Volleyboll Vid Olympiska Sommarspelen
Volleyboll har funnits med som gren i varje olympiskt sommarspel sedan 1964, där volleybollen spelades som demonstrationssport.
Damvolleybollen gjorde entré samma år som herrvolleyn.
| Volleyboll vid olympiska sommarspelen | |||||
 | |||||
| Internationellt förbund | FIVB | ||||
|---|---|---|---|---|---|
| Grenar
| |||||
| |||||
Historia
Efter andra världskriget grundades det internationella volleybollförbundet FIVB. 1957 spelades en specialturnering i samband med IOC:s femtiotredje sammankomst i Sofia, Bulgarien, för att visa upp sporten och få till stånd ett officiellt erkännande av volleyboll som olympisk sport. Turneringen blev en framgång, och volleybollen introducerades officiellt vid olympiska sommarspelen 1964. IOC planerade först att ta bort volleybollen från sommar-OS 1968 i Mexico City, men det blev stora protester.
OS-turneringen i volleyboll var från början en enkel tävling vars format påminde mycket om det som fortfarande används vid världsmästerskapet: alla lagen möts och rankas efter antal vinster, genomsnittliga set och genomsnittliga poäng. En nackdel med detta system är att spänningen kan minska då ett lag kan ha vunnit innan de sista omgångarna, vilket gör publiken mindre entusiastisk.
För att lösa denna situation lades ett steg till i turneringen: en "slutomgång" introducerades, som bestod av kvartsfinaler, semifinaler och final. Sedan detta system infördes till volleybolltävlingarna vid olympiska sommarspelen 1972 i München, har detta varit standardsystem för den olympiska volleybollen, och refereras ofta till som det olympiska formatet.
Sedan starten 1964 har antalet lag som varit med och tävlat växt. 1996 hade både herrar och damer 12 deltagande nationer. Alla fem kontinentala volleybollförbund har alltid minst ett nationellt lag medverkande vid olympiska spelen.
Herrar
De första två olympiska turneringarna vanns av Sovjetunionen. Vid olympiska sommarspelen 1964 i Tokyo tog hemmanationen Japan brons. 1968 tog de silver och 1972 guld. I turneringen 1976 hade Polen fått fram en ny stark generation spelare och kombinerade det med det nya taktiska greppet att även attackera med "backspikes", smashar från spelare på bakplan, och inte bara attackera med spelarna framme vid nät. Sammantaget medverkade det till att Polen kunde besegra Sovjetunionen i en jämn match om fem set.
Vid olympiska sommarspelen 1980 i Moskva tillhörde många av de starkaste volleybollagen på herrsidan östblocket, vilket gjorde att den amerikanskledda bojkotten inte fick lika stor effekt som på damernas turnering. Sovjetunionen vann sitt tredje guld genom 3-1 mot Bulgarien i finalen.
Den Sovjetledda bojkotten som drabbade volleybollturneringen 1984 i Los Angeles gjorde att USA kunde besegra Brasilien i finalen. Bronset vanns av Italien. Det Italienska bronset var landets första medalj i OS-volleybollen, något som förebådade att Italien kom att resa sig som en stornation i volleyboll.
I och med bojkotterna hade de två ledande världsnationerna i volleyboll, USA och Sovjet, inte mötts i olympiska sammanhang på tolv år, men vid olympiska sommarspelen 1988 kunde powerspelare som Karch Kiraly och Steve Timmons ge USA sin andra guldmedalj.
Fyra år senare i Barcelona vann Brasilien sitt första guld över segertippade Förenade laget, Nederländerna och Italien. Nederländerna med spelare som Ron Zwerver och Olof van der Meulen, överraskade genom att vinna över Italien i en match om fem set. Trots framgångar i andra turneringar blev det ingen framgång i OS. Serbien och Montenegro tog ett brons 1996 tack vare sina nyckelspelare Vladimir och Nikola Grbić och i finalen fyra år senare i Sydney besegrades Ryssland i finalen.
