olof Lagercrantz

• OL är en viktig person för förståelsen av svensk samhällsdebatt under 1960- och 1970 talet och hans vikt kan motivera en större artikel. Det allmänna källäget för en en grund är dock väldigt dålig, då mer partsinlagor om honom getts ut än en professionell biografi. Även NE artikel är för svag att kunna utgå från
• I artikeln är ingressen bra, biografin någorlunda OK, litteraturdelen för fluffig och egenforskning Utan bättre sammanfattande källor kan detta avsnitt med fördel kortas. Själv är jag dock för okunnig i litteratur för att veta i vad och hur en förkortning/avfluffning bör göras.
• hans publicistgärning är starkt kontroversiell och nuvarande skrivning behöver inte vara för lång, men hur göra urval av vad som skall tas upp? Här är avsaknaden av en professionell biografi ett stort problem. Samtidigt tycker jag att stryka större delen vore synd, då mycket av vad som står är relevant i en artikel om OL.

Så jag har hela tiden hoppats att någon kunde göra den avfluffning och mindre förkortning som behövs av den inledande delen så att bara den "svåra" andra delen var kvar som problemavsnitt. Och för denna undrar jag ibland om mallen behöver vara kvar till det kommer en allmänt accepterad biografi över OL, som kan ta många år än?Yger 14 september 2011 kl. 21.27 (CEST)

Jag har nu kommunicerat med hans dotter som rekommenderar dessa källor: Stina Otterberg ( jag tror att det stavas så) har skrivit en doktorsavhandling om Olof som är tillförlitlig. Hans egen bok " Ett år på sextiotalet" talar han själv om sin tid. " I min första krets" beskriver han sin barndom. Den första verkar lovande som en baskälla. Jag tänker under våren ta reda på dessa och några till för att läsa in mig med ambitionen att till försommaren påbörja en revidering. Om det finns tips på annat jag bör läsa tar jag gärna emot förslag. eller om det finns annan som är intresserad jobba med denna artikel.Yger 16 januari 2012 kl. 09.57 (CET)
Jag har nu fått ett komplettare förslag på litteratur från Stina Otterberg. Dock lite mycket för mig att ta i detta skede. För se om jag mot slutet av året kan ta mig den tid som behövs.Yger 12 februari 2012 kl. 16.20 (CET)
I min bok, d.v.s. Klädd i sitt språk, hittar du faktiskt en hel del om OL som publicist och tidningsman, kanske särskilt i kapitel 1 och 3, men även en del i kap 2. Ytterligare:
"Röster om Olof Lagercrantz", Sthlm ABF, 2006, särskilt Lundqvists och Nycanders bidrag.
"Vårt behov av Olof: en vänbok till Olof Lagercrantz 90-årsdag", Sthlm 2001, många kortare bidrag som kan vara av värde.
"Ett år på sextiotalet", OL:s egen bok om ffa 60-talet på DN
"Tingstens tid" och "Stormarnas hus", två krönikor om DN på 50–70-tal
Stig Hadenius, "Dagens Nyheters historia", dock en del små faktafel i den
Rydén et al, "Den svenska pressens historia", aktuella band och avsnitt
För OL:s tidiga publicistik finns gedigen genomgång i Siv Storås avhandling "Lyriker med förhinder", Åbo 1990 none 12 februari 2012 kl. 17.20 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

