No oya lafazökhi niha gangolifa hadia ia wondrege zahöli-höli dödö si so ba gulidanö, i'otarai meföna irugi iada'a.
Ohitö dödöra ena'ö tefa'oli he sahöli-höli dödö ni'ila niha alua ba danö ba he göi sahöli-höli dödö ni'otomosi niha.
Angolifa fondrege atua ya'ia Fitu Zahöli-höli Dödö ba Ginötö Föna, heza tefa'oli fitu gotomosi niha ba ginötö föna. Bakha ba gangolifa andre ha tesöndra zahöli-höli dödö si so ba zifasui nasi Mediterania ni'oguna'ö ndra niha Yunani ba we'amöi mukoli. Khö ndra niha Yunani fitu no fangerai fondrege afönu (li Indonesia: sempurna) ba fondrege oya, börö molo'ö ira niha Yunani fa'oya fitu no famaedo wa'oya planet baero luo ba baŵa.
Lafazökhi gangolifa fitu zahöli-höli dödö ya'ira ere sejarah Herodotus (484 – ambö töra 425 föna Keriso) ba Callimachus moroi ba Kirene (ambö töra 305–240 föna Keriso) ba museum Aleksandria. Angolifa andrö khöra no taya, ha ta'ila nösinia moroi ba wanötöi niha ba zinurara.
Si fitu zahöli-höli dödö andrö ya'ia:
Me ngaotu ndröfia si-19 ba si-20 labörötaigö niha wamazökhi angolifa si bohou, simane "Sahöli-höli dödö ba Abad Pertengahan", "Fitu zahöli-höli dödö ba Abad Pertengahan", "Fitu zahöli-höli dödö ba wangera-ngera Abad Pertegahan", ba "Fangotomosi sahöli-höli dödö ba Abad Pertengahan". Lö tesura oi gangolifa andre ba ginötö andrö, börö me awena la'oguna'ö niha döi Abad Pertengahan ba ngaotu ndröfia si-16. Andrö göi wa itötöi ira Brewer's Dictionary of Phrase and Fable angolifa furi hö.
Oya otomosi si so bakha ba gangolifa andrö tefazökhi föna Abad Pertengahan, bahiza no tehöngö ba zi sagörö ulidanö. Sasese latötöi bakha ba gangolifa andrö ya'ia:
So nasa otomosi bö'ö sitaraia lafaogö bakha:
Simane ba gangolifa bö'ö, lö ha sara dödö niha ba wangohonogöi hadia manö zinangea ba si lö sinangea lafaogö bakha ba gangolifa zahöli-höli dödö, ba no göi asese mufahuhuosi hawa'oya lafaogö bakha zahöli-höli dödö. Da'a tou gangolifa nifazökhi CNN me 1997:
Me 2001-2007 la'owuloi zöndra niha sato ba gu'ö Internet ya'ira moroi ba New7Wonders Foundation, sambua organisasi moroi ba Swiss. Moroi ba gangolita 200 zahöli-höli dödö, lafili niha 7 wondregea höli dödö. Me la'ombakha'ö mbua wangowuloi zöndra andrö me 2007, lö ba gotaluania Piramida Sebua Giza. Andrö wa lanönö ia tobali onönöta, me hatö piramida andre zi toröi moroi ba ginötö föna.
Sahöli dödö | Inötö mufasindro | Nahiania ma'ökhö |
---|---|---|
Öli Sebua Tiongkok | I'otarai ngaotu ndröfia si-7 föna Keriso | Tiongkok |
Petra | ambö töra 100 föna Keriso | Ma'an, Yordania |
Adu Keriso Sangorifi | tebokai khö zato 12/10/1931 | Rio de Janeiro, Brasil |
Machu Picchu | ambö töra 1450 | Propinsi Urubamba, Peru |
Chichén Itzá | ambö töra 600 | Yucatán, Meksico |
Koloseum | te'awalisi 80 | Roma, Italia |
Taj Mahal | te'awalisi ambö töra 1648 | Agra, India |
Piramida Sebua Giza (onönöta) | te'awalisi ambö töra 2560 föna Keriso | Giza, Mesir |
Aefa da'ö la'owuloi zui zöndra niha ya'ira New7Wonders Foundation me 2007-2011. Nifili sakali da'a ya'ia sahöli-höli dödö ba danö, eluahania tenga ni'otomosi niha.
Angolita zahöli-höli dödö aefa da'ö ni'owuloi New7Wonders Foundation ya'ia kota:
Samazökhi angolita andre ya'ia CEDAM International, sambua orahua moroi ba Amerika, sangodödögö wamalua fangosili ba ba famaeri nasi. Me 1989 i'owuloi ndra ere nasi CEDAM ba wamili zahöli-höli dödö barö nasi sinange mufaeri.
Samazökhi angolita andre no Deborah Cadbury moroi ba Inggris bakha ba mbukunia Seven Wonders of the Industrial World. Me 2003 ifazökhi filem sanandrösa ba zahöli-höli dödö si fakhai ba industri andre BBC faoma Deborah Cadbury.
Me 1999 ifazökhi gangolita zahöli-höli dödö baero langi majalah Astronomy.
Wiki Commons memiliki media mengenai Seven Wonders of the World. |
This article uses material from the Wikipedia Li Niha article Fitu zahöli-höli dödö ba gulidanö, which is released under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 license ("CC BY-SA 3.0"); additional terms may apply (view authors). Konten tersedia di bawah CC BY-SA 4.0 kecuali dinyatakan lain. Images, videos and audio are available under their respective licenses.
®Wikipedia is a registered trademark of the Wiki Foundation, Inc. Wiki Li Niha (DUHOCTRUNGQUOC.VN) is an independent company and has no affiliation with Wiki Foundation.