Rikshovrådet: Tidigare den högsta dömande och förvaltande myndighet i det Tysk-romerska riket
Rikshovrådet (ty.:Reichshofrat) var jämte rikskammarrätten och i konkurrens med denna sedan 1497 högsta dömande och förvaltande myndighet i det Tysk-romerska riket.
Den upplöstes 1806. Till skillnad från rikskammarrätten utövade rikshovrådet kejsarens domsrätt.
Sammansättning
Rikshovrådet hade sitt säte i Wien. Den bestod av 1 president, 1 vicepresident och 18 rikshovråd, som tillsattes och avlönades av kejsaren. Vicepresidentämbetet innehades vanligen av riksvicekanslern. Vid kejsarens död upplöstes rikshovrådet och ett nytt tillsattes av den nye kejsaren. Ett visst antal av rikshovråden skulle vara protestanter. Kanslipersonalen tillhörde rikshovkansliet och tillsattes av riksärkekanslern, kurfursten av Mainz.
Kompetens
Rikshofrådets kompetens var erkänd i länssaker men i övrigt konkurrerade den med rikskammarrätten. Genom westfaliska freden erkändes den i viss mån som likaberättigad.
Referenser
- Rikshofrådet i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1916)
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wiki.
This article uses material from the Wikipedia Svenska article Rikshovrådet, which is released under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 license ("CC BY-SA 3.0"); additional terms may apply (view authors). Innehållet är tillgängligt under CC BY-SA 4.0 om ingenting annat anges. Images, videos and audio are available under their respective licenses.
®Wikipedia is a registered trademark of the Wiki Foundation, Inc. Wiki Svenska (DUHOCTRUNGQUOC.VN) is an independent company and has no affiliation with Wiki Foundation.