När det gäller stycken utan källhänvisningar bör man vara försiktig med att radera om det inte finns några vägande skäl till det. Kanske de flesta artiklar på WP har icke-källbelagd information, vilket anses duga (jfr WP:Strunta i reglerna). De läses trots allt av folk som förr eller senare kan korrigera det som inte stämmer. Vad jag kan se är de båda styckena korrekta.
Jag vet inte vad du menar med fluff i litteraturdelen, den är tvärtom så koncis som man kan begära.
Det starkt kontroversiella i OL:s publicistgärning är inget argument för att det skall behandlas kortfattat, snarare tvärtom. Och det är på detta område som han haft sin största betydelse, i själva verket är den närmast epokgörande. Överhuvudtaget är ambitionen att förkorta (när det inte handlar om verkligt fluff) helt förkastlig. WP finns till för att sprida information, inte för att undanhålla sådan. Mycket utförliga artiklar vore att välkomna också om personer som haft mycket mindre betydelse än OL.
Stina Otterbergs doktorsavhandling är användbar. Man bör dock vara medveten om att hon ursäktar också de mest extrema av hans ställningstaganden. Det har också kommit en annan bok om OL: Urban Hagman: Illusionisten Olof Lagercrantz. Tillsammans utgör de säkert värdefulla komplement till de befintliga källorna. --Salisbury 19 februari 2012 kl. 16.36 (CET)
Ditt påstående: När det gäller stycken utan källhänvisningar bör man vara försiktig med att radera om det inte finns några vägande skäl till det går tvärtemot den senaste tidens diskussioner på Bybrunnen. Det finns ett brett konsensus att vara mer strikt när det gäller källor i kontroversiell ämne, vilket detta är.Yger 19 februari 2012 kl. 16.41 (CET)
Jaha, jag har inte följt med diskussionen och har ingenting att invända. Som jag sade gäller det om det inte finns några vägande skäl att radera. Om informationen är kontroversiell är det ett vägande skäl (efter att någon tid ha haft källa behövs-mall). Men här gällde det ett par stycken i litteraturdelen som jag inte tror någon finner kontroversiella. --Salisbury 19 februari 2012 kl. 19.26 (CET)

Nu omskriven mha källorna ovan.Yger (disk) 1 december 2012 kl. 20.39 (CET)

Såg att Hallonmannen idag har raderat ut städamallen utan föregående diskussion. Vet dock ej varför det har skett. Om nu artikeln är för omständlig och för omfattande så borde väl städmallen stå kvar? Istället borde man försöka korta ner artikeln genom skapande av andra artiklar på temat Olof Lagercrantz, ex. Olof Lagercrantz tid på DN (finns säkert ett mycket bättre förslag till rubriknamn) o.s.v.. Olof Lagercrantz tid på DN borde innebära ett mycket stort ämne att ösa ur, eller hur?! Vad tycker ni andra? --Allexim (disk) 10 april 2012 kl. 15.33 (CEST)

På WP:Kvalitetskontroll kan man kort läsa vad som bör markeras med "städa": "artiklar i stort behov av städning, det vill säga fix av disposition, större behov av språkputs, wikifiering, och upprensning av irrelevant eller duplicerad info". På WP:Projekt städa kan man läsa: "Städa är lite av en slaskkategori. Ofta är artiklar märkta med {{städa}} när en annan märkning hade varit lämpligare, till exempel fluff, wikifiering eller språkvård. Märk om dessa artiklar så de hamnar i lämpliga kategorier, motivera gärna.. Mallen var innan Hallonmannen tog bort den i avsaknad av motivering, och syftade antagligen på den andra mallen {{fluff}} som jag tycker här är mer precis och passar bättre. (Jag tog bort städ-mallen du illustrerat diskussionsavsnittet med eftersom denna diskussionssida annars hamnar i städa-kategorin.) Zaijaj 10 april 2012 kl. 15.46 (CEST)
Det borde ju vara så att ju fler sådana markeringar som görs i artikeln, ju större chans är det att städning görs. Om jag räknade rätt /(med snabb överslagsberäkning) så har detta inte skett i artikeln, så då får man hoppas fler uppmärksammar behovet av städning, ex. genom fler städmallar. Mvh --Allexim (disk) 10 april 2012 kl. 17.11 (CEST)
Nja, då räcker det nog med att fluff-mallen är daterad, några andra verktyg finns egentligen inte för vilka fluff-artiklar som bör prioriteras. Zaijaj 10 april 2012 kl. 17.15 (CEST)
Har den sedan mars 2011 begärda städningen av artikeln ej skett i den omfattning som är önskad så lär det väl inte hända nu, ett år senare?! Hoppas jag har fel! Mvh --Allexim (disk) 10 april 2012 kl. 17.35 (CEST)
Artiklar kan ligga mallade länge och har ingen egentlig bortre tidsgräns. Att ingen tagit tag i just denna artikel beror nog på att det är ett jättejobb. Riggwelter (disk) 10 april 2012 kl. 17.39 (CEST)

