Övertorneå Kommun: Kommun i Norrbottens län, Sverige

Övertorneå kommun är en kommun i Norrbottens län i Sverige.

Centralort är Övertorneå.

Övertorneå kommun
Kommun
Övertorneå Kommun: Administrativ historik, Geografi, Styre och politik
Övertorneå centrum
Kommunens vapen.
Övertorneå kommunvapen
LandSverige
LandskapNorrbotten
LänNorrbottens län
CentralortÖvertorneå
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd4 088 ()
Areal2 488,29 kvadratkilometer ()
- därav land2 358,03 kvadratkilometer
- därav vatten130,26 kvadratkilometer
Bef.täthet1,73 inv./km² (land)
Läge
Övertorneå Kommun: Administrativ historik, Geografi, Styre och politik
Kommunen i länet.
Koordinater66°23′00″N 23°40′00″Ö / 66.383333333333°N 23.666666666667°Ö / 66.383333333333; 23.666666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsHaparanda domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2700
Anställda575 ()
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2518
GeoNames603813
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Kommunen genomflyts av Torne älv, en av de stora älvar som inte är utbyggda med vattenkraftverkTjänstenäringarna dominerar det lokala näringslivet, de största arbetsgivarna är dock kommunen och regionen.

Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit negativ. Kommunen har haft skiftande koalitionsstyren, största parti i kommunfullmäktige har dock i samtliga val varit Socialdemokraterna.

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar större delen av Övertorneå socken samt Hietaniemi socken. Vid kommunreformen 1862 bildades i dessa socknar Hietaniemi landskommun och Övertorneå landskommun. Den 3 juni 1870 fördes en del av Övertorneå landskommun till då nybildade Korpilombolo landskommun.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen. Den 1 januari 1969 införlivades Hietaniemi landskommun i Övertorneå landskommun.

Övertorneå kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Övertorneå landskommun.

Kommunen ingår sedan bildandet i Haparanda domsaga.

Kommunen ingår sedan 2000 i Förvaltningsområdet för finska och för meänkieli, kommunnamnet är Övertorneån kunta på finska och Mataringin kunta på meänkieli.

Geografi

Övertorneå kommun gränsar till Pajala kommun i norr, Överkalix kommun i väster, Kalix kommun i sydväst, Haparanda kommun i söder samt i öster till de finska kommunerna Övertorneå och Pello. Kommunen ligger i den svenska delen av Tornedalen.

Övertorneå Kommun: Administrativ historik, Geografi, Styre och politik 
Odlingslandskap i Övertorneå.

Hydrografi

Genom kommunen flyter Torne älv som är en av de stora älvar som inte är utbyggda med vattenkraftverk. Älven rinner ut i Bottenviken men är också källa till bifloden Muonioälven, tillsammans utgör de två älvarna gränsen mot Finland. Bland större sjöar återfinns Puostijärvi, Penikkajärvi och Kukasjärvi.

Naturskydd

I kommunen finns 23 naturreservat i Övertorneå kommun som förvaltas av Länsstyrelsen i Norrbottens län. Urskogslik barrskog återfinns i Juurakkomaa naturreservat som är beläget på gränsen mellan Övertorneå och Överkalix kommuner. Flera naturreservat är belägna på bergstoppar, däribland Vittakero, Isovaara och Makkarajärvi. Armasjärvimyren, belägen en mil sydväst om Övertorneå, var tidigare en havsvik men landhöjningen har förändrat området. På myren växer bland annat kärrbräken, en växt som annars hör hemma i södra Sverige, likväl som myggstarr, en fjällväxt.

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling – Övertorneå församling.

Övertorneå Kommun: Administrativ historik, Geografi, Styre och politik 
Distrikt inom Övertorneå kommun.

Från 2016 indelas kommunen istället i tre distriktHietaniemi, Svanstein och Övertorneå.

Klimat

Sett över ett år är medeltemperaturen i Övertorneå kommun mellan -1 och +1 °C. Variationerna i temperaturen kan på ett år uppgå till närmare 80 grader. Både klimat och växtlighet gynnas av sommarhalvårets många soltimmar och vegetationsperiodens längd är 120–150 dygn. Årsnederbörden varierar mellan 500 och 800 mm. Ett normalår har kommunen ett snötäcke under 175–200 dygn.

