1870: år

Januari

• 26 januari – Virginia återuppgår i USA.

Februari

• 3 februari – Det 15:e tillägget till USA:s konstitution ger svarta rösträtt.
• 12 februari – Kvinnor får rösträtt i Utahterritoriet, USA.
• 17 februari – I England i Storbritannien införs allmän skolgång med statliga bidrag för barnen i åldern 5-10 år. De är primärskolor och vid sidan om privatskolorna i ett parallellskolsystem .
• 23 februari – Mississippi återinträder i den amerikanska unionen.

Mars

• 5 mars – England och Skottland spelar 1-1 på Kennington Oval i London, i den första fotbollslandskampen någonsin. Arrangör är Football Association.
• 30 mars – Texas återinträder i USA.

April

• 22 april – Överståthållarämbetet utfärdar tillstånd för den till Sverige invandrade polacken Henryk Bukowski att driva konst- och antikvitetshandel (nuvarande Bukowskis Auktioner).
• 29 april – Den oberoende liberala morgontidningen Sydsvenska Dagbladet Snällposten grundas av Lundahistorikerna Claes Theodor Odhner och Martin Weibull. Ledande gestalt i tidningen blir Carl Herslow.

Maj

• 2 maj – Prince Rupert's Land byter namn till "Northwest Territories".

Juni

• 3 juni – Louis De Geer d.ä. avgår som svensk justitieminister och efterträds av Axel Gustaf Adlercreutz. Skalden Gunnar Wennerberg blir ecklesiastikminister.
• 17–18 juni – Amerikanska soldater landstiger i Mexiko och förstör piratskeppet Forward, som gått på grund omkring 40 engelska mil uppför Tecapánfloden .
• 28 juni – Julen blir federal helgdag i USA.
• Juni – Tientsinmassakern äger rum i staden Tientsin i Kina.

Juli

• 15 juli – Manitoba blir en provins i Kanada.
• 18 juli – Första Vatikankonciliet antar konstitutionen Pastor Aeternus som innehåller ofelbarhetsdogmen.

 

• 19 juli – Frankrike förklarar krig Preussen.

September

• 1 september
  • Första Vatikankonciliet avbryts.
  • I slaget vid Sedan inringas de franska trupperna av den tyska armén, och kejsare Napoleon III tas till fånga.
• 4 september – Tredje franska republiken utropas, vilket innebär att den av tyskarna tillfångatagna kejsare Napoleon III avsätts.
• 21 september – Amerikanska soldater landstiger i Hawaii och hissar USA:s flagga på halv stång då drottning Kalama avlidit, och amerikanska konsuln i Honolulu inte skulle ansvara för detta.

Oktober

• 2 oktober – En folkomröstning i Rom säger med 133 681 röster mot 1 507 för att uppgå i Italien.

 

• 6 oktober – Rom blir huvudstad i det enade Italien.
• 8 oktober – Léon Gambetta sticker i väg från det belägrade Paris i en luftballong.
• 17 oktober – Kyrkostaten uppgår i Italien.

November

• 8 november – Nystartade Weather Bureau gör sin första officiella väderprognos: "High winds at Chicago and Milwaukee... and along the Lakes" ("Kraftiga vindar vid Chicago och Milwaukee... och längsmed sjöarna").
• 16 november – Spaniens Cortes Generales förklarar Amadeo de Saboya som kung Amadeus I av Spanien.
• 29 november – Vid Ersta diakonianstalt i Sverige börjar man att varje söndag i advent tända sju ljus i en julgran.

December

• 30 december – Spaniens premiärminister Juan Prim avlider efter att ha blivit skjuten tre dagar tidigare.