Jag jobbade med denna artikel då och tog bort vinklade och dåliga partier. Jag klarade dock inte av slutföra uppsnyggningen då jag inte hade tillgång tillräckligt bra källor för att få ordning på det som var kvar. detta innebar artikeln "haltar" med både småvinklade delar och vissa andra för bladdriga. Gett upp har jag dock inte som du kan se ovan har jag sökt och fått hjälp på goda källor. Nu gäller det bara få tag på dessa och tid att ta itu med artikeln. Yger (disk) 10 april 2012 kl. 18.34 (CEST)

Nu städad.Yger (disk) 1 december 2012 kl. 20.39 (CET)

Tack så mycket, Yger för det jättejobb som du har lagt ner på artikelns städning! Pga olika "randiga och rutiga skäl" (långvarig sjukhusvistelse förra hösten/vintern) såg jag tyvärr din städning först nu! Därför kommer tacket först nu, så här långt efteråt. Mvh --Allexim (disk) 27 mars 2013 kl. 01.10 (CET)

Fru Martina arbetade ju på biblioteket i Gamla stan. Var hon bibliotekarie el åtminstone biblioteksassistent? 31.209.16.109 27 mars 2013 kl. 00.57 (CET)

Jag hittar tyvärr inget yrke på henne i de källor jag har. Har du någon sen årgång av adelskalendern? (Har i så fall även en annan fråga) / Pontuz (disk) 27 mars 2013 kl. 01.04 (CET)
Hej! Nej, jag har inte det just nu. En vild gissning skulle vara att hon vad hon än hade för syssla där hade en fil. kand. Vi får titta i kalendern vid tillfälle. 31.209.16.109 27 mars 2013 kl. 01.06 (CET)

Artikeln uppfyller samtliga kriterier för en rekommenderad artikel. / Nineve (disk) 24 augusti 2013 kl. 10.07 (CEST)

kul, tack!Yger (disk) 24 augusti 2013 kl. 20.51 (CEST)

Jag saknar avsnitt om Lagercrantz död och eftermäle. Det står inte ens dödsorsak, och jag kan tänka mig att det finns tankar om hans livsgärning som förändrats när han dött. Tanzania, har du sådan information?//Hannibal (disk) 3 januari 2014 kl. 16.51 (CET)

sant och rätt. Dock för eftermäle så sökte jag med ljus och lykta efter någon auktoritativ källa som ger en summering, och frågade också dottern Marika efter någon, och det verkar inte (ännu) ha skrivits något erkänd biografi. Yger (disk) 3 januari 2014 kl. 19.34 (CET)
Bra initiativ, Yger. Kan det finnas någon gravskrift någonstans? DN borde väl ha en, men hur hittar man den?//Hannibal (disk) 3 januari 2014 kl. 19.37 (CET)

Saxar följande ur Jesper Högströms recension i DN av Svante Nordins nyutkomna biografi över Sven Stolpe, en bok som med ganska stor säkerhet kommer att bli ett standardverk om Stolpe och om hela den här epoken - stycket är intressant eftersom Stolpes pamflett om Lagercrantz tidvis varit en huvudkälla för denna WP-artikel:

