Elektronegativitet
Elektronegativitet är ett mått på hur starkt de olika atomerna i en molekyl attraherar elektroner.
Begreppet används endast för att klassificera bindningsenergi och introducerades av den amerikanske kemisten Linus Pauling, som belönades med nobelpriset i kemi 1954. Elektronegativiteten indikerar hur bindningen mellan två atomer kommer att se ut.
Motsatsen till elektronegativitet kallas elektropositivitet, vilket är ett mått på ämnets vilja att ge bort elektroner.
Fall 1: Både atom A och B attraherar de två elektronerna (:) lika mycket. Här är elektronegativiteten (δ) lika stora. Fallet inträffar exempelvis om A och B är samma grundämne. Detta kallas för en opolär kovalent bindning.
δ δ A --:-- B
Fall 2: Atom A attraherar de två elektronerna (:) mer än atom B. Här är elektronegativiteten hos A större än hos B. Detta kallas för en polär kovalent bindning.
δ- δ+ A -:--- B
Fall 3: Atom B attraherar de två elektronerna (:) mer än atom A. Här är elektronegativiteten hos B större än hos A. Detta kallas för en polär kovalent bindning.
δ+ δ- A ---:- B
Det finns numera två använda skalor för elektronegativiteten: Pauling-skalan (föreslagen 1932) och Mulliken-skalan (föreslagen 1934). Det finns även en tredje skala Allred-Rochow-skalan och en fjärde skala Allen-skalan.
Pauling-skalan
Pauling-skalan är en allmänt använd, empirisk skala över elektronegativa värden. Den skapades av Linus Pauling 1932. På Pauling-skalan har det mest elektronegativa grundämnet (fluor) värdet 4,0 och det minst elektronegativa (francium) har värdet 0,7. Övriga grundämnen har värden mellan dessa. Elementen i periodiska systemets andra period har vanligen avrundade värden:
Mulliken-skalan
På Mulliken-skalan erhålls talen genom att beräkna medelvärdet mellan joniseringspotentialen och elektronaffiniteten. Härav blir enheten direkt i energi, vanligtvis elektronvolt.
Samband
På Pauling-skalan har varje grundämne en elektronegativitet på mellan 0 och 4. En stark elektronegativitet såsom fluor har en elektronegativitet på 4, medan det allra minsta återfinns hos francium, som har en elektronegativitet under 1. Vanligtvis har ämnen i det övre högra hörnet i periodiska systemet ett högre värde än de andra platserna. Bindningar mellan atomer med stor skillnad i elektronegativitet (cirka 2,0 i Pauling-skalan) är vanligtvis jonbindningar, medan värden mellan 2,0 och 0,4 är polära kovalenta bindningar. Värden under 0,4 betraktas ofta som icke-polära kovalenta bindningar.
Elektronegativiteten minskar när man går neråt i periodiska systemet och ökar när man går åt höger, vilket visas i nedanstående tabell. Samtidigt minskar atomradien, medan joniseringsenergin ökar. Fluor har högst elektronegativitet och syre näst högst.
| → Atomradie minskar → Joniseringsenergi ökar → Elektronegativitet ökar → | ||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Grupp | ||||||||||||||||||
| Period | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 |
| 1 | H 2,1 | He | ||||||||||||||||
| 2 | Li 1,0 | Be 1,5 | B 2,0 | C 2,5 | N 3,0 | O 3,4 | F 4,0 | Ne | ||||||||||
| 3 | Na 0,9 | Mg 1,2 | Al 1,6 | Si 1,8 | P 2,1 | S 2,5 | Cl 3,0 | Ar | ||||||||||
| 4 | K 0,8 | Ca 1,0 | Sc 1,3 | Ti 1,5 | V 1,6 | Cr 1,6 | Mn 1,5 | Fe 1,8 | Co 1,9 | Ni 1,8 | Cu 1,9 | Zn 1,6 | Ga 1,6 | Ge 1,8 | As 2,0 | Se 2,4 | Br 2,8 | Kr |
| 5 | Rb 0,8 | Sr 1,0 | Y 1,2 | Zr 1,4 | Nb 1,6 | Mo 1,8 | Tc 1,9 | Ru 2,2 | Rh 2,2 | Pd 2,2 | Ag 1,9 | Cd 1,7 | In 1,7 | Sn 1,8 | Sb 1,9 | Te 2,1 | I 2,5 | Xe |
| 6 | Cs 0,7 | Ba 0,9 | 4f | Hf 1,3 | Ta 1,5 | W 1,7 | Re 1,9 | Os 2,2 | Ir 2,2 | Pt 2,2 | Au 2,4 | Hg 1,9 | Tl 1,8 | Pb 1,9 | Bi 1,9 | Po 2,0 | At 2,2 | Rn |
| 7 | Fr 0,7 | Ra 0,9 | 5f | Rf | Db | Sg | Bh | Hs | Mt | Ds | Rg | Cn | Nh | Fl | Mc | Lv | Ts | Og |
| Periodiska systemet över elektronegativitet med Pauling-skalan | ||||||||||||||||||
Externa länkar
This article uses material from the Wikipedia Svenska article Elektronegativitet, which is released under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 license ("CC BY-SA 3.0"); additional terms may apply (view authors). Innehållet är tillgängligt under CC BY-SA 4.0 om ingenting annat anges. Images, videos and audio are available under their respective licenses.
®Wikipedia is a registered trademark of the Wiki Foundation, Inc. Wiki Svenska (DUHOCTRUNGQUOC.VN) is an independent company and has no affiliation with Wiki Foundation.