She Enceladus y sheyoo eayst smoo 'sy chorys Sarnagh (y 19oo smoo ayns Corys ny Greiney).
T'eh mysh 500 km (310 meeilaghyn) er crantessen, ny mysh un jeihoo Titan, eayst Harn smoo. Ta Enceladus coodit liorish rio glen oor, as kyndagh rish shen she eshyn nane jeh ny corpaneyn smoo aahoilshagh ayns Corys ny Greiney. Rere shen, cha nel çhiassid yn eayst ec munlaa roshtyn agh −198 °C (75.1 K; −324.4 °F); shen çhiassid ta foddey ny s'feayrey na corpane sollys-hooagh. Dyn bwooise da'n mooadys beg echey, shimmey troyn fishigagh eaghtyragh t'er Enceladus, voish shenn ardjyn feer howallagh dys thallooyn aachummit tectoanagh.
Enceladus | |||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
Sorçh | eayst Harn as eayst chadjin | ||||||
Feddynit magh ec | William Herschel | ||||||
Date feddyn magh | Luanistyn 28, 1789 | ||||||
Epennym | Ἐγκέλαδος Egkelados | ||||||
Moir-red | Sarn | ||||||
Fysserree fishigagh | |||||||
Essyl lieh-vooar a | 237,948 km | ||||||
Corrid e | 0.0047 | ||||||
Amm cruinlagh P | 1.37 d | ||||||
Cleayn i | 0.009 ° | ||||||
Troyn fishigagh as rollageagh meadragh | |||||||
Craue raadeeoil | 252.1 km | ||||||
Mooadys baghtal (V) | 11.8 | ||||||
Glout | 108,043,390,000,000,000,000 kg | ||||||
Thummid | 67,113,076 km³ 1.370218 d | ||||||
Albedo | 1.375 (albedo towse-oaylleeagh) | ||||||
Çhiassid eaghtyragh |
| ||||||
Aeraght | Co-heiy |
Va Enceladus feddynit magh er 28 Luanistyn 1789 liorish William Herschel, agh s'goan y fys v'ayn er derrey hiauill y daa haagh spoar Voyager, Voyager 1 as Voyager 2, shaghey Sarn ayns 1980 as 1981. Ayns 2005, ren y saagh spoar Cassini shiaulley shaghey faggys da Enceladus, anchoodaghey eaghtyr as çhymmyltaght yn eayst as taishbyney ny smoo sonreeaghtyn. Ren Cassini feddyn magh dossanyn va lhiggey magh voish ard poullagh y jiass. Ta volcaanyn feayrey faggys da ard y jiass lhiggey magh skiootyn dy ghaal ushtey, hiddragien co-vreneenagh, so-ghaalee elley, as stoo creoi, goaill stiagh cloreed hodjum as floagyn rioee magh 'sy spoar, gollrish geeser, er 200 kilogramyn (440 puint) 'sy tootçhey. Ta ny smoo na 100 geeseryn er ny ve feddynit magh. Ta cooid jeh'n ghaal ushtey shen tuittym sheese myr "sniaghtey"; ta'n chooid elley scapail as cur rish y stoo ta jannoo yn chooid smoo jeh fainey E Harn. Er lesh sheanseyryn NASA, s'cosoylagh co-heiy ny dossanyn as co-heiy comaidyn. Ayns 2014, ren NASA fogrey magh dy dooar Cassini feanish bentyn rish keayn fo-hallooinagh d'ushtey fliugh ec ard y jiass as eh mysh 10 km (6 mi) er çheeid. Voish y fogrey magh shen, ta sheanseyryn er ny yannoo clowanyn maddaghtoil as coipyn jeh'n cheayn.
Ta baghtyn ny geeseryn shen, chammah as feddynys çhiassid sthie ta scapail as tiarkaght tuill wuillee ayns ard poullagh y jiass, taishbyney dy nee corpane bio dy creg-oaylleeagh eh Enceladus. Gollrish ram eaystyn elley ayns coryssyn lheeadagh ny foawir ghas, ta Enceladus goit ayns aavuilley cruinlagh. Ta'n aavuilley echey rish Dione cur bree rish e chorrid chruinlagh. Ta'n chorrid shen mooghit liorish forsaghyn tidee, çhiow yn çheusthie echey dy tidee as greesaghey yn gastey creg-oaylleeagh.
Eaystyn Harn | |||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| |||||||||||||||||||||
Fainnaghyn Harn · Cassini–Huygens · Themis · Chiron · S/2004 S 6 · S/2004 S 4 · S/2004 S 3 |
This article uses material from the Wikipedia Gaelg article Enceladus, which is released under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 license ("CC BY-SA 3.0"); additional terms may apply (view authors). Content is available under CC BY-SA 4.0 unless otherwise noted. Images, videos and audio are available under their respective licenses.
®Wikipedia is a registered trademark of the Wiki Foundation, Inc. Wiki Gaelg (DUHOCTRUNGQUOC.VN) is an independent company and has no affiliation with Wiki Foundation.