Vid volleybollturneringen vid olympiska sommarspelen 2004 i Aten besegrade Brasilien Italien i finalen, och tog därmed sitt andra guld och bekräftade sin ställning som volleybollsupermakt även på 2000-talet. I finalen fyra år senare i Peking besegrade USA Brasilien i finalen och tog sitt tredje guld. Ryssland tog brons för andra gången.
Guldmedaljerna har med andra ord fördelats mellan flera länder i herrarnas turnering. USA och Sovjetunionen har tre vardera, Brasilien har två, och ytterligare fyra länder har vunnit varsin gång. Italien jagar forna Sovjetunionen i flest medaljer, men behöver fortfarande ytterligare ett guld.
Damer
Vid olympiska sommarspelen 1964 i Tokyo deltog damerna första gången, vilket var samma gång som herrarna deltog för första gången. Hemmanationen Japan vann. Följande två turneringar vanns av Sovjetunionen, 1968 och 1972. 1976 vann Japan sista gången innan tappande av status som volleysupermakt.
Starka länder som Sydkorea och Japan kunde inte delta vid olympiska sommarspelen 1980 i Moskva till följd av den USA-ledda bojkotten av spelen. Sovjetunionen kunde leka hem en tredje seger.
Då Östblocket bojkottade sommar-OS 1984 i Los Angeles uteblev flera av världens starkaste volleybollag såsom Sovjetunionen, Östtyskland och Kuba. Trots detta förlorade hemmafavoriten USA till en av få kommunistländer som inte bojkottat tävlingen - Kina. Fyra år senare, då både Öst och Väst deltog, besegrade Peru i finalen av Sovjetunionen med 0-2 i finalen. Enligt FIVB är detta den mest dramatiska finalen hittills. Hur som helst präglades turneringen i Seoul 1988 mycket av Kubas bojkott.
Vid olympiska sommarspelen 1992 i Barcelona gick Förenade laget, bestående av många gamla östländer, till finalen utan att kunna besegra det unga och snabba kubanska laget. Med superstjärnor som Mireya Luis och Regla Torres kunde Kuba även ta guld i turneringarna 1996 och 2000.
Vid olympiska sommarspelen 2004 gick guldet till Kina, silvret till Ryssland och bronset till Brasilien. Fyra år senare i Peking tog Brasilien sitt första guld, USA silver och Kina brons.
De fem länder som kunnat titulera sig olympiska mästare i damvolleyboll är Brasilien, Sovjetunionen, Kuba, Kina och Japan.
Regler
De olympiska volleybollreglerna har inte ändrats mycket under åren.
Kvalificering
Tolv länder deltar i vardera köns turnering (alltså totalt 24 lag).
- Värdnationen är alltid kvalificerad att delta.
- Tre lag kvalificerar sig genom Volleyball World Cup.
- Fem lag kvalificerar sig genom att vinna de kontinentala kvalturneringarna.
- De tre återstående platserna erhålls genom världskvaltävlingar.
Tävlingen
Tävlingen består av två delar.
- Till den första delen, kvalificeringsrundan, är alla lag rankade av FIVB och därefter indelade i två pooler med sex lag i varje, med hjälp av serpentinsystem. Värdlandet är alltid rankat som nummer 1. I kvalificeringsrundan spelar alla lag en match mot de fem andra i samma pool. De fyra främsta i varje pool går vidare, och de två sista åker ur tävlingen.
- I den andra rundan, som ofta kallas finalrundan, spelar lagen kvartsfinaler, semifinaler, bronsmatch och final. Till finalomgången är matcherna organiserade enligt resultaten från kvalificeringsrundan. Om de fyra första lagen i varje pool är A1, A2, A3, A4, B1, B2, B3 och B4, så kommer kvartsfinalerna att bli A1xB4, A2xB3, A3xB2, A4xB1. Vinnarna i kvartsfinalerna blir (A1/B4) x (A3/B2); (A2/B3) x (A4xB1). I finalen spelar semifinalvinnarna om guldet, och förlorarna om bronset.
