1489/1490 – Julio 17, 1588 ing pekapun a arkitektong Ottoman (Turkish: "Mimar") ampong inyerong sibil para kareng sultan a Suleiman the Magnificent, Selim II, ampong Murad III. Ya ing manibala king pamanikdo kareng maygit atlung dalan a istruktura ampong mas malating proyekto, anti reng Islamic a pipagaralan a primerong eskuwela o pipagararan (sibyan mekteb). Kaybat na niti, deng magsane kaya (apprentice) idisenyu de ing Sultan Ahmed Mosque king Istanbul, at sumaup la king pamagdisenyu king Taj Mahal king Imperyong Mughal.
Mimar Sinan خواجه معمار سنان آغا |
Mibait | c. 1489/1490 Ağırnas, Karaman, Ottoman Empire |
---|
Mete | Juliu 17 1588 (maki edad a 98) Istanbul, Ottoman Empire |
---|
Nasionalidad | Ottoman |
---|
Obra Gusali | Süleymaniye Mosque Selimiye Mosque Mehmed Paša Sokolović Bridge Mihrimah Sultan Mosque Kılıç Ali Pasha Complex Şehzade Mosque Haseki Baths Sokollu Mehmet Pasha Mosque Banya Bashi Mosque Church of the Assumption | |
Anak ne ning kateru o mason, a menigaral a teknikal, at meging inyerung militar. Mabilis yang mitas ranggu, at mumuna, megi yang opisyal king militar at kaybat metung a komandante o pekapun a Janissary, a maki titulung ağa. Digdagan na ing kayang kasanayan king arkitektura ampong inhenyerya kabang mangitalakad miyayaliwang klasing kuta, ampong proyektung impraskukturang militar antimong dalan, tete, ampong aqueduct o istrukturang daralanan danum. Anyang manga edad yang singkwenta, mituldu yang pekapun a arkitektu ning imperyu, pusisyun nung nu no agamit deng gelingan nang teknikal a iwa na king militar king pamanikdong At about the age of fifty, he was appointed as chief royal architect, applying the technical skills he had acquired in the army to the "pamanikdo kareng mangasanting a gusaling relihyosa" ampong eganaganang klasing istrukturang sibiko. Halus lima yang pulung banwa king pwestung iti.
Ing obra maestra na yapin ing Selimiye Mosque king Edirne, dapot ing pekasikat nang obra ya pin ing Suleiman Mosque king Istanbul. Ya ing manibala king maleparan a sakdalan o departamentu ning kapamahalan, at dakal ya senayan a kasaup a king kapanaunan da, peparangalan da ing sarili da, kayabe ya i Sedefkar Mehmed Agha, ing arkitektu ning Sultan Ahmed Mosque. Tuturing deng pekamapyang arkitektu ning panaun a klasikal ning arkitekturang Ottoman , at kinumpara de kang Michelangelo, a kapanaun na king Albugan. Balu reng balu king Istanbul i Michelangelo ampo reng kayang planu para king St. Peter's Basilica king Roma, uling i Leonardo da Vinci meimbita ya anyang 1502 among 1505 ning Sublime Porte a magsumiting planu para king tete king Golden Horn.
Lon la murin
- Isa Muhammad Effendi
- Sedefkar Mehmed Agha
- Sinan (crater)
- Mimar Sinan University
- Atik Sinan
Notes
Karagdagang babasan
- Invalid language code. Alboyajian, Arshag A. Պատմութիին հայ Կեսարիոյ (History of Armenian Kayseri). 2 vols. Cairo: H. Papazian, 1937.
