1861: år

Januari

• 9 januari – Mississippi lämnar den amerikanska unionen.

 

• 10 januari – Florida lämnar den amerikanska unionen.
• 29 januari – Kansas blir den 34:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.

Februari

• 8 februari – South Carolina uppgår i Amerikas konfedererade stater.
• 19 februari – Livegenskapen upphävs i Ryssland.
• 21 februari – Mariehamn i Finland får stadsprivilegier.

Mars

• 4 mars
  • Abraham Lincoln blir USA:s president.
  • Hannibal Hamlin blir USA:s nye vicepresident.
  • Texas utträder ur den amerikanska unionen.
• 8 mars – Den svenska riksdagen bifaller en motion om att tillåta kvinnliga organister.

 

• 17 mars – Italien utropar sig till stat och Viktor Emanuel II blir dess förste kung.

April

• 12 april – Det amerikanska inbördeskriget inleds.

Maj

• 20 maj – Arkansas uppgår i Amerikas konfedererade stater.
• 31 maj – Bahrain ställs under brittiskt beskydd.

Juli

• 1 juli – Stockholms vattenledningsverk öppnas för allmänheten och stadens första vattenledning med reservoar tas i bruk, sedan den invigts av kungaparet.
• 21 juli – I första slaget vid Bull Run besegrar en sydstatsarmé på 32 000 man en nordstatsarmé på 35 000 man.

Augusti

• Augusti – Änkekejsarinnorna Cixi och Ci'an samt Prins Gong tar makten från Tongzhi-kejsarens förmyndarråd i en statskupp (Xinyou-kuppen). Detta blir början på Cixis välde över Kina som varar fram till hennes död 1908.

Oktober

• 1 oktober - Högre lärarinneseminariet inrättas i Stockholm. Det kommer att få stor betydelse för kvinnokampen för jämställdhet på arbetsmarknaden och i den akademiska världen.

November

• 29 november – Sveriges första moderna mentalsjukhus, Konradsberg på Kungsholmen i Stockholm, öppnas.

December

• 14 december – Den svenska tidningen Norrbottens-Kuriren grundas.
• 20 december – Göteborgs museum invigs i det Ostindiska Huset, på Norra Hamngatan. Invigningstalare är landshövding O.I. Fåhraeus.

Okänt datum

• Högbo Stål & Jernwerk och Sandvikens masugn- och bessemerverk grundas med Göran Fredrik Göransson som disponent.
• Ersta diakonisällskap startar Sveriges första medicinska utbildning för sjuksköterskor.
• En svensk förordning utfärdas om brevbäring i städerna.
• De 1662 och 1682 införda svenska duellplakaten avskaffas och ersätts av en ny, modernare duellag.
• En gardist vid namn Göthe mördar ett parfymeribiträde på Hornsgatan, och halshuggs på Skanstull, vilket har gått till historien som "Götheska mordet". 5 000 människor närvarar vid avrättningen.
• Dödsstraffet för barnamord avskaffas i Sverige.

