Ta Cassini–Huygens, ta enmyssit Cassini dy mennick, çheet er mishoon ronsaghey spoar liorish NASA, y Jantys Spoar Oarpagh (ESA), as Jantys Spoar yn Iddaal (ASI) scrutag spoar y chur magh dy yannoo studeyryssyn er y phlanaid Sarn as e chorys, goaill stiagh ny fainaghyn as ny h-eaystyn echey.
Va ny siyn spoar robotagh jeant ass y scrutag spoar Cassini lesh NASA as y tarlheimmeyder Huygens liorish yn ESA, ren tarlheimmey er yn eayst smoo lesh Sarn, Titan. Va Cassini ny chiarroo scrutag spoar keayrt y yannoo er Sarn as ny chied goll stiagh ayns cruinlagh mygeayrt y planaid, raad hannee eh voish 2004 derrey 2017. Va'n daa haagh enmyssit ass ny rollageyderyn Giovanni Cassini as Christiaan Huygens.
Va Cassini launshit er boayrd roggad Titan IVB/Centaur er 15 Jerrey Fouyir 1997 as v'eh bio as gobbraghey 'sy spoar feie begnagh 20 bleeaney, lesh 13 jeu cruinlaghey Sarn as jannoo studeyrys er y phlanaid as e chorys erreish da haink eh stiagh 'sy chruinlagh er 1 Jerrey Souree 2004. Ghow yn etlagh dys Sarn stiagh shagh-etlaghyn Vaydlag (Averil 1998 as Jerrey Souree 1999), y Dowan (Luanistyn 1999), y roltageagh 2685 Masursky, as Jupiter (Nollick 2000). Haink jerrey rish y vishoon er 15 Mean Fouyir 2017, tra ren cassan Cassini tayrn eh stiagh ayns aeraght heose Harn raad v'eh lostit dy lhiettal gaue sollaghey eaystyn Harn, foddee çhymmyltaghtyn yn-vaghey y chiarail da mynvioaghyn thallooinagh troailtagh follit er y taagh spoar. Hie rahys y vishoon foddey ny smoo as ny s'odjey na myr va jerkit – chur stiureyder NASA jeh'n rheynn Planetary Science Division, Jim Green, sheese er Cassini-Huygens myr "mishoon ny chiedyn" ren bun-cheaghil toiggaltys deiney er y chorys Sarnagh, goaill stiagh ny fainaghyn as ny h-eaystyn, as chur rish y toiggaltys bentyn rish ny buill ayns Corys ny Greiney foddee bioys ve ayn.
Hoshiaght, v'eh plannit dy vees Cassini er mishoon feie kiare bleeaney, voish Mean Souree 2004 derrey Boaldyn 2008. Va'n mishoon jeant ny s'odjey er daa vlein derrey Mean Fouyir 2010, as eh aa-chowrit myr y Cassini Equinox Mission. Va'n mishoon jeant ny s'odjey reesht lesh y Cassini Solstice Mission, goll er oaie feie shiaght bleeaney elley derrey 15 Mean Fouyir 2017 tra va Cassini jee-chruinlit as lostit sthie ayns aeraght heose Harn.
Hie yn moddyl Huygens marish Cassini derrey scarr eh voish y scrutag er 25 Nollick 2004; ren Huygens tarlheimmey liorish parashuit er Titan er 14 Jerrey Geuree 2005. Chur yn SED (greie Cassee/Tilgee) rish y scarrey, as chiarail eh bieauid scarree chonastagh er 0.35 meadaryn 'sy tootçhey (1.1 ft/s) as cormid chassee er 7.5 rpm. Chur eh fysseree er-ash dys y Chruinney feie 90 minnidyn, goaill ymmyd jeh'n chruinleyder myr lhiass-chreeleyder. V'eh shoh ny chied harlheim ve jeant 'sy Chorys Greiney mooie as y chied va jeant er eayst elley goaill magh Eayst yn Dowan.
Ec jerrey yn vishoon, ren Cassini e "Grand Finale": shiartanse dy hagh-ghleashaghtyn etlagh trooid baarnaghyn eddyr Sarn as e ainaghyn sthie. Va'n cheim shen ymmydit son y chooid smoo y ghoaill magh ass Cassini rere y skeandys roish my row yn saagh spoar scryssit dy joinagh, agh bee ny fysseree ronsit as studeyryssyn jeant orroo feie ram bleeantyn ry-heet.
This article uses material from the Wikipedia Gaelg article Cassini–Huygens, which is released under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 license ("CC BY-SA 3.0"); additional terms may apply (view authors). Content is available under CC BY-SA 4.0 unless otherwise noted. Images, videos and audio are available under their respective licenses.
®Wikipedia is a registered trademark of the Wiki Foundation, Inc. Wiki Gaelg (DUHOCTRUNGQUOC.VN) is an independent company and has no affiliation with Wiki Foundation.