- Turneringen har stränga regler beträffande antal spelare. Tolv spelare är tillåtna, och inga byten eller ersättningar är tillåtna (ens vid skada).
Beachvolley
Beachvolley introducerades till det olympiska programmet som demonstrationssport 1992 i samband med olympiska sommarspelen i Barcelona. Fyra år senare, vid sommar-OS i Atlanta, fick sporten officiell status. För vidare läsning, se beachvolleyboll vid olympiska sommarspelen.
Resultat
Herrar
.svg)
.svg)
.svg)
.svg)
.svg)
- Noter
Damer
| År | Stad | Final | Bronsmatch | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Guld | Poäng | Silver | Brons | Poäng | 4:e plats | ||||
| 1964 Detaljer… |  Tokyo | .svg) Japan |  Sovjetunionen | .svg) Polen | .svg) Rumänien | ||||
| 1968 Detaljer… |  Mexico City | Sovjetunionen | Japan | Polen |  Peru | ||||
| 1972 Detaljer… |  München | Sovjetunionen | 3–2 | Japan | .svg) Nordkorea | 3–0 | .svg) Sydkorea | ||
| 1976 Detaljer… |  Montréal | Japan | 3–0 | Sovjetunionen | Sydkorea | 3–1 |  Ungern | ||
| 1980 Detaljer… |  Moskva | Sovjetunionen | 3–1 |  Östtyskland | .svg) Bulgarien | 3–2 | Ungern | ||
| 1984 Detaljer… |  Los Angeles |  Kina | 3–0 |  USA | Japan | 3–1 | Peru | ||
| 1988 Detaljer… |  Seoul | Sovjetunionen | 3–2 | Peru | Kina | 3–0 | Japan | ||
| 1992 Detaljer… |  Barcelona |  Kuba | 3–1 |  (EUN) | USA | 3–0 |  Brasilien | ||
| 1996 Detaljer… | Atlanta | Kuba | 3–1 | Kina | Brasilien | 3–2 |  Ryssland | ||
| 2000 Detaljer… |  Sydney | Kuba | 3–2 | Ryssland | Brasilien | 3–0 | USA | ||
| 2004 Detaljer… |  Aten | Kina | 3–2 | Ryssland | Kuba | 3–1 | Brasilien | ||
| 2008 Detaljer… |  Peking | Brasilien | 3–1 | USA | Kina | 3–1 | Kuba | ||
| 2012 Detaljer… |  London | Brasilien | 3–1 | USA |  Japan | 3–0 |  Sydkorea | ||
| 2016 Detaljer… |  Rio de Janeiro | Kina | 3–1 |  Serbien | USA | 3–1 |  Nederländerna | ||
| 2020 Detaljer… | Tokyo | USA | 3–0 | Brasilien | Serbien | 3–0 | Sydkorea | ||
| 2024 Detaljer… |  Paris | ||||||||
- Noter
Mest värdefulla spelare
|
Herrar
|
Damer
|
Medaljtabell
Totalt
| Pl. | Nation | Guld | Silver | Brons | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|
| 1 | .svg) Sovjetunionen | 7 | 4 | 1 | 12 |
| 2 | .svg) Brasilien | 5 | 4 | 2 | 11 |
| 3 | .svg) USA | 4 | 3 | 4 | 8 |
| 4 | Japan | 3 | 3 | 3 | 9 |
| 5 | Kuba | 3 | 0 | 2 | 5 |
