kommunens område motsvarar större delen av Övertorneå socken samt Hietaniemi socken. Vid kommunreformen 1862 bildades i dessa socknar Hietaniemi landskommun och Övertorneå landskommun. Den 3 juni 1870 fördes en del av Övertorneå landskommun till då nybildade Korpilombolo landskommun.
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen. Den 1 januari 1969 införlivades Hietaniemi landskommun i Övertorneå landskommun.
Övertorneå kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Övertorneå landskommun.
Kommunen ingår sedan bildandet i Haparanda domsaga.
Kommunen ingår sedan 2000 i Förvaltningsområdet för finska och för meänkieli, kommunnamnet är Övertorneån kunta på finska och Mataringin kunta på meänkieli.
Övertorneå kommun gränsar till Pajala kommun i norr, Överkalix kommun i väster, Kalix kommun i sydväst, Haparanda kommun i söder samt i öster till de finska kommunerna Övertorneå och Pello. Kommunen ligger i den svenska delen av Tornedalen.
Genom kommunen flyter Torne älv som är en av de stora älvar som inte är utbyggda med vattenkraftverk. Älven rinner ut i Bottenviken men är också källa till bifloden Muonioälven, tillsammans utgör de två älvarna gränsen mot Finland. Bland större sjöar återfinns Puostijärvi, Penikkajärvi och Kukasjärvi.
I kommunen finns 23 naturreservat i Övertorneå kommun som förvaltas av Länsstyrelsen i Norrbottens län. Urskogslik barrskog återfinns i Juurakkomaa naturreservat som är beläget på gränsen mellan Övertorneå och Överkalix kommuner. Flera naturreservat är belägna på bergstoppar, däribland Vittakero, Isovaara och Makkarajärvi. Armasjärvimyren, belägen en mil sydväst om Övertorneå, var tidigare en havsvik men landhöjningen har förändrat området. På myren växer bland annat kärrbräken, en växt som annars hör hemma i södra Sverige, likväl som myggstarr, en fjällväxt.
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling – Övertorneå församling.
Från 2016 indelas kommunen istället i tre distrikt – Hietaniemi, Svanstein och Övertorneå.
Sett över ett år är medeltemperaturen i Övertorneå kommun mellan -1 och +1 °C. Variationerna i temperaturen kan på ett år uppgå till närmare 80 grader. Både klimat och växtlighet gynnas av sommarhalvårets många soltimmar och vegetationsperiodens längd är 120–150 dygn. Årsnederbörden varierar mellan 500 och 800 mm. Ett normalår har kommunen ett snötäcke under 175–200 dygn.
Den 31 december 2015 fanns det tre tätorter i Övertorneå kommun.
Nr | Tätort | Folkmängd |
---|---|---|
1 | Övertorneå | 1 906 |
2 | Juoksengi | 327 |
3 | Hedenäset | 243 |
Centralorten är i fet stil.
Det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2024-04) Motivering: Resultat från valet 2022 saknas Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Största parti i kommunfullmäktige har i samtliga val varit Socialdemokraterna. Partiet hade även egen majoritet under mandatperioderna 1994-1998 och 2010-2014. Näst största parti i kommunfullmäktige har i samtliga val varit Centerpartiet, med undantag för valet 1998 (då Övertorneå-alternativet blev det näst största partiet). I valet 2014 fick Centerpartiet 5 fler röster än Övertorneås Fria Alternativ, men de två partierna hade samma antal mandat.
I kommunfullmäktigevalet 2010 var Övertorneå den kommun med högst andel personröster i Sverige. Av alla röster på partier som tagit mandat var 73,0 procent personröster; i hela Sverige var andelen 31,2 procent.
Övertorneå kommun styrdes under mandatperioden 2015-2018 av en majoritet bestående av Centerpartiet, Övertorneås Fria Alternativ, Norrbottens sjukvårdsparti, Kristdemokraterna och Moderaterna. Efter valet 2018 gjordes en ny koalition där samtliga partier kvarstod i allians bortsett från Moderaterna som byttes ut mot Vänsterpartiet. Två av Sveriges riksdagspartier saknar representation i fullmäktige – Miljöpartiet och Liberalerna.
Miljöpartiet har aldrig haft något mandat och Folkpartiet/Liberalerna förlorade sina mandat i fullmäktige vid valet 1994.
