Singalesiska

Wiki har en upplaga på Singalesiska.

Den singalesiska skriften används även till pali (jämte burmesisk, thai- och khmer-skrift), och lokalt till sanskrit (där man internationellt numera använder devanagari-skriften).

Singalesiskan och den närbesläktade maldiviskan bildar en sydlig gren av de indoariska språken inom den indoiranska språkgruppen i den indoeuropeiska språkfamiljen. Den skiljer sig från övriga indoariska språk, som talas i Nordindien, bland annat genom inflytande från de dravidiska språken, främst tamil, som förutom att vara huvudspråk i Tamil Nadu på indiska fastlandet också är öns största minoritetsspråk.

Skillnaden mellan bestämd och obestämd form utmärks med ändelse – som i svenskan, fast tvärtom: grundformen är bestämd (till exempel miniha, människan), genom ändelse blir den obestämd (minihek, en människa).

• Verb skrivs alltid sist i en mening.

• Oyata kohomadha?: Hur mår du/ni? -Mata hodhay: Jag mår bra.
• Oyage nama mokaddha?: vad heter du/ni? -Mage nama (namnet): mitt namn är (namnet)
• Mata udhau karanna: hjälp mig!
• Oya enna: Du, kom hit!
• Ayeooo: Oj oj

Singalesiska skrivs med Sinhala. Liksom andra skriftsystem i Brahmifamiljen så är Sinhala en abugida vilket innebär att varje konsonant har en medföljande vokal. För att ändra eller avlägsna vokalen används diakritiska tecken.

I klassisk singalesiska används bara vissa av bokstäverna. De övriga, markerade med grått, används för lånord från bland andra sanskrit, pali och engelska.

Vokaler

Konsonanter