Johnnetta Cole: American anthropologist

Johnnetta Betsch Cole (amụrụ Ọktoba 19, 1936) bụ ọkà mmụta gbasara mmadụ, onye nkuzi, onye isi ụlọ ihe ngosi nka, na onye isi kọleji.

Johnnetta B. Cole
Johnnetta Cole: Ndabere, Nkuzi, Nchịkwa
Mmádu
ụdịekerenwanyị Dezie
mba o sịNjikota Obodo Amerika Dezie
aha ezinụlọ yaCole Dezie
Ụbọchị ọmụmụ ya19 Ọktoba 1936 Dezie
Ebe ọmụmụJacksonville Dezie
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye akaBekee Dezie
Ọrụ ọ na-arụanthropologist, academic administrator, university teacher Dezie
Ọkwá o jimuseum director, university president, professor, provost Dezie
ebe agụmakwụkwọFisk University, Oberlin College, Northwestern University, Northwestern University, University of Massachusetts Amherst Dezie
nwa akwukwo nkeMelville J. Herskovits, Paul Bohannan Dezie
agbụrụNdi Afrika nke Amerika Dezie
Archive naSpelman College Archives Dezie
Onye òtù nkeAmerican Academy of Arts and Sciences Dezie
Ihe nriteCandace Award, Alston-Jones International Civil and Human Rights Award, honorary degree from Spelman College Dezie

Cole bụ nwanyị mbụ onye isi ala America-Afrika nke Spelman College, kọleji ojii na akụkọ ihe mere eme, jere ozi site na 1987 ruo 1997. Ọ bụ onye isi oche nke kọleji Bennett site na 2002 ruo 2007. N'ime 2009–2017 ọ bụ onye isi ụlọ ihe ngosi nka nke National Art nke Smithsonian Institution .

Ndabere

A mụrụ Johnnetta Betsch na Jacksonville, Florida, na Ọktoba 19, 1936. Ezinụlọ ya so na klas elu nke Africa-America ; Ọ bụ nwa nwa Abraham Lincoln Lewis, onye isi ojii mbụ Florida, onye ọchụnta ego na onye rụpụtara Afro-American Industrial and Benefit Association, na Mary Kingsley Sammis. Nne na nna nna Sammis bụ Zephaniah Kingsley, onye na-azụ ahịa ohu na onye nwe ohu, onye zụrụ ohu Africa Anna Madgigine Jai na 1806, mgbe ọ dị afọ iri na atọ ọ dị afọ iri anọ na atọ. N'ime afọ 5, onye na-edina n'ike n'ike tụbara ya ime ugboro atọ wee mụọ ụmụ ya, George, mụrụ June 1807; Martha, a mụrụ Julaị 1809; na Mary, a mụrụ February 1811. Mgbe Zefanaya dị afọ iri na asatọ, ọ tọhapụrụ Ana, ya onwe ya wee ghọọ ohu, soro onye bụbu ohu ya na-arụkọ ọrụ. Onye bụbu ada eze Wolof bụ onye sitere Senegal ugbu a, echekwara ụlọ ya Fort George Island dị ka Kingsley Plantation, National Historic Landmark .

Cole debanyere aha mgbe ọ dị afọ iri na ịse na Mahadum Fisk, kọleji ojii nke akụkọ ihe mere eme. Ọ gafere na Oberlin College na Ohio, ebe ọ gụchara nzere bachelọ nke Arts na sociology n'afọ 1957. Ọ gara ụlọ akwụkwọ gụsịrị akwụkwọ na Mahadum Northwwest, na-enweta Master of Arts (1959) na Dọkịta nke Nkà Ihe Ọmụma (1967) na nkà mmụta ihe ọmụmụ . O mere nyocha ihe omumu ya na Liberia, West Africa, n'afọ 1960-1961 site na Northwwest University dị ka akụkụ nke nyocha akụ na ụba ha na mba ahụ.

Nkuzi

Cole jere ozi dị ka onye prọfesọ na Mahadum steeti Washington site n'afọ 1962 ruo 1970, ebe ọ kpalitere otu mmemme mmụta ojii mbụ nke US. N'afọ 1970 Cole malitere ịrụ ọrụ na Ngalaba Anthropology na Mahadum Massachusetts Amherst, ebe ọ jere ozi ruo 1982. Mgbe ọ nọ na Mahadum Massachusetts, ọ rụrụ ọrụ dị mkpa na mmepe nke WEB Du Bois Department of African-American Studies. Cole kwagara Hunter College n'afọ 1982 ma bụrụ onye isi na mmemme ọmụmụ Latin America na Caribbean. Site n'afọ 998 ruo 2001 Cole bụ prọfesọ nke Anthropology, Women's Studies, na African American Studies na Mahadum Emory dị na Atlanta.

Nchịkwa

N'afọ 1987, a họpụtara Cole ka ọ bụrụ onye isi ojii mbụ nke Spelman College, kọleji ojii na-ewu ewu maka ụmụ nwanyị. Ọ jere ozi ruo 1997, na-ewulite onyinye ha site na mgbasa ozi isi nde $113, na-adọta ndebanye aha dị elu ka ụmụ akwụkwọ na-abawanye, na, n'ozuzu, ogo ụlọ akwụkwọ n'etiti ụlọ akwụkwọ nkà na-emesapụ aka kacha mma gbagoro. Onye ọchị ọchị Bill Cosby na nwunye ya Camille nyere $20 nde na mkpọsa isi obodo.