| 6 | Kina | 2 | 1 | 2 | 5 |
| 7 | .svg) Ryssland | 1 | 3 | 2 | 6 |
| 8 | Nederländerna | 1 | 1 | 0 | 2 |
| 9 | .svg) Polen | 1 | 0 | 2 | 3 |
| 10 | .svg) Serbien och Montenegro | 1 | 0 | 1 | 2 |
| 11 |  Frankrike | 1 | 0 | 0 | 1 |
| 12 | .svg) Italien | 0 | 3 | 3 | 6 |
| 13 | Östtyskland | 0 | 2 | 0 | 2 |
| 14 |  Bulgarien | 0 | 1 | 1 | 2 |
.svg) Serbien | 0 | 1 | 1 | 2 | |
 Tjeckoslovakien | 0 | 1 | 1 | 2 | |
| 17 | .svg) Peru | 0 | 1 | 0 | 1 |
| OSS | 0 | 1 | 0 | 1 | |
| ROC | 0 | 1 | 0 | 1 | |
| 20 |  Argentina | 0 | 0 | 2 | 2 |
| 21 |  Nordkorea | 0 | 0 | 1 | 1 |
.svg) Sydkorea | 0 | 0 | 1 | 1 | |
 Rumänien | 0 | 0 | 1 | 1 |
Herrar
| Pl. | Nation | Guld | Silver | Brons | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|
| 1 | Brasilien | 3 | 3 | 0 | 5 |
| 2 | Sovjetunionen | 3 | 2 | 1 | 6 |
| 3 | USA | 3 | 0 | 2 | 6 |
| 4 | Ryssland | 1 | 1 | 2 | 4 |
| 5 | Japan | 1 | 1 | 1 | 3 |
| 6 | Nederländerna | 1 | 1 | 0 | 2 |
| 7 | Serbien och Montenegro | 1 | 0 | 1 | 2 |
| 8 | Frankrike | 1 | 0 | 0 | 1 |
| Polen | 1 | 0 | 0 | 1 | |
| 10 | Italien | 0 | 3 | 3 | 6 |
| 11 | Tjeckoslovakien | 0 | 1 | 1 | 2 |
| 12 | Bulgarien | 0 | 1 | 0 | 1 |
| Östtyskland | 0 | 1 | 0 | 1 | |
| ROC | 0 | 1 | 0 | 1 | |
| 15 | Argentina | 0 | 0 | 2 | 2 |
| 16 | Kuba | 0 | 0 | 1 | 1 |
| Rumänien | 0 | 0 | 1 | 1 |
Damer
| Pl. | Nation | Guld | Silver | Brons | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|
| 1 | Sovjetunionen | 4 | 2 | 0 | 6 |
| 2 | Kina | 3 | 1 | 2 | 6 |
| 3 | Kuba | 3 | 0 | 1 | 4 |
| 4 | Japan | 2 | 2 | 2 | 6 |
| 5 | Brasilien | 2 | 1 | 2 | 5 |
| 6 | USA | 1 | 3 | 2 | 6 |
| 7 | Ryssland | 0 | 2 | 0 | 2 |
| 8 | Serbien | 0 | 1 | 1 | 2 |
| 9 | Östtyskland | 0 | 1 | 0 | 1 |
| Peru | 0 | 1 | 0 | 1 | |
| OSS | 0 | 1 | 0 | 1 | |
| 12 | Polen | 0 | 0 | 2 | 2 |
| 13 | Bulgarien | 0 | 0 | 1 | 1 |
| Nordkorea | 0 | 0 | 1 | 1 | |
| Sydkorea | 0 | 0 | 1 | 1 |
Deltagande nationer
Följande tabell visar länder som deltagit i den olympiska volleybollen. Slutplaceringen för respektive land och spel kan ses i tabellen. Om landet inte deltog så är rutan blank. Om slutplaceringen föregås av ett lika med-tecken så delades platsen med minst ett annat lag. Ljusgrön färg indikerar att landet inte fanns under det/de spel som är gröna. Längst till höger kan man se hur många gånger varje land varit med totalt.
