Slaget Vid Badr

Slaget var en viktig händelse i islams tidigare historia och har än idag en speciell betydelse för muslimer världen över då segern anses ha varit mirakulös, och utgjorde en vändpunkt i Muhammeds konflikt med Qureish i Mecka. I slaget stod monoteismens styrkor under Muhammed mot den meckanska polyteismens.

Slaget vid B
Karta föreställande de färder som tillryggalades i samband med Slaget vid B
Ägde rum 17 mars 624 Plats Hijaz på Arabiska halvön.
Stridande
Muslimer under Muhammed	Den meckanska polyteismens styrkor
Befälhavare och ledare
Muhammed

Då samfundet i Medina började ta form som religiös-politisk stat riktade dess ledare Muhammed sin uppmärksamhet mot Arabiens religiösa, politiska, ekonomiska och intellektuella centrum, Mecka. I nya uppenbarelser hade Muhammed fått Mecka utpekat som mål för böneriktningen (qibla) och den muslimska vallfärden (hajj). Mot Muhammeds muslimer stod Meckas mäktiga stammar som brännmärkt muslimerna som förrädare och separatister. Muhammed började nu göra räder (razzior) mot karavaner på väg till Mecka för att störa den meckanska ekonomin. Flera strider utkämpades mellan Mecka och det muhammedledda medinasamfundet.

I Koranen, sura 8:42ff, 3:123, berättas om hur Gud skickade en osynlig armé av änglar för att säkra Muhammeds seger mot förtryck och vantro.

Koranens vittnande om Guds ingripande gjorde slaget vid Btill en helig symbol som har kommit att användas under den islamiska historien.

• Fasching, Darrell J.; Lewis Todd (2006). World Religions Today. New York: Oxford University Press 
• Esposito, John.L (2001). Islam. Lund 
• Hjärpe, Jan (2004). 99 frågor om islam. Stockholm: Leopold Förlag