Mgbe ọ kụzichara ihe na Mahadum Emory, a kpọrọ ya ka ọ bụrụ onyeisi oche nke Bennett College for Women, bụkwa ụlọ akwụkwọ kọleji maka ụmụ nwanyị akụkọ ihe mere eme. N'ebe ahụ, o duuru mkpọsa isi obodo ọzọ na-aga nke ọma. Na mgbakwunye, o hiwere ụlọ ngosi nka iji tinye aka na omenala kọleji. Cole bụ ugbu a oche oche nke Johnnetta B. Cole Global Diversity & Inclusion Institute tọrọ ntọala na Bennett College for Women . Ọ bụ onye otu Delta Sigma Theta sorority.

Ọ bụ onye ntụzịaka nke National Museum of African Art, akụkụ nke Smithsonian Institution na Washington, DC, n'oge 2009–2017. N'oge ọ na-eduzi ihe ngosi arụmụka, "Mkparịta ụka: African na African-American Artworks in Dialogue," nke gosipụtara ọtụtụ mpempe akwụkwọ na mkpokọta nka nke Bill na Camille Cosby n'afọ 2015, dabara na ebubo nke mwakpo mmekọahụ megide onye na-agụ ọchị.

Ọrụ ya

Cole ejekwa ozi na nnukwu ụlọ ọrụ na ntọala. Cole jere ozi ruo ọtụtụ afọ dị ka onye isi oche na Rockefeller Foundation a ma ama. Ọ bụla onye isi Merck & Co. kemgbe 1994. Site na 2004 ruo 2006, Cole bụ onye isi oche nke Board of Trustees of United Way of America ma nọkwa na Board of Directors of the United Way of Greater Greensboro.

Kemgbe afọ 2013, edepụtara Cole na Council Advisory nke National Center for Science Education . Ọ bụ onye otu The Links .  : 105 

Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchị

Onye isi ala-ahọpụtara Bill Clinton họpụtara Cole n'òtù mgbanwe ya maka agụmakwụkwọ, ọrụ, nka, na mmadụ n'afọ 1992. Ọ tụlekwara ya maka ọkwa ọkwa odeakwụkwọ nke agụmakwụkwọ . Otú ọ dị, mgbe akwụkwọ akụkọ The Jewish Daily Forward kọrọ na ọ bụbu onye so na kọmitii mba nke Venceremos Brigades, nke Federal Bureau of Investigation jikọtara ya na ndị agha ọgụgụ isi Cuban, Clinton emeghị ka nhọpụta ya pụta.

Ihe nketa na nsọpụrụ ya

  • N'afọ 2018 enwetara ya Legend in Leadership Award for Higher Education site na Yale Chief Executive Leadership Institute
  • American Alliance of Museums na-asọpụrụ Dr. Johnnetta Cole na 2017 Award for Distinguished Service to Museums
  • Na 2013, Cole nwetara akara kachasị elu nke International Civil Rights Center & Museum, Alston-Jones International Civil and Human Rights Award.
  • Cole anatala ihe karịrị ogo nsọpụrụ 40, gụnyere ndị sitere na kọleji Williams na kọleji Bates na 1989, kọleji Oberlin na 1995, kọleji Mount Holyoke na 1998, Mahadum Mills na 1999, Mahadum Howard na North Carolina A&T State University na 2009, na Gettysburg College . n'afọ 2017.
  • Ọ natara nkwanye ugwu na Phi Beta Kappa site na Yale na 1996, wee jee ozi dị ka onye omebe iwu Phi Beta Kappa.
  • Na 1995, Cole nwetara ihe nrite Golden Plate Award nke American Academy of Achievement nke onye otu Awards Council na Morehouse College President Walter E. Massey gosipụtara.
  • Ọ natara onyinye nturu ugo Candace site na National Coalition of 100 Black Women na 1988.

Ihe ndị ọkwụrụ

Edensibia

Njikọ mpụga

Tags:

Johnnetta Cole NdabereJohnnetta Cole NkuziJohnnetta Cole NchịkwaJohnnetta Cole Ọrụ yaJohnnetta Cole Ọrụ ndọrọ ndọrọ ọchịchịJohnnetta Cole Ihe nketa na nsọpụrụ yaJohnnetta Cole Ihe ndị ọkwụrụJohnnetta Cole EdensibiaJohnnetta Cole Njikọ mpụgaJohnnetta ColeNdị Afụrịka ǹkè Amerịka

🔥 Trending searches on Wiki Ìgbò:

Ikwerre peopleMichikaJackie OrmesJennie (singer)AfghanistanBenedict Wallet VilakaziHuman trafficking in NevadaShinkafi2007Adult SwimTahiniObi WaliNNigerAKA (rapper)1958Rukayya DawayyaIfesinachi Comedy NwanyanwuNaija NewsDavid OyelowoRMpaghara RussiaABCMS Grammar School, LagosDehlia UmunnaZChukwuemeka IkeSokotoPhynoMariya Mahmoud BunkureBXoli ZondiSouth AfricaReggie YatesSouth SudanOgwu akpataMoldovaCaIwepu afọ imeStefania TurkewichAbdulkareem Baba AminuOtobong NkangaOxlade (singer)Mr MacaroniAbdullahi Umar GandujeAkaAmharic languageNomzamo MbathaChristmas puddingAbimbola AlaoPeter Obi18 JulaịWande CoalNsukkaỌdụm na-acha anụnụ anụnụAyra StarrOmenalaFilmSesan (video director)Igbo highlifeElaeis guineensisChild careChet AnekweMeninjaịtisSadiq Sani SadiqAbeba AregawiJennifer GarnerAri Sitas🡆 More