"Svante Nordin behöver inget förstoringsglas för att hitta sprickorna i marmorn. Den vördade disciplinmästaren till far är också den som träffar en annan kvinna och krossar barndomshemmet (ett faktum Stolpe aldrig nämner i skrift). När hustrun Karin på 30-talet har en affär med Olof Lagercrantz vållar det en livskris som av Stolpe själv får skulden för att hans författarskap aldrig blir vad det kunde ha blivit (”Det svider i mig, ty jag vet att om jag fått utveckla mig fritt och inte dolkats av en medmänniska, så skulle jag ha varit jämförlig med de bästa i vår litteratur”). Religiös kris och livslång fiendskap mellan honom och Lagercrantz blir resultatet (en av Stolpes sista böcker är en fantastiskt kolerisk pamflett om Lagercrantz.) Att Nordin är en av de första som skriver om bakgrunden till fejden känns typiskt för den svenska kulturens bysamhälle, där det är omöjligt att tala öppet om de personliga detaljer som samtidigt har en så dominerande inverkan på atmosfären."

http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/sven-stolpe-pa-den-ode-on/

Kan bara hålla med om den sista meningen. Det är en lågoddsare att relativt många svenska författare och journalister från 30-40-talets Stockholm måste ha hört talas om affären mellan Lagercrantz och Karin Stolpe, för att inte tala om en del i senare generationer (hej Alex Schulman, hej Jonas Bonnier, hej Annette Kullenberg, hej David Lagercrantz...), och Stolpes ilska mot Lagercrantz känns verkligen indränkt med personlig syra, men det här är alltså en bakgrund som ingen talade om offentligt förrän de tre i centrum var döda. 83.254.154.164 10 december 2014 kl. 11.03 (CET)

Stolpes skrift var tidigare en huvudkälla, men jag har därefter omarbetat artikeln, så allt kommer från andra källor, bortsett från en mindre faktanotis (och boken/konflikten i sig).Yger (diskussion) 10 december 2014 kl. 12.15 (CET)

nedanstående inkopierat från tråd på Bybrunnen.Yger (diskussion) 26 augusti 2018 kl. 16.46 (CEST)

I artikeln om Olof Lagercrantz har två uttryck mallats, där kritiken avser hur källan uttrycker sig. "Vissa" av hans kritiker ... har försetts med vemmall, där källan inte uppger vilka utan uttrycker just "vissa" och citat önskas på ett påstående som inte har originalcitatet i källan. I och för sig är mallarna relevanta men är de rimliga? Hur göra, skriva om med "enligt källan" (blir tung text), eller krävs egen forskning där man själv försöker hitta källan till källans text, men hur man då att man hitta rätt?Yger (diskussion) 20 augusti 2018 kl. 21.19 (CEST)

Om påståendet ifråga är "kontroversiellt" nog att mallas med "vem" tycker jag det är lämpligt att hänvisa till källan. Primärkälla vore fint, men lär vara svår att hitta. Skottniss (diskussion) 20 augusti 2018 kl. 21.31 (CEST)
I artikeln om Olof Lagercrantz finner jag bara en vem-mall (för "vilken vissa[vem?] av hans kritiker har beskrivit som devot hyllning") och det är till ett uttalande som saknar referens. Söker jag på Google efter "devot hyllning" och "Olof Lagercrantz" får jag sju(!) träffar, av vilka fem kan hänföras till WP-artikeln eller äldre versioner, en till en bloggartikel om Lagercrantz där det förra inlägget var en "devot hyllning" till en dansk finansman och en till en sida på Boksidan som vare sig innehåller ordet "devot" eller "Lagercrantz". Att vissa (obs pluralis) kritiker beskrivit en "devot hyllning" utan att lämna fler spår efter sig än inga spår alls utöver WP-artikeln förefaller mig väl berättiga en vem-mall.
Den andra mall som nyligen lagts till är en "citat behövs" (till "När Bo Giertz fördömde osedlig litteratur beskrev Lagercrantz det som 'hets' och jämförde det med nazismen."), så ett sådant infogade jag i referensen (den understrukna meningen i "Han meddelade mig att jag denna gång inte fyllde de kvalitetskrav som gällde på tidningen. Ett sådant argument är svårt att hantera. En författare är alltid osäker om sin text. En snickare vet att hans arbete är fullgott men ordarbetaren finner inga objektiva normer att mäta sig med. I Giertz fall var det solklart att det gällde mina åsikter. Giertz, kvinnoprästmotståndaren, som i nazistisk stil under 30talet hetsat mot den ”osedliga” litteraturen, hade i Ivar Anderson en sympatisör. Förödmjukad fick jag publicera artikeln på annat håll."). Plockade bort mallen. Episcophagus (diskussion) 21 augusti 2018 kl. 09.42 (CEST)