Tätorter

Den 31 december 2015 fanns det tre tätorter i Övertorneå kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Övertorneå 1 906
2 Juoksengi 327
3 Hedenäset 243

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik

Styre

Största parti i kommunfullmäktige har i samtliga val varit Socialdemokraterna. Partiet hade även egen majoritet under mandatperioderna 1994-1998 och 2010-2014. Näst största parti i kommunfullmäktige har i samtliga val varit Centerpartiet, med undantag för valet 1998 (då Övertorneå-alternativet blev det näst största partiet). I valet 2014 fick Centerpartiet 5 fler röster än Övertorneås Fria Alternativ, men de två partierna hade samma antal mandat.

I kommunfullmäktigevalet 2010 var Övertorneå den kommun med högst andel personröster i Sverige. Av alla röster på partier som tagit mandat var 73,0 procent personröster; i hela Sverige var andelen 31,2 procent.

Övertorneå kommun styrdes under mandatperioden 2015-2018 av en majoritet bestående av Centerpartiet, Övertorneås Fria Alternativ, Norrbottens sjukvårdsparti, Kristdemokraterna och Moderaterna. Efter valet 2018 gjordes en ny koalition där samtliga partier kvarstod i allians bortsett från Moderaterna som byttes ut mot Vänsterpartiet. Två av Sveriges riksdagspartier saknar representation i fullmäktige – Miljöpartiet och Liberalerna.

Miljöpartiet har aldrig haft något mandat och Folkpartiet/Liberalerna förlorade sina mandat i fullmäktige vid valet 1994.

År Partier
1992-1994 C ÖA M KD FP
1995-1998 S
1999-2002 S C V
2003-2006 S NS V ÖA
2007-2008 S V ÖA
2008-2010 C NS ÖA M KD
2011-2014 S V ÖFA
2015-2018 ÖFA C NS KD M
2018- C NS KD V ÖFA

Kommunfullmäktige

Presidium

Presidium 2019–2022
Ordförande NS Tomas Vedestig
Förste vice ordförande C Riitta Björk
Andre vice ordförande C Inga Savilahti Häggbo

Källa: Kommunfullmäktiges ledamöter Övertorneå Kommun

Mandatfördelning i Övertorneå kommun, valen 1970–2018

ValårVSAPKÖFASDNSÖAPrtCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19707141215
714125
3986,1
38
19736161214
616124
3989,7
34
19766171213
617123
3990,1
34
1979517111113
517113
3989,8
318
1982518110113
518103
3988,0
318
1985517111113
517113
3985,6
2910
198841911113
419113
3981,0
327
199131668114
316684
3979,7
309
19943204102
3204102
3981,1
2712
199841336522
41336522
3577,38
287
200241344622
41344622
3570,90
2312
200631452812
3145282
3571,33
2114
201041612611
41626
3177,12
1813
2014210712711
210727
3175,60
1912
201819123162
92362
2576,20
1312
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Kommunstyrelse

Totalt har kommunstyrelsen 11 ledamöter, varav fyra tillhör Socialdemokraterna, två tillhör Centerpartiet medan Sjukvårdspartiet, Kristdemokraterna, Övertorneås fria alternativ, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna alla har en ledamot vardera.

Presidium 2019–2022
Ordförande C Tomas Mörtberg
Vice ordförande C Robert Grape

Lista över kommunstyrelsens ordförande

Namn Tillträdde Avgick
  Harry Grape (C) 1 januari 1992 31 december 1994
  Kurt A Larsson (S) 1 januari 1995 1998
  Arne Honkamaa (S) 1999 september 2008
  Linda Ylivainio (C) oktober 2008 31 december 2010
  Roland Kemppainen (S) 1 januari 2011 31 december 2014
  Tomas Mörtberg (C) 1 januari 2015-

Övriga nämnder

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Barn- och utbildningsnämnden C Börje Rytiniemi NS Magnus Pettersson
Samhällsbyggnadsnämnden C Håkan Sandkvist NS Johan Kummu
Socialnämnden NS Tomas Vedestig ÖFA Ann-Cristin Tötterman Hjort
Valnämnden C Artur Andersson ÖFA Anna Rousu
Krisledningsnämnd Peter Juntti (kommundirektör) Roland Mäki (räddningschef)