Okänt datum

• I USA utexamineras 2 % av 17-åringarna från high school.
• Svenska kvinnor erhåller rätt att erlägga studentexamen som privatister och att studera medicin vid universiteten.
• Icke-protestantiska trosbekännare får tillträde till de flesta offentliga ämbeten och riksdagen i Sverige. Därmed har judarna fått alla dåvarande medborgerliga rättigheter. Ett undantag är, att man måste tillhöra Svenska kyrkan, för att få vara regeringsledamot.
• En ekonomisk kris utbryter i Sverige. Svenska staten tvingas rädda bankväsendet genom lån. Stockholms finansiella värld drabbas hårdast av krisen. Göteborg kommer lindrigare undan, varför uttrycket "Det rika Göteborg" myntas.
• Den sista resan med seglande svenska postbåtar över Ålands hav genomförs.
• Kaféet Bräutigams öppnas i Göteborg, Sverige.

• 2 januari – Ernst Barlach, tysk skulptör.
• 8 januari – Miguel Primo de Rivera, spansk general och politiker.
• 23 januari – Sven Olsson i Labbemåla, svensk lantbrukare och politiker (folkpartist).
• 25 januari – Helge von Koch, svensk matematiker.
• 2 februari – Julia Svedelius, svensk författare.
• 5 februari – Alfred E. Reames, amerikansk demokratisk politiker, senator 1938.
• 6 februari – James Braid, skotsk professionell golfspelare.
• 10 februari
  • Alessandro Bonci, italiensk operasångare.
  • Frank L. Greene, amerikansk republikansk politiker, senator 1923–1930.
• 12 februari – Hugo Stinnes, tysk industrialist och politiker.
• 15 februari – Cut Nyak Meutia, indonesisk nationalhjältinna.
• 21 februari – William Larrabee, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1931–1943.
• 23 februari – Oscar Johanson, svensk lantbrukare, arbetare och politiker (lantmanna- och borgarepartiet, senare folkpartist).
• 10 mars – William E. Crow, amerikansk republikansk politiker, senator 1921–1922.
• 12 mars – Martin Ekenberg, svensk ingenjör, uppfinnare av den första brevbomben.
• 21 mars – Allan Serlachius, finländsk jurist och politiker.
• 31 mars – James M. Cox, amerikansk demokratisk politiker och publicist.
• 11 april – Bruno Aspelin, finländsk artist och vissångare.
• 3 april - Agda Östlund, sömmerska, riksdagsledamot, ordf i Stockholms allmänna kvinnoklubb.
• 17 april – Lars Israel Wahlman, arkitekt.
• 20 april – Angus Wilton McLean, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i North Carolina 1925–1929.
• 22 april – Vladimir Lenin, rysk politiker och marxistisk teoretiker.
• 30 april
  • Franz Lehár, ungersk kompositör.
  • Maria Sandel, svensk författare.
• 9 maj – Harry Vardon, brittisk golfspelare.
• 11 maj – Otto von Friesen, svensk runolog, professor i svenska språket och ledamot i Svenska Akademien.
• 19 maj – Albert Fish, amerikansk seriemördare, pedofil och kannibal.
• 24 maj – Gunnar Klintberg, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
• 4 juni – Elisabeth Hesselblad, svensk birgittinnunna; helgonförklarad.
• 1 juli – Susanna Hanan, nyzeeländsk guvernant, sångerska och samhällsarbetare.
• 7 augusti – Gustav Krupp von Bohlen und Halbach, tysk industriman.
• 10 augusti – Lars Sonck, finländsk arkitekt.
• 12 augusti – Hubert Gough, brittisk militär.
• 14 augusti – Junius Marion Futrell, amerikansk demokratisk politiker och jurist.
• 21 augusti – Carl Apoloff, svensk skådespelare.
• 27 augusti – Peter Norbeck, amerikansk republikansk politiker, senator 1921–1936.
• 31 augusti – Maria Montessori, italiensk framstående pedagog, grundade Montessoripedagogiken.
• 2 september – Luise av Sachsen, prinsessa av Sachsen 1891-1903.
• 9 september – Jakob Kukk, estländsk biskop.
• 26 september – Kristian X, kung av Danmark 1912–1947 och av Island 1918–1944.
• 2 oktober – Hilma Swedahl, svensk guldgrävare och skapare av turistmålet Alaska.
• 8 oktober – Louis Vierne, fransk organist och tonsättare.
• 13 oktober – Ben W. Hooper, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Tennessee 1911–1915.
• 9 november – Magnus Enckell, finländsk konstnär.
• 21 november – Sigfrid Edström, industriman och SAF-ordförande.
• 25 november – Johan Johansson i Tväråselet, svensk hemmansägare och centerpolitiker.
• 9 december – William P. Pollock, amerikansk demokratisk politiker, senator 1918–1919.
• 10 december – Adolf Loos, arkitekt och kulturkritiker.
• 14 december
  • Dirk Jan de Geer, konservativ nederländsk politiker, premiärminister 1926–1929 och 1939–1940.
  • Karl Renner, politiker och president i Österrike 1945–1950.
• 15 december – Josef Hoffman, österrikisk arkitekt.
• Leopold Godovskij, polsk/amerikansk pianist.