Kanske kan vagheten i sig vara ett tecken på att uppgiften är oväsentlig eller överflödig i ett uppslagsverk. Om jag stryker det vaga, har något väsentligt gått förlorat i mening 2 nedan?
1. Han gjorde flera reportageresor till Sovjetunionen och Kina och gav regimerna en positiv behandling, vilken vissa av hans kritiker har beskrivit som devot hyllning. Han reagerade mot den ”beklämmande enögda” beskrivningen av Sovjet och iklädde sig därför, med Ingemar Wizelius’ ord, ”försvarsadvokatens vanskliga roll.”
2. Han gjorde flera reportageresor till Sovjetunionen och Kina och gav regimerna en positiv behandling. Han reagerade mot den ”beklämmande enögda” beskrivningen av Sovjet och iklädde sig därför, med Ingemar Wizelius’ ord, ”försvarsadvokatens vanskliga roll.”
Man kan stärka neutraliteten/nyanseringen genom att framhäva att det rör sig om åsikter, t.ex. "Han reagerade mot vad han ansåg var den 'beklämmande enögda' beskrivningen". ${\displaystyle Genomlysning}$  (disk. bidr.) 21 augusti 2018 kl. 09.55 (CEST)
Det här tangerar ett par eviga frågor, som handlar om att källorna har flera olika uppgifter. Är källhänvisningarnas primära roll att verifiera ett påstående, eller att verifiera ett sakläge/faktum? Och är påståendet relevant, om man inte samtidigt bekräftar sakläget? Själv tycker jag nog att vem-frågan i detta fall är helt rimlig. De som gömmer sig bakom "vissa" kan vara vilka som helst. Men kritiken är inte relevant om den bara framförs som ett allmänt o/e okunnigt tyckande. Därför räcker det inte med att vi känner till att åsikten är framförd. Vi måste även kunna göra en relevansbedömning av påståendet och åtminstone förklara för läsarna vilka grunder vi har för att det ska kunna anses vara ett värdefullt bidrag till artikeln. Lindansaren (diskussion) 21 augusti 2018 kl. 10.16 (CEST)
Jag har hittat följande:
Per Ahlmark i DN Debatt. "DN som medlöpare" DN Debatt. "DN som medlöpare", DN 1992-03-09 ("Hans slutsatser blir hyllningar [av Kina]." - men "Lagercrantz försvarat fångna författare i Sovjet" och "i artiklar som fördömer Gulag angriper Lagercrantz samtidigt antikommunismen")
Alf W. Johansson i Mitt i tidsandens vinddrag. Ett urval av Olof Lagercrantz politiska artiklar i en ny bok, DN 1994-06-16. ("Lagercrantz Kina-artiklar kan inte karaktäriseras som annat än ett svek mot den upplysningstradition han bekände sig till. De mynnar ut i en hyllning till Maos Kina och kulturrevolutionen." - men också "Han förstår kommunismen som rättfärdighetsdröm, men vänder sig i avsky från Sovjetsystemet som han menar störtat Ryssland 'i namnlöst elände'.")
Jag drar av dessa slutsatsen att Lagercrantz inte ansetts direkt hylla Sovjetunionen, däremot Kina och kommunismen. Om inte annat synes artikelns utsaga "Sovjetunionen och Kina och gav regimerna en positiv behandling, vilken vissa av hans kritiker har beskrivit som devot hyllning." sakna belägg för "devot hyllning av Sovjet" och till och med "positiv behandling". Episcophagus (diskussion) 21 augusti 2018 kl. 10.45 (CEST)
Jag har tagit bort de(n) mening(ar) som hade vem mallats och lagt in de två omdömena med källor enligt ovan.Yger (diskussion) 4 augusti 2019 kl. 16.59 (CEST)