Källa: Övertorneå kommun

Partiernas starkaste stöd i kommunfullmäktigevalet 2018

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S Övertorneå 43,31  % 36,76  %
C Hedenäset 32,53  % 24,04  %
NS Svanstein 13,58  % 9,95  %
KD Svanstein 14,31  % 7,94  %
SD Övertorneå 7,50  % 7,08  %
V Svanstein 9,72  % 5,82  %
Prt Hedenäset 8,06  % 4,13  %
ÖFA Kuivakangas 4,80  % 3,23  %
M Hedenäset 1,08  % 0,65  %
MP Hedenäset 0,27  % 0,14  %
FI Hedenäset 0,27  % 0,14  %
L Hedenäset 0,27  % 0,07  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Exklusive uppsamlingsdistrikt

Internationella relationer

Övertorneå kommun har tre vänorter.

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

Tjänstenäringarna dominerar det lokala näringslivet. I början av 2020-talet svarade de areella näringarna (området i Tornedalen har bördig jordbruksmark och skogsbruket är basen för kommunens sågverksindustri) för 12 procent av arbetstillfällena. 8 procent av arbetstillfällena fanns inom tillverkningsindustrin, som i huvudsak bestod av småföretag. Kommunen var den största arbetsgivaren tillsammans med regionen. Därutöver finns en lång hantverkstradition inom trä, läder och textil. I kommunen finns koncessionssamebyarna Pirttijärvi, Korju och Liehittäjä.

Tjänster och turism

Övertorneå Kommun: Administrativ historik, Geografi, Styre och politik 
Bron mellan Finland och Övertorneå centralort, sedd från Finland. Bakom bron ses Isovaara.

Kommunen är samverkar med kommunerna Pajala, Överkalix, Haparanda och Kalix i Heart of Lapland, en del av Sveriges arktiska destination Swedish Lapland, i syfte att utveckla besöksnäringen. Besöksnäringen fokuserar på "det unika med miljön och den arktiska naturen". Bland sevärdheter återfinns exempelvis forsen Kattilakoski i Niskanpää, polcirkelpassagen i Juoksengi, Midnattssolen och utsiktsberget Niemis.

Befolkning

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Övertorneå kommun 1970–2020
ÅrFolkmängd
1970
  
7 356
1975
  
6 526
1980
  
6 293
1985
  
6 181
1990
  
6 093
1995
  
6 063
2000
  
5 602
2005
  
5 229
2010
  
4 812
2015
  
4 603
2020
  
4 217
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Migration

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 401, eller 29,74 % av befolkningen (hela befolkningen: 4 711 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 270, eller 23,56 %.

Invånare efter de 10 vanligaste födelseländerna

Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Övertorneå kommun.

Nr Födelseland Antal Andel (%) Andel
i hela riket
1 Övertorneå Kommun: Administrativ historik, Geografi, Styre och politik  Sverige 3 077 74,70 79,61
2 Övertorneå Kommun: Administrativ historik, Geografi, Styre och politik  Finland 761 18,48 1,26
3 Övertorneå Kommun: Administrativ historik, Geografi, Styre och politik  Sudan 31 0,75 0,08
4 Övertorneå Kommun: Administrativ historik, Geografi, Styre och politik  Norge 26 0,63 0,38
4 Övertorneå Kommun: Administrativ historik, Geografi, Styre och politik  Thailand 26 0,63 0,43
6 Övertorneå Kommun: Administrativ historik, Geografi, Styre och politik  Estland 25 0,61 0,09
7 Övertorneå Kommun: Administrativ historik, Geografi, Styre och politik  Eritrea 24 0,58 0,47
8 Övertorneå Kommun: Administrativ historik, Geografi, Styre och politik  Afghanistan 23 0,56 0,62
9 Övertorneå Kommun: Administrativ historik, Geografi, Styre och politik  Ryssland 14 0,34 0,24
10 Övertorneå Kommun: Administrativ historik, Geografi, Styre och politik  Tyskland 12 0,29 0,53

Språk

Ursprungligen befolkades Tornedalen österifrån. Traditionellt har befolkningen varit blandad mellan svenskar, samer och finnar. Sedan medeltiden har dock finska varit det dominerande språket i området som idag utgör Övertorneå kommun. Även efter gränsdragningen 1809 förblev gårds- och byanamn på finska. Svenskan blev inte vanlig i området förrän de statliga skolorna inrättades i slutet på 1800-talet. Även järnvägens ankomst till kyrkbyn Matarengi 1914–1915 bidrog till att svenskan etablerades. Giftermål över gränsen, poikkinainti, har bidragit till att behålla det finska språket även på den svenska sidan av gränsen.