Första kvartalet

Januari

• 14 januari – John S. Barry, 67, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Michigan 1842–1846 och 1850–1852.
• 19 januari – James S. Green, 52, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, senator 1857–1861.
• 21 januari – Aleksandr Herzen, 57, rysk författare.
• 26 januari – Cesare Pugni, 67, italiensk tonsättare.

Februari

• 10 februari – Mats Olof Andersson, 71, svensk konstnär.

Mars

• 17 mars – Karl Friedrich Neumann, 76, tysk orientalist och historiker.
• 26 mars – Pierre Soulé, 68, fransk-amerikansk diplomat och politiker.

Andra kvartalet

April

• 15 april – Emma Willard, 83, amerikansk skolpionjär.
• 20 april – William Beal, 54, brittisk religiös författare.

Maj

• 9 maj – Lawrence Brainerd, 76, amerikansk abolitionist, affärsman och politiker, senator 1854–1855.
• 10 maj – Robert Wilson, 66, amerikansk politiker, senator 1862–1863.
• 25 maj – Richard Stockton Field, 66, amerikansk politiker, senator 1862–1863.

Juni

• 6 juni – Ferdinand von Wrangel, 73, rysk friherre, amiral och sjöfarande.
• 9 juni – Charles Dickens, 58, brittisk författare.
• 18 juni – Nils Haqvin Selander, 66, svensk astronom och riksdagsman.
• 20 juni – Jules Huot de Goncourt, 39, fransk skriftställare.
• 26 juni
  • James Syme, 70, skotsk kirurg.
  • Armand Barbès, 60, fransk politiker.
• 28 juni – Henrik Reuterdahl, 74, svensk ärkebiskop sedan 1856.

Tredje kvartalet

Juli

• 13 juli – Clelia Barbieri, 23, italienskt helgon.

Augusti

• 21 augusti – Gustav Struve, 64, tysk politiker.

September

• 2 september – Arthur Saint-Léon, 48, fransk balettdansör och koreograf.
• 7 september – Cowper Phipps Coles, 51, brittisk militär och uppfinnare.

Fjärde kvartalet

Oktober

• 12 oktober – Robert E. Lee, 63, amerikansk militär.
• 24 oktober – Antonio María Claret, 62, spansk (katalansk) ärkebiskop i Romersk-katolska kyrkan, ordensgrundare och missionär, helgon.
• 26 oktober – Andreas Aagesen, 53, dansk rättslärd.

November

• 23 november
  • Giuseppina Bozzachi, 17, italiensk ballerina.
  • John Hopkins Clarke, 81, amerikansk politiker (whig), senator 1847–1853.
• 28 november – Frédéric Bazille, 28, fransk målare, tidig impressionist.

December

• 5 december – Alexandre Dumas den äldre, 68, fransk författare.
• 6 december – Bedford Brown, 75, amerikansk politiker, senator 1829–1840.
• 17 december – Saverio Mercadante, 75, italiensk kompositör.
• 28 december – Wilson Lumpkin, 87, amerikansk politiker, guvernör i Georgia 1831–1835, senator 1837–1841.

Okänt datum

• Anna Greta Matsdotter, samisk nåjd.

Fotnoter

•   Wiki Commons har media som rör 1870.
  Bilder & media