Stina Ekblad

Stina Ekblad (fødd 26.

februar">26. februar 1954) er ein finlandssvensk skodespelar.

Stina Ekblad
Stina Ekblad
Fødd26. februar 1954 (70 år)
FødestadSolf
FødenamnStina Åsa Maria Ekblad
Aktive år1975–
Verka somskodespelar
PrisarLitteris et Artibus, O'Neill-stipendiet, Svenska Akademiens teaterpris, Guldbagge, Svenska kulturfondens stora pris, Henkelprisen, Reumertprisen for årets kvinnelige hovedrolle, Pro Finlandia, Guldbaggen for beste kvinnelige hovedrolle

Biografi

Ekblad er dotter av ein småbrukar frå den finske Österbotten utanfor Vasa.

Ho vart skodespelar fordi ho oppdaga at det å vera skodespelar var den beste måten å få fram dei språklege uttrykksbehova sine. Då det var vanskeleg å få utdanning for dette i Finland flytta ho sytten år gammal til Danmark der ho først gjekk på folkehøgskole og sidan på teaterskolen før ho hamna på Odense Teater der ho var i ni år. I løpet av den tida hadde ho filmdebuten sin i den finsk-svensk TV-serien Amirika (1975).

Deretter flytta ho til Stockholm og Sverige og arbeidde først ved Stockholms stadsteater i 1980 og frå 1987 Dramaten.

Mange karakteristikkar har vore nytta for å fanga karakteren hos denne eigenarta skodespelaren. Mykje siktar til utsjånaden og den milde finlandssvenske dialekten hennar, med nemningar som «hulder» eller «lys, rank bjørk». Ho har mange gonger fått spela figurar som har vore både kunstneriske og veldig sjelfulle, som Siri von Essen i SVT sin store Strindberg-serie, August Strindberg ett liv (1985), eller som Agnes von Krusenstjerna i Mai Zetterling sin Amorosa (1986). Ho har òg kunna framstilla androgyne figurar som Ismael i Fanny og Alexander (1982) eller Tintomara i Drottningens juvelsmycke på Dramaten (1987). Men ho kan like gjerne opptre som meir reindyrka usympatiske figurar som filmdirektøren i Livsfarlig film (1988) eller sekretæren i Killinggängets TV-film På sista versen – en liten film om døden (1999). Ho spelte òg hovudrolla som markise de Sade i Ingmar Bergman si oppsetjing av Markisinnan de Sade (TV-versjonen 1992). Ho peikar seg ut ved den store presisjonen i opptredenane sine. Med si distinkte språkhandsaming har ho òg ofte vorte nytta som opplesar og resitatør.

Stina Ekblad mottok O'Neill-stipendiet i 1995 og i 2002 fekk ho eit fireårig professorat i scenisk skodespel med hovudvekt på teksttolking og språkleg framføring ved Teaterhögskolan i Stockholm.

Ho er gift med skodespelaren Jan Dolata.

Prisar og utmerkingar (utval)

  • 2008 – Svenska Dagbladets Thaliapris
  • 2007 – Svenska Akademiens teaterpris
  • 1999 – Den kongelige medaljen Litteris et Artibus
  • 1995 – Dramatens O'Neill-stipendiet
  • 1986 – Guldbagge for beste kvinnelege hovudrolle Ormens vei på helleberget og Amorosa
  • 1986 – Svenska Filmakademins Kurt Linder-stipendium
  • 1985 – Svenska Akademiens Carl Åkermarks stipendium

Kjelder

Bakgrunnsstoff

Stina Ekblad  Commons har multimedium som gjeld: Stina Ekblad

Tags:

Stina Ekblad BiografiStina Ekblad Prisar og utmerkingar (utval)Stina Ekblad KjelderStina Ekblad BakgrunnsstoffStina Ekblad195426. februar

🔥 Trending searches on Wiki Nynorsk:

EvangerRobbie WilliamsKlipperDen spanske inkvisisjonenSojuPompeiiGeorg Friedrich HändelAndRegjeringTidssoneFribyar for forfattarar og kulturarbeidararElvar i FrankrikeGrunnstoffliste etter namnDet norske alfabetetEdvard VII av StorbritanniaTorsdagBirger EriksenLill LindforsBrasil1. juliWikiPåskehareGenusPandaTivoli i ItaliaDen finske vinterkrigenTadsjikistan7. februar20. septemberSosiale mediumMikhail GorbatsjovRegionen MadridCecilia Payne-GaposchkinNormandieTranebærPersiskArtemisHalvdan SvarteAli Baba og dei førti røvaraneKapp VerdeAC MilanLokeJon AlmaasLibanonSneppålSløvågNorsk SoloSupermannDu FuKelly ClarksonKristoffer ColumbusSionistIl Tempo Gigante1450BilbaoOpplagd mjølkNanoteknologiSandsøyaUngkarLe CorbusierTeknologiGeorg V av StorbritanniaUndergrunnsbanen i LondonRuth VangHaakon VII av NoregSverigeSverre Magnus av NoregCharles III av StorbritanniaFinsk fonologiGolden GlobeDet greske alfabetetJohann Sebastian BachDet tredje riket🡆 More