Kultur

Övertorneå Kommun: Administrativ historik, Geografi, Styre och politik 
Hanhivittikko fäbod.

Kulturarv

I Hietaniemi distrikt finns runt 45 stenåldersboplatser, vilka delvis inkluderar grop- och vallanläggningar. Därtill finns knappt 50 fångstgropar. Ett litet medeltida gravfält finns vid Kyrkudden och i distriktet finns lämningar efter samiska visten och flyttningsvägar. Bland byggnadsminnen återfinns biografen Röda kvarn. Andra kulturarv är Aunesgården, en typisk tornedalsk byggnad från 1800-talets första årtionden. Bland de kulturmiljöer som utpekas av Riksantikvarieämbetet återfinns Hanhivittikko fäbod, försvarsanläggningen från andra världskriget i Isovaara, Övertorneå kyrkoby och världsarvet Struves meridianbåge.

Andra välkända kulturinslag är träkyrkorna i Övertorneå och Hedenäset – Övertorneå kyrka respektive Hietaniemi kyrka – med unik orgel från 1600-talet.

Kommunvapen

Blasonering: I fält av silver en gående svart räv, med röd tunga, mellan tre sexuddiga röda stjärnor ordnade två och en.

Ett 1600-talssigill för Övertorneå kyrka innehåller ett djur, som kan tolkas som en räv. Vapnet skapades och fastställdes för Övertorneå landskommun 1949. Det registrerades hos Patent- och registreringsverket för den nya kommunen 1974.

Se även

Referenser

Fotnoter

Källor

Externa länkar

Tags:

Övertorneå Kommun Administrativ historikÖvertorneå Kommun GeografiÖvertorneå Kommun Styre och politikÖvertorneå Kommun Ekonomi och infrastrukturÖvertorneå Kommun BefolkningÖvertorneå Kommun KulturÖvertorneå Kommun Se ävenÖvertorneå Kommun ReferenserÖvertorneå Kommun Externa länkarÖvertorneå KommunCentralortNorrbottens länSverigeSveriges kommunerÖvertorneå, Sverige

🔥 Trending searches on Wiki Svenska:

Agnetha FältskogMjälteLuxemburgBrynäs IFGeneration XAxolotlMadagaskarI dina händerEstlandVietnamAmy WinehouseAlbin SundsvikGäddaSaab AutomobileLista över öar i KroatienAlice Teodorescu MåweLivstids fängelse i SverigePolisens grader i SverigeNatoThorsten FlinckEbba Hultkvist StragneEuropeEuropeiska enhetsaktenBob MarleyGubbängenSödermanlandMeänkieliIFK GöteborgViktoria av StorbritannienJack Adams-RayAllabolag.seM-gängaAje PhilipsonMoriska paviljongenTurning TorsoStina NilssonAstrid LindgrenAviciiIkeaBjörn BorgYellowstone (TV-serie)Carl ThunbergBo BjelfvenstamBäckström (TV-serie)Carles PuigdemontAgnes Lindström BolmgrenPrinsessan MadeleineKarwan FarajOskar LinnrosGeneration YAnnita GyldtenungæAndré Villas-BoasAlexander IsakJoséphine BakerMartin LutherRobinson 2024Sveriges TelevisionSara SkyttedalPablo Leiva WengerOlle AdolphsonAlexander StubbKarlstadUlf ThorsBerlinMänniskaAfghanistanSverigedemokraternaClaudia Galli ConchaStockholms länVipeholmsexperimentenMårdEritreaMurklorWanda BendjelloulMalin ÅkermanSvenska ubåtarStellan SkarsgårdÖver AtlantenKap Verde🡆 More