- Invalid language code. Çelebi, Sai Mustafa (2004). Book of Buildings : Tezkiretü'l Bünyan Ve Tezkiretü'l-Ebniye (Memoirs of Sinan the Architect). Koç Kültür Sanat Tanıtım ISBN 975-296-017-0
- De Osa, Veronica (1982). Sinan the Turkish Michelangelo. New York: Vantage Press ISBN 0-533-04655-6
- (German) Egli, Ernst (1954). Sinan, der Baumeister osmanischer Glanzzeit, Erlenbach-Zürich, Verlag für Architektur; ISBN 1-904772-26-9
- Goodwin, Godfrey (2001). The Janissaries. London: Saqi Books. ISBN 978-0-86356-055-2
- ———————— (2003). "A History of Ottoman Architecture". London: Thames & Hudson Ltd (1971, reprinted 2003) ISBN 978-0-500-27429-3
- Güler, Ara; Burelli, Augusto Romano; Freely, John (1992). Sinan: Architect of Suleyman the Magnificent and the Ottoman Golden Age. WW Norton & Co. Inc. ISBN 0-500-34120-6
- Kinross, Patrick (1977). The Ottoman Centuries: The Rise and Fall of the Turkish Empire London: Perennial. ISBN 978-0-688-08093-8
- Kuran, Aptullah. (1987). Sinan: The Grand Old Master of Ottoman architecture, Ada Press Publishers. ISBN 0-941469-00-X
- Invalid language code. Kuran, Aptullah; Ara Güler (Illustrator); Mustafa Niksarli (Illustrator). (1986) Mimar Sinan. Istanbul: Hürriyet Vakfi. ISBN 3-89122-007-3
- Necipoĝlu, Gulru (2005). The Age of Sinan: Architectural Culture in the Ottoman Empire. London: Reaktion Books. ISBN 978-1-86189-244-7.
- Rogers, J M. (2005). Sinan. I.B. Tauris ISBN 1-84511-096-X
- Saoud, Rabat (2007). Sinan: The Great Ottoman Architect and Urban Designer. Manchester: Foundation for Science, Technology and Civilisation.
- Sewell, Brian. (1992) Sinan: A Forgotten Renaissance Cornucopia, Issue 3, Volume 1. ISSN 1301-8175
- Stratton, Arthur (1972). Sinan. Macmillan Publishers.
- Turner, J. (1996). Grove Dictionary of Art, Oxford University Press, USA; New Ed edition; ISBN 0-19-517068-7
- Van Vynckt, Randall J. (editor). (1993) International Dictionary of Architects and Architecture Volume 1. Detroit: St James Press. ISBN 1-55862-089-3
- Vasari, G. (1963). The Lives of Painters, Sculptors and Architects. (Four volumes) Trans: A.B. Hinds, Editor: William Gaunt. London and New York: Everyman.
- Wilkins, David G. Synan in Van Vynckt (1993), p. 826.
- A Guide to Ottoman Bulgaria" by Dimana Trankova, Anthony Georgieff and Professor Hristo Matanov; published by Vagabond Media, Sofia, 2011 [1] Archived Nobyembri 15, 2011 at the Wayback Machine
- Invalid language code. Zaryan, Armen. «Սինան» (Sinan). Armenian Soviet Encyclopedia. vol. x. Yerevan: Armenian Academy of Sciences, 1984, pp. 385–386.
Lon la murin
- Invalid language code. Roux, Jean-Paul (1988). "Les Mosquées de Sinan", Les Dossiers d'archéologie, May 1988, number 127.
- Invalid language code. Stierlin, Henri (1988). "Sinan et Soliman le Magnifique", Les Dossiers d'archéologie, May 1988, number 127.
- Invalid language code. Topçu, Ali (1988a) "Sinan et l'architecture civile", Les Dossiers d'archéologie, May 1988, number 127.
- Invalid language code. Topçu, Ali (1988b)."Sinan et la modernité", Les Dossiers d'archéologie, May 1988, number 127.
External links
This article uses material from the Wikipedia Kapampangan article Mimar Sinan, which is released under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 license ("CC BY-SA 3.0"); additional terms may apply (view authors). Content is available under CC BY-SA 4.0 unless otherwise noted. Images, videos and audio are available under their respective licenses.
®Wikipedia is a registered trademark of the Wiki Foundation, Inc. Wiki Kapampangan (DUHOCTRUNGQUOC.VN) is an independent company and has no affiliation with Wiki Foundation.