1815: år

Januari

• 8 januari – 6 500 amerikaner besegrar 8 700 britter i slaget vid New Orleans med endast 55 döda på den amerikanska sidan.

Februari

• 22 februari – Evangeliska sällskapet ombildas till Svenska Bibelsällskapet, i vilket samtliga svenska biskopar går med. Syftet är att sprida biblar till svenska folket.

Mars

• 16 mars – Kungariket Förenade Nederländerna grundas.

April

• 10 april – Ett av historien största vulkanutbrott inleds på Tambora i Indonesien.

Maj

• 2–3 maj – Slaget vid Tolentino utkämpas.
• 3 maj – Stadsstaten Krakow grundas.
• 31 maj – Göteborgs domkyrka invigs.

Juni

• 9 juni – Luxemburg blir ett storhertigdöme.

 

• 18 juni – Napoleon besegras slutgiltigt i slaget vid Waterloo, vilket leder till att han tvingas abdikera tre dagar senare. Detta innebär också slutet på Napoleonkrigen.

Juli

• 31 juli – Norge erkänner unionen med Sverige.

Augusti

• 6 augusti – Riksakten, godkänd av det norska stortinget och den svenska riksdagen, som reglerar vissa unionella frågor, utfärdas. Norge tvingas acceptera en gemensam utrikespolitik och en gemensam kung. Landet blir alltså inte en del av det svenska riket, som Finland varit.
• 18 augusti – Schweiziska edsförbundet återskapas.

Oktober

• 20 oktober – De allierade erkänner Schweiz neutralitet under andra freden i Paris.
• 23 oktober – Sverige avträder Svenska Pommern till Preussen. Danmark skulle ha fått Pommern, men har bytt det mot Sachsen-Lauenburg, som ligger närmare Danmark. Den svenske generalen Boye överlämnar de svenska fanorna till pommerska trupper, varvid Sverige förlorar sin sista besittning på kontinenten.

December

• 16 december – Förenade kungariket Portugal, Brasilien och Algarve grundas.

Okänt datum

• Andra Barbareskkriget mellan USA och Alger bryter ut.
• Det Kvindelige Velgørende Selskab bildas i Danmark.
• Smittkoppsvaccinationen blir obligatorisk på alla barn under två år i Sverige.
• De förordningar som har reglerat viktualiehandeln i Sverige avskaffas.
• Ett förslag om att införa tvåkammarparlament faller i den svenska riksdagen.
• Judars rätt att flytta till Sverige inskränks på förslag av adeln och borgarna.

• 14 januari – Johan Gustaf Malmsjö, svensk pianotillverkare.
• 15 januari – Bertha Wehnert-Beckmann, tysk fotograf.
• 16 januari – Lemuel J. Bowden, amerikansk politiker, senator 1863–1864.
• 18 januari – Konstantin von Tischendorf, tysk professor.
• 20 januari – Josiah Begole, amerikansk politiker.
• 25 januari – Alexander Joseph Montagney Artôt, belgisk violinist och tonsättare.
• 26 januari – Arthur MacArthur, skotsk-amerikansk politiker och jurist, guvernör i Wisconsin 1856.
• 28 januari – Andrew Jackson Hamilton, amerikansk politiker och jurist.
• 1 mars – Benjamin F. Conley, amerikansk republikansk politiker och affärsman, guvernör i Georgia 1871–1872.
• 12 mars – Louis Jules Trochu, fransk militär och politiker, president i Frankrikes nationella försvarsregering 1870–1871.
• 15 mars – Andrew J. Kuykendall, amerikansk politiker.
• 1 april
  • Henry B. Anthony, amerikansk politiker, guvernör i Rhode Island (whig) 1849–1851, senator (republikan) 1859–1884.
  • Otto von Bismarck, tysk statsman, järnkanslern.
  • Edward Clark, amerikansk militär och politiker.
• 21 april – Louise Rasmussen, dansk skådespelare, dansk regentgemål 1850–1863, gift med Fredrik VII.
• 2 maj – David S. Walker, amerikansk politiker och jurist, guvernör i Florida 1865–1868.
• 10 maj – Anders Ljungqvist, uppländsk spelman.
• 19 maj – John Gross Barnard, nordamerikansk ingenjör-officer.
• 30 maj – Carl Edward Norström, svensk järnvägsbyggare.
• 3 juni – Moses Wisner, amerikansk politiker, guvernör i Michigan 1859–1861.
• 17 juni – Thekla Knös, svensk författare.
• 29 juni – Friedrich Albert von Eulenburg, preussisk greve och statsman.
• 4 juli – Emory B. Pottle, amerikansk republikansk politiker.
• 7 juli – Asmus Julius Thomsen, dansk läkare.
• 9 juli – Oran M. Roberts, amerikansk demokratisk politiker och jurist.
• 16 augusti – Giovanni Bosco, italienskt helgon.
• 29 augusti – Anna Ella Carroll, amerikansk författare, abolitionist och politisk rådgivare
• 6 september – Johan Ernst Rietz, svensk språkforskare.
• 7 september – Howell Cobb, amerikansk politiker och general.
• 9 september
  • William Beal, brittisk religiös författare.
  • Johann Gottfried Piefke, tysk militärmusiker och kompositör.
• 15 september – Charles B. Mitchel, amerikansk politiker.
• 19 september – Edgar Cowan, amerikansk republikansk politiker, senator 1861–1867.
• 16 oktober – Francis Lubbock, amerikansk politiker.
• 27 oktober – Niels Ludvig Westergaard, dansk orientalist.
• 31 oktober – Karl Weierstrass, tysk matematiker.
• 1 november – Luke P. Poland, amerikansk republikansk politiker och jurist.
• 2 november – Isaac P. Walker, amerikansk demokratisk politiker, senator 1848–1855.
• 12 november – Elizabeth Cady Stanton, amerikansk feminist och reformator, ledare för suffragettrörelsen.
• 23 november – William Dennison, amerikansk politiker.
• 10 december – Ada Byron Lovelace, brittisk matematiker och den förste datorprogrameraren.
• 21 december – Thomas Couture, fransk målare av porträtt-, historie- och genremålningar.

• 15 januari – Emma Hamilton, brittisk kurtisan.
• 28 juli – Philip Barton Key, amerikansk federalistisk politiker och jurist, kongressledamot 1807–1813.
• 6 augusti – James A. Bayard, amerikansk politiker, senator 1804–1813.
• 15 augusti – Richard Bassett, amerikansk politiker, guvernör i Delaware 1799–1801.
• 21 augusti – Stanley Griswold, amerikansk politiker, senator 1809.
• 13 oktober – Joachim Murat, fransk marskalk, kung av Neapel 1808–1815.
• 17 november – Joseph Habersham, amerikansk politiker och affärsman.
• 7 december – Michel Ney, fransk militär, marskalk 1804, hertig av Elchingen 1808, furste av Moskva 1812.

Fotnoter

•   Wiki Commons har media som rör 1815.
  Bilder & media