• 26 januari
  • Louis Anquetin, fransk målare.
  • Frank Orren Lowden, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Illinois 1917–1921.
• 29 januari – William M. Butler, amerikansk republikansk politiker.
• 2 februari – Solomon Robert Guggenheim, amerikansk konstsamlare och filantrop.
• 8 februari – Per Forssman, svensk ingenjör, disponent och riksdagsman (högern).
• 15 februari – Billy Adams, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Colorado 1927–1933.
• 17 februari – Helene av Waldeck och Pyrmont.
• 25 februari – Rudolf Steiner, tysk filosof, grundare av antroposofin och Waldorfpedagogiken.
• 15 mars – Joseph M. Devine, amerikansk republikansk politiker, guvernör i North Dakota 1898–1899.
• 17 mars – Charles Laval, fransk konstnär, målare.
• 25 mars – Emanuel L. Philipp, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1915–1921.
• 28 mars – Alfred B. Kittredge, amerikansk republikansk politiker, senator 1901–1909.
• 16 april – Albin Lavén, svensk skådespelare.
• 20 april – James D. Phelan, amerikansk demokratisk politiker och bankman, senator 1915–1921.
• 23 april – Edmund Henry Hynman Allenby, brittisk general.
• 26 april – Amos W. Barber, amerikansk republikansk politiker och kirurg.
• 27 april – William Lorimer, engelsk-amerikansk politiker.
• 6 maj – Rabindranath Tagore, indisk författare, nobelpristagare.
• 1 juni – Victor Horta, belgisk arkitekt och formgivare.
• 2 juni
  • Concordia Selander, svensk skådespelare.
  • Helen Taft, amerikansk presidentfru, gift med USA:s 27:e president, William Howard Taft.
• 6 juni – Joseph M. Terrell, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Georgia 1902–1907, senator 1910–1911.
• 7 juni – Malcolm R. Patterson, amerikansk demokratisk politiker och jurist.
• 19 juni – Douglas Haig, brittisk fältmarskalk.
• 26 juni – Karl Herxheimer, tysk dermatolog.
• 4 juli – Lawrence Tyson, amerikansk demokratisk politiker och general, senator 1925–1929.
• 11 juli – George W. Norris, amerikansk politiker.
• 26 augusti – Bruno Tacke, tysk lantbrukskemist.
• 3 september – James Hartness, amerikansk republikansk politiker och uppfinnare, guvernör i Vermont 1921–1923.
• 15 september – Mokshagundam Visvesvarayya, indisk ingenjör.
• 8 oktober – Theodore Roberts, amerikansk skådespelare.
• 10 oktober – Fridtjof Nansen, norsk upptäcktsresande, polarforskare, nobelpristagare.
• 29 oktober – Olof Lind, svensk landsfiskal och riksdagsman (vänstersocialist).
• 30 oktober – Antoine Bourdelle, fransk skulptör.
• 2 november – Maurice Blondel, fransk katolsk filosof.
• 6 november
  • Thomas Watt Gregory, amerikansk demokratisk politiker, USA:s justitieminister 1914–1919
  • James Naismith, amerikansk upphovsman till basketboll.
• 15 december – Pehr Evind Svinhufvud, finländsk politiker, landets riksföreståndare 1918 och president 1931 1937.
• 16 december – Oscar Branch Colquitt, amerikansk demokratisk politiker, publicist och affärsman.
• 17 december – Axel Lundegård, svensk författare.
• 24 december – Rudolf Arborelius, svensk arkitekt.
• Abel Ayerza, argentinsk läkare
• Elsa Eschelsson, jurist.
• Alfred North Whitehead, brittisk filosof och matematiker.
• Alexander James Carlyle, skotsk präst och historiker.

• 2 januari – Fredrik Vilhelm IV, kung av Preussen.
• 17 januari – Malla Silfverstolpe, svensk författare.
• 21 februari – Lars Levi Læstadius, svensk präst, väckelseledare, författare och botanist.
• 8 april – Elisha Graves Otis, amerikansk uppfinnare.
• 22 april – Anne Elizabeth Baker, brittisk filolog.
• 3 juni – Stephen A. Douglas, amerikansk demokratisk politiker.
• 12 augusti – Eliphalet Remington, amerikansk vapentillverkare.
• 16 augusti – Ranavalona I, madagaskisk drottning.
• 22 augusti – Xianfeng, den sjunde Qing-kejsaren av Kina avlider i Jehol, där han sökt sin tillflykt efter den brittisk–franska invasionen av Peking.
• 26 augusti – Johan Fredrik Berwald, svensk violinist, dirigent och tonsättare.
• 7 september – Willie Person Mangum, amerikansk politiker, senator 1831–1836 och 1840–1853.
• 10 november – Daniel Gottlob Moritz Schreber, tysk reformpedagog.
• 14 december – Albert av Sachsen-Coburg-Gotha, brittisk prinsgemål sedan 1840 (gift med drottning Viktoria)
• Carl Löwenhielm, utomäktenskaplig son till Karl XIII.
• Vincenzo Pucitta, italiensk kompositör.

Fotnoter

•   Wiki Commons har media som rör 1861.
  Bilder & media