Herrar
| Nation | 1964 | 1968 | 1972 | 1976 | 1980 | 1984 | 1988 | 1992 | 1996 | 2000 | 2004 | 2008 | 2012 | 2016 | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
 Algeriet | 12 | 1 | |||||||||||||
| Argentina | 6 | 3 | 8 | 4 | =5 | =5 | 6 | ||||||||
.svg) Australien | 8 | =11 | =9 | 3 | |||||||||||
.svg) Belgien | 8 | 1 | |||||||||||||
| Brasilien | 7 | 9 | 8 | 7 | 5 | 2 | 4 | 1 | 5 | 6 | 1 | 2 | 2 | 13 | |
| Bulgarien | 5 | 6 | 4 | 2 | 6 | 7 | =5 | 4 | 8 | ||||||
.svg) Kanada | 9 | 4 | 10 | 3 | |||||||||||
| Kina | 7 | =5 | 2 | ||||||||||||
| Kuba | 10 | 3 | 7 | 4 | 6 | 7 | 6 | ||||||||
| Tjeckoslovakien | 2 | 3 | 6 | 5 | 8 | 5 | |||||||||
.svg) Egypten | WD | 10 | =11 | =11 | 4 | ||||||||||
| Frankrike | 8 | 11 | =9 | 3 | |||||||||||
.svg) Tyskland | =9 | =5 | 2 | ||||||||||||
| Östtyskland | 4 | 2 | 2 | ||||||||||||
 Västtyskland | 11 | 1 | |||||||||||||
| Storbritannien | =11 | 1 | |||||||||||||
.svg) Grekland | =5 | 1 | |||||||||||||
.svg) Ungern | 6 | 1 | |||||||||||||
| Italien | 8 | 9 | 3 | 9 | 5 | 2 | 3 | 2 | 4 | 3 | 10 | ||||
| Japan | 3 | 2 | 1 | 4 | 8 | 10 | 6 | =11 | 8 | ||||||
| Sydkorea | 10 | 7 | 6 | 5 | 11 | 9 | =9 | =9 | 8 | ||||||
 Libyen | 10 | 1 | |||||||||||||
.svg) Mexiko | 10 | 1 | |||||||||||||
| Nederländerna | 8 | 5 | 2 | 1 | 5 | =9 | 6 | ||||||||
| Polen | 5 | 9 | 1 | 4 | =11 | =5 | =5 | =5 | 8 | ||||||
| Rumänien | 4 | 5 | 3 | 3 | |||||||||||
| Ryssland | 4 | 2 | 3 | 3 | 1 | 5 | |||||||||
| Serbien | =5 | =9 | 2 | ||||||||||||
| Serbien och Montenegro | =5 | 1 | |||||||||||||
| Sovjetunionen | 1 | 1 | 3 | 2 | 1 | 2 | 6 | ||||||||
.svg) Spanien | 8 | =9 | 2 | ||||||||||||
.svg) Sverige | 7 | 1 | |||||||||||||
.svg) Tunisien | 12 | 9 | 12 | =11 | =11 | =11 | 6 | ||||||||
| OSS | 7 | 1 | |||||||||||||
| USA | 9 | 7 | 1 | 1 | 3 | =9 | =11 | 4 | 1 | =5 | 10 | ||||
.svg) Venezuela | =9 | 1 | |||||||||||||
.svg) Jugoslavien | 6 | 1 | |||||||||||||
| Serbien och Montenegro | 3 | 1 | 2 | ||||||||||||
| Nation | 1964 | 1968 | 1972 | 1976 | 1980 | 1984 | 1988 | 1992 | 1996 | 2000 | 2004 | 2008 | 2012 | 2016 | Totalt |
| Antal lag | 10 | 10 | 12 | 10 | 10 | 10 | 12 | 12 | 12 | 12 | 12 | 12 | 12 | 12 | 136 |
Damer
| Nation | 1964 | 1968 | 1972 | 1976 | 1980 | 1984 | 1988 | 1992 | 1996 | 2000 | 2004 | 2008 | 2012 | 2016 | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Algeriet | =11 | =11 | 2 | ||||||||||||
