Xenofon (grekiska Ξενοφῶν), född omkring 430 f.Kr.
Xenofon | |
Född | Erchia, Antikens Aten |
---|---|
Död | Korinth, Grekland |
Medborgare i | Antikens Aten |
Sysselsättning | Historiker, militär, filosof, legosoldat, författare |
Befattning | |
Strateg | |
Barn | Gryllos (f. 350 f.Kr.) |
Redigera Wikidata |
Asteroiden 5986 Xenophon är uppkallad efter honom.
Denna artikel är en del i Wikipedias serie om |
---|
Liv |
”Det enda som jag vet är att jag ingenting vet” Social broms · Sokrates rättegång · Sokrates försvarstal |
Uppkallade koncept |
Sokratisk dialog · Sokratisk metod · Sokratisk utfrågning · Sokratisk ironi · Sokratisk paradox · Sokratiskt problem |
Lärjungar |
Platon · Xenofon · Antisthenes · Aristippos |
Relaterade ämnen |
Megarianer · Kyniker · Kyrenaiker · Platonism · Stoicism · Molnen |
Xenofon var en av Sokrates lärjungar. Efter studierna följde han med den grekiska här som stred under Kyros den yngre i Persien och deltog i slaget vid Kunaxa 401 f.Kr. Om detta krig och dess konsekvenser berättade han i Anabasis som utspelades i det persiska riket. Där beskrev han även hur han själv tog befälet och ledde den grekisk legotruppens hemmarsch, (de tiotusens tåg), från Babylonien, över Armeniens bergsland och fram till havet – i detta fall sydkusten på Svarta havet där det fanns grekiska kolonier – så att de kunde återvända till hemlandet. Det är härifrån den litterära frasen "Thalatta, thalatta!" ("Havet, havet!") stammar, från när de grekiska soldaterna först fick syn på havet framför sig.
Senare deltog Xenofon på spartanernas sida i slaget vid Koroneia 394 f.Kr. mot sina landsmän och thebanerna. På grund av detta blev han landsförvisad men belönades av spartanerna med ett gods i Elis på Peloponnesos. Då Aten och Sparta snart förenade sig mot Thebe, upphävdes Xenofons landsförvisning. Han bosatte sig till slut i Korinth.
Av Xenofons verk är skildringen av de tiotusens återtåg i Anabasis mest bekant. Kyru paideia (latin Cyropaedia, Kyros uppfostran), det märkligaste av Xenofons verk, är en politisk-pedagogisk tendensroman. Hellenika, Greklands historia 411-362, är en fortsättning av Thukydides "Peloponnesiska krigets historia", med Spartavänlig tendens. Agesilaos är ett lovtal över den spartanske kungen med detta namn. Nationalekonomiskt intressant är Xenofons reformprogram för att hjälpa upp Atens finanser (Poroi). Hans intresse för lanthushållning, jakt, hästuppfödning och ridkonst tog sig uttryck i andra skrifter. Han författade även en försvarsskrift för Sokrates (Apologia), ”Hågkomster om Sokrates” (Apomnemoneumata, latin Memorabilia), en lös och oordnad samling berättelser, till vilken hans hushållslära (Oikonomikos) är ett tillägg, samt ”Gästabudet" (Symposion).
Xenofon var en det praktiska livets man utan djupare begåvning för och uppfattning av filosofiska problem. Hans moraliserande betraktelser är banala och vardagliga. Hans berömmelse vilar på hans klara stil och hans briljanta äventyrsbok om de tiotusens tåg.
This article uses material from the Wikipedia Svenska article Xenofon, which is released under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 license ("CC BY-SA 3.0"); additional terms may apply (view authors). Innehållet är tillgängligt under CC BY-SA 4.0 om ingenting annat anges. Images, videos and audio are available under their respective licenses.
®Wikipedia is a registered trademark of the Wiki Foundation, Inc. Wiki Svenska (DUHOCTRUNGQUOC.VN) is an independent company and has no affiliation with Wiki Foundation.