År | Partier | |||||
---|---|---|---|---|---|---|
1992-1994 | C | ÖA | M | KD | FP | |
1995-1998 | S | |||||
1999-2002 | S | C | V | |||
2003-2006 | S | NS | V | ÖA | ||
2007-2008 | S | V | ÖA | |||
2008-2010 | C | NS | ÖA | M | KD | |
2011-2014 | S | V | ÖFA | |||
2015-2018 | ÖFA | C | NS | KD | M | |
2018- | C | NS | KD | V | ÖFA |
Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2024-01) Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Presidium 2019–2022 | ||
---|---|---|
Ordförande | NS | Tomas Vedestig |
Förste vice ordförande | C | Riitta Björk |
Andre vice ordförande | C | Inga Savilahti Häggbo |
Källa: Kommunfullmäktiges ledamöter Övertorneå Kommun
Valår | V | S | APK | ÖFA | SD | NS | ÖA | Prt | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1970 | 7 | 14 | 12 | 1 | 5 |
| 39 | 86,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1973 | 6 | 16 | 12 | 1 | 4 |
| 39 | 89,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1976 | 6 | 17 | 12 | 1 | 3 |
| 39 | 90,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1979 | 5 | 17 | 1 | 11 | 1 | 1 | 3 |
| 39 | 89,8 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1982 | 5 | 18 | 1 | 10 | 1 | 1 | 3 |
| 39 | 88,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1985 | 5 | 17 | 1 | 11 | 1 | 1 | 3 |
| 39 | 85,6 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1988 | 4 | 19 | 11 | 1 | 1 | 3 |
| 39 | 81,0 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1991 | 3 | 16 | 6 | 8 | 1 | 1 | 4 |
| 39 | 79,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1994 | 3 | 20 | 4 | 10 | 2 |
| 39 | 81,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1998 | 4 | 13 | 3 | 6 | 5 | 2 | 2 |
| 35 | 77,38 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2002 | 4 | 13 | 4 | 4 | 6 | 2 | 2 |
| 35 | 70,90 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2006 | 3 | 14 | 5 | 2 | 8 | 1 | 2 |
| 35 | 71,33 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2010 | 4 | 16 | 1 | 2 | 6 | 1 | 1 |
| 31 | 77,12 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2014 | 2 | 10 | 7 | 1 | 2 | 7 | 1 | 1 |
| 31 | 75,60 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2018 | 1 | 9 | 1 | 2 | 3 | 1 | 6 | 2 |
| 25 | 76,20 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Totalt har kommunstyrelsen 11 ledamöter, varav fyra tillhör Socialdemokraterna, två tillhör Centerpartiet medan Sjukvårdspartiet, Kristdemokraterna, Övertorneås fria alternativ, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna alla har en ledamot vardera.
Presidium 2019–2022 | ||
---|---|---|
Ordförande | C | Tomas Mörtberg |
Vice ordförande | C | Robert Grape |
Namn | Tillträdde | Avgick | |
---|---|---|---|
Harry Grape (C) | 1 januari 1992 | 31 december 1994 | |
Kurt A Larsson (S) | 1 januari 1995 | 1998 | |
Arne Honkamaa (S) | 1999 | september 2008 | |
Linda Ylivainio (C) | oktober 2008 | 31 december 2010 | |
Roland Kemppainen (S) | 1 januari 2011 | 31 december 2014 | |
Tomas Mörtberg (C) | 1 januari 2015- |
Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | ||
---|---|---|---|---|
Barn- och utbildningsnämnden | C | Börje Rytiniemi | NS | Magnus Pettersson |
Samhällsbyggnadsnämnden | C | Håkan Sandkvist | NS | Johan Kummu |
Socialnämnden | NS | Tomas Vedestig | ÖFA | Ann-Cristin Tötterman Hjort |
Valnämnden | C | Artur Andersson | ÖFA | Anna Rousu |
Krisledningsnämnd | Peter Juntti (kommundirektör) | Roland Mäki (räddningschef) |
Källa: Övertorneå kommun
Parti | Valdistrikt | Kommun | |
---|---|---|---|
Starkaste | Andel | Andel | |
S | Övertorneå | 43,31 % | 36,76 % |
C | Hedenäset | 32,53 % | 24,04 % |
NS | Svanstein | 13,58 % | 9,95 % |
KD | Svanstein | 14,31 % | 7,94 % |
SD | Övertorneå | 7,50 % | 7,08 % |
V | Svanstein | 9,72 % | 5,82 % |
Prt | Hedenäset | 8,06 % | 4,13 % |
ÖFA | Kuivakangas | 4,80 % | 3,23 % |
M | Hedenäset | 1,08 % | 0,65 % |
MP | Hedenäset | 0,27 % | 0,14 % |
FI | Hedenäset | 0,27 % | 0,14 % |
L | Hedenäset | 0,27 % | 0,07 % |
Data hämtat från Valmyndigheten. |
Exklusive uppsamlingsdistrikt
Övertorneå kommun har tre vänorter.