| Australien | =9 | 1 | |||||||||||||
| Brasilien | 7 | 7 | 6 | 4 | 3 | 3 | 4 | 1 | 1 | 9 | |||||
| Bulgarien | 3 | 1 | |||||||||||||
| Kanada | 8 | 8 | =9 | 3 | |||||||||||
| Kina | 1 | 3 | 7 | 2 | 5 | 1 | 3 | =5 | 8 | ||||||
 Kroatien | 7 | 1 | |||||||||||||
| Kuba | 6 | 5 | 5 | 1 | 1 | 1 | 3 | 4 | 8 | ||||||
| Tjeckoslovakien | 6 | 7 | 2 | ||||||||||||
 Dominikanska republiken | =11 | =5 | 2 | ||||||||||||
| Tyskland | 8 | 6 | =9 | 3 | |||||||||||
| Östtyskland | 6 | 2 | 5 | 3 | |||||||||||
| Västtyskland | 8 | 6 | 2 | ||||||||||||
| Storbritannien | =9 | 1 | |||||||||||||
| Grekland | =9 | 1 | |||||||||||||
| Ungern | 5 | 4 | 4 | 3 | |||||||||||
| Italien | =9 | =5 | =5 | =5 | 4 | ||||||||||
| Japan | 1 | 2 | 2 | 1 | 3 | 4 | 5 | =9 | =5 | =5 | 3 | 11 | |||
 Kazakstan | =9 | 1 | |||||||||||||
.svg) Kenya | =11 | =11 | 2 | ||||||||||||
| Nordkorea | 3 | 1 | |||||||||||||
| Sydkorea | 6 | 5 | 4 | 3 | 5 | 8 | 6 | 8 | =5 | 4 | 10 | ||||
| Mexiko | 7 | 1 | |||||||||||||
| Nederländerna | 6 | 5 | 2 | ||||||||||||
| Peru | 4 | 7 | 6 | 4 | 2 | =11 | =11 | 7 | |||||||
| Polen | 3 | 3 | =9 | 3 | |||||||||||
| Rumänien | 4 | 8 | 2 | ||||||||||||
| Ryssland | 4 | 2 | 2 | =5 | =5 | 5 | |||||||||
| Serbien | =5 | =11 | 2 | ||||||||||||
| Spanien | 8 | 1 | |||||||||||||
| Sovjetunionen | 2 | 1 | 1 | 2 | 1 | 1 | 6 | ||||||||
.svg) Turkiet | =9 | 1 | |||||||||||||
 Ukraina | =11 | 1 | |||||||||||||
| OSS | 2 | 1 | |||||||||||||
| USA | 5 | 8 | 2 | 7 | 3 | 7 | 4 | =5 | 2 | 2 | 10 | ||||
| Venezuela | =11 | 1 | |||||||||||||
| Total teams | 6 | 8 | 8 | 8 | 8 | 8 | 8 | 8 | 12 | 12 | 12 | 12 | 12 | 12 | |
| Nation | 1964 | 1968 | 1972 | 1976 | 1980 | 1984 | 1988 | 1992 | 1996 | 2000 | 2004 | 2008 | 2012 | 2016 | Totalt |
Se även
- Beachvolleyboll vid olympiska sommarspelen
Referenser
Externa länkar
This article uses material from the Wikipedia Svenska article Volleyboll vid olympiska sommarspelen, which is released under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 license ("CC BY-SA 3.0"); additional terms may apply (view authors). Innehållet är tillgängligt under CC BY-SA 4.0 om ingenting annat anges. Images, videos and audio are available under their respective licenses.
®Wikipedia is a registered trademark of the Wiki Foundation, Inc. Wiki Svenska (DUHOCTRUNGQUOC.VN) is an independent company and has no affiliation with Wiki Foundation.