Taggtråd

Smärtan gör att djur och människor undviker att komma i kontakt med taggtråden.

Olika taggtrådsvarianter dök upp i den nordamerikanska västern under senare hälften av 1800-talet. 1873 lekte bonden Joseph F. Glidden med ståltråd i en kaffekvarn och insåg att de avkapade ståltrådsbitarna kunde bindas fast på en lång ståltråd. 1878 lyckades han få patent på en taggtråd som lämpade sig för massproducering.

Taggtrådsrullar kom till stor användning på västfronten under första världskriget, som effektivt hinder framför skyttegravarna mot framstormande infanterister. När stridsvagnarna togs i bruk blev de taggtrådsklädda "spanska ryttarna" mindre betydelsefulla.

Taggtrådsstängsel är relativt underhållsfria. Man behöver i princip bara se till att stolparna som bär upp stängslet håller god kvalitet och är ordentligt förankrade. Taggtråd sätts numera upp maskinellt och den levereras i stora rullar. Stängsling sker ofta med hjälp av utrullare som körs på en traktor eller dras på marken. Monteringen sker genom att taggtråden antingen lindas runt stolparna eller så slås den fast i stolparna med hjälp av märlor.

Till nackdelarna hör att djur som fastnar kan få otrevliga skador. Från och med 1 januari 2010 får i Sverige inte taggtråd förekomma för inhägnad av hästar och andra flyktdjur.

En variant av taggtrådsstängsel är concertinatråden, en typ av taggtråd eller rakbladstråd som tillverkats i rullar.

• Concertinatråd

Noter

Källor

• Gillberg, Gösta. ”Några rader om JBS – och vem/var är det nu då?”. DAST Magazine. http://www.dast.nu/artikel/nagra-rader-om-jbs-och-vemvar-ar-det-nu-da. Läst 7 maj 2012. 
• ”Cowboyliv”. Arkiverad från originalet den 10 maj 2009. https://web.archive.org/web/20090510060240/http://hem.passagen.se/psof/Cowboy.htm. Läst 7 maj 2012. 
• ”Första världskriget”. Komvux Gotland. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418062614/http://www.historia.gotland.se/foerstavarlds.htm. Läst 7 maj 2012.