1839: år

Januari

• 4 januari – Amerikanska flottan lämnar Sumatra.

Februari

• 20 februari – Nordperu och Sydperu går återigen samman efter tre år och blir Peru igen.

April

 

• 19 april – Fördraget i London erkänner Belgien som ett självständigt kungarike.

Augusti

• 25 augusti – Peru-bolivianska konfederationen i Sydamerika upplöses, när Bolivia och Peru går skilda vägar.
• 30 augusti – Fartyget "Mary Ann" under kapten Nils Werngren inleder den första svenska världsomseglingen.

September

• 20 september – Mellan Amsterdam och Haarlem öppnas den första järnvägen i Nederländerna, och är bredspårig.

Oktober

• 3 oktober – I Bägge Sicilierna invigs en 7,4 kilometer lång järnväg av kung Ferdinand II av Bägge Sicilierna, vilket blir första järnvägen på Apenninska halvön.

December

• 3 december – Vid Fredrik VI:s död efterträds han som kung av Danmark av sin kusin Kristian VIII.
• 24 december – Ett stort jordskred inträffar i Axmouth, Devon, England. En rapport av geologen William Daniel Conybeare och William Buckland blir en av de tidigaste vetenskapliga beskrivningarna av sådana händelser.
• Jultiden – Carl Jonas Love Almqvist ger ut boken Det går an om en modern självständig kvinna på 1830-talet. Boken väcker våldsam debatt.

Okänt datum

• Det svenska Realgymnasiet införs.
• I trakten av Kumla socken i Närke börjar man tillverka skor att lägga på lager och alltså inte på beställning, vilket benämns "Partiskomakeriet". Bondpojken A. Andersson i Kumla är en av dem som börjar sälja skor i större partier, istället för skor tillverkade efter individuella mått.
• Skandinavismen grundas så smått av svenska, danska och norska studenter vid ett möte i Köpenhamn.
• Lars Johan Hierta grundar Liljeholmens stearinljusfabrik, Sveriges första.
• Daguerrotypin (fotografins föreångare) kommer till Sverige.
• Den svenske tjuven Lasse-Maja benådas av Karl XIV Johan.
• Under första halvåret är kronprins Oscar (I) svensk regent, under Karl XIV Johans vistelse i Norge. Han utger då den skolpolitiska artikeln "Om folkskolor", där han propagerar för allmän folkskola för alla svenska barn.
• Första afghankriget utbryter och pågår till 1842.
• Anti-Slavery International bildas i Storbritannien.

• 1 januari – Ouida, brittisk författare
• 11 januari – Herman Hultberg, svensk jurist och riksdagsman.
• 19 januari – Paul Cézanne, fransk målare.
• 27 januari
  • Nikolaj Bobrikov, rysk militär och politiker, generalguvernör i Finland 1898–1904.
  • Karl Hugo Kronecker, tysk fysiolog
• 25 februari – Elias Carr, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i North Carolina 1893–1897.
• 1 mars – Laura Netzel, finlandssvensk kompositör.
• 16 mars – Sully Prudhomme, fransk författare, nobelpristagare.
• 21 mars – Modest Musorgskij, rysk tonsättare.
• 25 mars – Marianne Hainisch, österrikisk feminist och kvinnorättsaktivist.
• 12 april – Nikolaj Przjevalskij, rysk upptäcktsresande.
• 29 april – Marcellus Stearns, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Florida 1874–1877.
• 13 juni – Fredrik Åkerblom, svensk tidningsredaktör och riksdagsman.
• 18 juni – Hjalmar Högquist, utomäktenskaplig son till Oscar I och skådespelerskan Emilie Högqvist.
• 8 juli – John Davison Rockefeller, amerikansk industrimagnat.
• 20 juli – Samy Nisser, svensk disponent, militär och riksdagsledamot.
• 28 juli – Isabelle Gatti de Gamond, belgisk feminist.
• 7 augusti – John F. Dryden, amerikansk affärsman och republikansk politiker, senator 1902–1907.
• 23 augusti – George Clement Perkins, amerikansk republikansk politiker.
• 26 augusti – Hernando Money, amerikansk demokratisk politiker, senator 1897–1911.
• 17 september – Victor Örnberg, svensk arkivman och släktforskare.
• 18 september – William J. McConnell, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Idaho 1893–1897.
• 11 oktober – Jeanne Merkus, nederländsk diakonissa.
• 22 oktober – Louis Auguste Sabatier, fransk protestantisk teolog.
• 30 oktober – Alfred Sisley, fransk målare inom impressionismen.
• 4 november – Thomas M. Patterson, irländsk-amerikansk politiker.
• 1 december – Anders Danielsson, svensk lantmannapolitiker.
• 2 december – Anders Larsson, svensk hemmansägare och riksdagspolitiker.
• 5 december – George Armstrong Custer, amerikansk militär.
• 30 december – Albert-Auguste Cochon de Lapparent, fransk geolog.

Första kvartalet

Januari

• 26 januari – Jens Esmark, 75, dansk-norsk mineralog.

Februari

• 1 februari – Giuseppe Valadier, 76, italiensk arkitekt och arkeolog.

Mars

• 27 mars – Anders Hagert, 70, svensk präst.

Andra kvartalet

April

• 5 april – John Tipton, 52, amerikansk politiker, senator 1832-1839.

Maj

• 3 maj
  • Pehr Henrik Ling, 62, känd som den svenska gymnastikens fader.
  • Ferdinando Paër, 67, Italiensk kompositör.
• 13 maj – Joseph Fesch, 76, fransk kardinal.
• 18 maj – Caroline Bonaparte, 57, drottning av Neapel 1808–1815, syster till Napoleon Bonaparte.

Juni

• 23 juni – Lady Hester Stanhope, 63, brittisk resenär.
• 17 juni – Lord William Bentinck, 64, brittisk politiker och militär.
• 30 juni – Johan Olof Wallin, 59, svensk psalmdiktare och präst, svensk ärkebiskop sedan 1837.

Tredje kvartalet

Juli

• 1 juli – Mahmud II, 53, sultan i Osmanska riket sedan 1808.

Augusti

• 27 augusti – Aleksandr Odojevskij, 36, rysk furste och författare.

September

• 24 september – Robert Y. Hayne, 47, amerikansk politiker, senator 1823–1832.

Fjärde kvartalet

Oktober

• 20 oktober – John Russell, 6:e hertig av Bedford, 73, brittisk politiker.

November

• 1 november – Erik Lundin, 62, svensk garvare, grönsakshandlare och gårdsägare.
• 12 november – Nahum Parker, 79, amerikansk domare och politiker, senator 1807–1810.

December

• 3 december – Fredrik VI, 71, kung av Danmark sedan 1808 och av Norge 1808–1814.
• 15 december – Aurelius Ignaz Fessler, 83, ungersk historiker.

Fotnoter

•   Wiki Commons har media som rör 1839.
  Bilder & media