Torpare

Arrendet kunde erläggas såväl i form av dagsverken som in natura. Frälsetorp under godsen var ofta rena dagsverkstorp, där hela arrendet utgjordes av dagsverken. Det vanligaste var dock skattetorp, där arrendet vanligen erlades i fastställda kontanta eller naturabelopp, eller dagsverken i samband med slåtter eller liknande.

Torparrenden skrevs oftast på lång tid, från 10 ända upp till 50 år. Mera sällan fanns en fastslagen rätt till ärftligt arrende, oftast då på kronotorpen. Det förekom även att kontrakten förnyades årsvis.

Från 1600-talet spelade torparna en huvudroll som arbetskraft inom jordbruket i Sverige (med Finland).

Finland

I Finland avskaffades torparinstitutionen hösten 1918 efter finska inbördeskriget, vars orsaker delvis kan tillskrivas torparinstitutionen. Torparna fick efter kriget rätt att inlösa sina torp, varigenom 45 000 nya jordbruk uppstod under 1920-talet.

Sverige

I Sverige minskade betydelsen under senare delar av 1800-talet, när industrialisering, emigration, övergång till kontantarrenden och friköp av torp minskade deras antal från ca 100 000 år 1850 till drygt hälften 1910.

Ännu på 1930-talet fanns bortåt 20 000 torpare innan torparinstitutionen slutligen försvann från Sverige 1943. Då förbjöds dagverken som betalningsform för arrenden. Kronotorpen fanns dock kvar långt senare.

• Backstugusittare
• Soldattorp
• Torp
• Statare

• Emigrationsutredningen (1908). Emigrationsutredningen. Bilaga 11 Torpare-, backstugu- och inhysesklasserna : öfversikt af deras uppkomst, tillväxt och aftagande med särskild hänsyn till torparklassens undergräfvande. Stockholm: Nordiska bokh. Libris 19824913. http://hdl.handle.net/2077/49231 
• ”torpare”. Förvaltningshistorisk ordbok. Svenska litteratursällskapet i Finland. 2016 
• Hedlund, Ingrid (1990). Torpare och statare : deras arbetsvillkor och bostadsförhållanden. Småskrift / Huddinge hembygdsförening, 1100-1291 ; 3. Huddinge: Huddinge hembygdsfören. Libris 920751 
• Johansson, Swea (1979). Torparkläder. Urshult: Förf. Libris 433267 
• En liten bok om torp, torpare och torpinventeringar. Stockholm: Sveriges hembygdsförbund. 2015. Libris 18416749. ISBN 9789188888006 
• Nilsson, Pia (2020). De obesuttnas arkeologi : människor, metoder och möjligheter. Visby: Riksantikvarieämbetet. Libris s4gjhn0wqk5g4tt4. ISBN 9789172098619. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:raa:diva-6078 
• Sandklef, Albert (1981). Bland hantverkare och torpare på skogen : minnen från en försvunnen folkgrupp. [Göteborg]: [Förf.]. Libris 299471 
• Svanström, Ivan (1982). Sockenborna. Stockholm: LT i samarbete med Riksförb. för hembygdsvård. Libris 7252763. ISBN 91-36-01958-5 
• Svanström, Ivan; Karlsson, Ewert (1981). Torparna (2., omarb. uppl). Stockholm: LT i samarbete med Riksförb. för hembygdsvård. Libris 7252627. ISBN 91-36-01785-X 
• Wallensteen-Jæger, Rut (1983). Torparnit och statarslit när seklet var ungt. Stockholm: LT. Libris 7252859. ISBN 91-36-02094-X 

Skönlitteratur

• Adolfsson, Gunnar (1965). Fattigmans tröja. Göteborg: Zinderman. Libris 845058  - Stolpar med röd ring. Göteborg: Zinderman. 1966. Libris 845090  - Träskoland. Göteborg: Zinderman. 1964. Libris 845097 
• Björkholm, Edit (1962). Prostens torpare : roman. Helsingfors: Söderström. Libris 1546783 
• Eriksson, Ing-Marie (1969). Segerhuva : roman. Stockholm: Bonnier. Libris 153694 
• Furuholm, Helmer (1965). Torp till salu. Stockholm: Gummesson. Libris 1948791 
• Knorring, Sophie von (1843). Torparen och hans omgifning : en skildring ur folklifvet. Del 1. Stockholm. Libris 12302444. http://litteraturbanken.se/#!forfattare/KnorringS/titlar/Torparen1  - Torparen och hans omgifning : en skildring ur folklifvet. Del 2. Stockholm. 1843. Libris 12302494. http://litteraturbanken.se/#!/forfattare/KnorringS/titlar/Torparen2/sida/1/etext?om-boken 
• Linna, Väinö (1959). Högt bland Saarijärvis moar. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 609389  - Upp, trälar!. Helsingfors: Schildt. 1960. Libris 2103979  - Söner av ett folk. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1962. Libris 2099283