Tjänstenäringarna dominerar det lokala näringslivet. I början av 2020-talet svarade de areella näringarna (området i Tornedalen har bördig jordbruksmark och skogsbruket är basen för kommunens sågverksindustri) för 12 procent av arbetstillfällena. 8 procent av arbetstillfällena fanns inom tillverkningsindustrin, som i huvudsak bestod av småföretag. Kommunen var den största arbetsgivaren tillsammans med regionen. Därutöver finns en lång hantverkstradition inom trä, läder och textil. I kommunen finns koncessionssamebyarna Pirttijärvi, Korju och Liehittäjä.
Kommunen är samverkar med kommunerna Pajala, Överkalix, Haparanda och Kalix i Heart of Lapland, en del av Sveriges arktiska destination Swedish Lapland, i syfte att utveckla besöksnäringen. Besöksnäringen fokuserar på "det unika med miljön och den arktiska naturen". Bland sevärdheter återfinns exempelvis forsen Kattilakoski i Niskanpää, polcirkelpassagen i Juoksengi, Midnattssolen och utsiktsberget Niemis.
Befolkningsutvecklingen i Övertorneå kommun 1970–2020 | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1970 | 7 356 | |||
1975 | 6 526 | |||
1980 | 6 293 | |||
1985 | 6 181 | |||
1990 | 6 093 | |||
1995 | 6 063 | |||
2000 | 5 602 | |||
2005 | 5 229 | |||
2010 | 4 812 | |||
2015 | 4 603 | |||
2020 | 4 217 | |||
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. |
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 401, eller 29,74 % av befolkningen (hela befolkningen: 4 711 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 270, eller 23,56 %.
Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Övertorneå kommun.
Nr | Födelseland | Antal | Andel (%) | Andel i hela riket |
---|---|---|---|---|
1 | Sverige | 3 077 | 74,70 | 79,61 |
2 | Finland | 761 | 18,48 | 1,26 |
3 | Sudan | 31 | 0,75 | 0,08 |
4 | Norge | 26 | 0,63 | 0,38 |
4 | Thailand | 26 | 0,63 | 0,43 |
6 | Estland | 25 | 0,61 | 0,09 |
7 | Eritrea | 24 | 0,58 | 0,47 |
8 | Afghanistan | 23 | 0,56 | 0,62 |
9 | Ryssland | 14 | 0,34 | 0,24 |
10 | Tyskland | 12 | 0,29 | 0,53 |
Ursprungligen befolkades Tornedalen österifrån. Traditionellt har befolkningen varit blandad mellan svenskar, samer och finnar. Sedan medeltiden har dock finska varit det dominerande språket i området som idag utgör Övertorneå kommun. Även efter gränsdragningen 1809 förblev gårds- och byanamn på finska. Svenskan blev inte vanlig i området förrän de statliga skolorna inrättades i slutet på 1800-talet. Även järnvägens ankomst till kyrkbyn Matarengi 1914–1915 bidrog till att svenskan etablerades. Giftermål över gränsen, poikkinainti, har bidragit till att behålla det finska språket även på den svenska sidan av gränsen.
I Hietaniemi distrikt finns runt 45 stenåldersboplatser, vilka delvis inkluderar grop- och vallanläggningar. Därtill finns knappt 50 fångstgropar. Ett litet medeltida gravfält finns vid Kyrkudden och i distriktet finns lämningar efter samiska visten och flyttningsvägar. Bland byggnadsminnen återfinns biografen Röda kvarn. Andra kulturarv är Aunesgården, en typisk tornedalsk byggnad från 1800-talets första årtionden. Bland de kulturmiljöer som utpekas av Riksantikvarieämbetet återfinns Hanhivittikko fäbod, försvarsanläggningen från andra världskriget i Isovaara, Övertorneå kyrkoby och världsarvet Struves meridianbåge.
Andra välkända kulturinslag är träkyrkorna i Övertorneå och Hedenäset – Övertorneå kyrka respektive Hietaniemi kyrka – med unik orgel från 1600-talet.
Blasonering: I fält av silver en gående svart räv, med röd tunga, mellan tre sexuddiga röda stjärnor ordnade två och en.
Ett 1600-talssigill för Övertorneå kyrka innehåller ett djur, som kan tolkas som en räv. Vapnet skapades och fastställdes för Övertorneå landskommun 1949. Det registrerades hos Patent- och registreringsverket för den nya kommunen 1974.
This article uses material from the Wikipedia Svenska article Övertorneå kommun, which is released under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 license ("CC BY-SA 3.0"); additional terms may apply (view authors). Innehållet är tillgängligt under CC BY-SA 4.0 om ingenting annat anges. Images, videos and audio are available under their respective licenses.
®Wikipedia is a registered trademark of the Wiki Foundation, Inc. Wiki Svenska (DUHOCTRUNGQUOC.VN) is an independent company and has no affiliation with Wiki Foundation.