Helena Bergström: Svensk skådespelare och regissör

Den här artikeln omfattas av Wikis policy om biografier. Den behöver fler källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-09) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Helena Bergström
Helena Bergström på Guldbaggegalan 2013.
Född	Helena Kristina Bergström 5 februari 1964 (60 år) Göteborg, Sverige
Utbildad vid	Teaterhögskolan i Stockholm
Aktiva år	1978–
Make	Colin Nutley
Släktingar	Hans Bergström (far) Kerstin Widgren (mor) Molly Nutley (dotter) Olof Widgren (morfar)
Betydande roller
Fanny Zander i Änglagård (1992)
Guldbaggen Bästa kvinnliga huvudroll 1994 Pariserhjulet och Sista dansen
IMDb SFDb

Hon är bland annat känd för att ha medverkat i Colin Nutleys Änglagård (1992), där hon spelade rollfiguren Fanny Zander. Hon spelar även på scen, till exempel "Nora" i Ett dockhem, "Hamlet" i Hamlet och "Piaf" på Stockholms stadsteater.

Familj

Bergström är dotterdotter till Olof Widgren och dotter till skådespelarna Hans Bergström och Kerstin Widgren. Hon är gift med Colin Nutley och har varit huvudrollsinnehavare i de flesta av hans filmer. Paret har två barn tillsammans, Molly och Timothy. Molly medverkade även i Änglagård – tredje gången gillt.

Tidiga år

När Bergström var 3-4 år gammal flyttade familjen till Västerås. Hennes far, Hans Bergström, var då regissör och chef på Teater Västmanland. Trots att Bergström är född i en teaterfamilj drömde hon om ett arbete med djur när hon var barn. Vid fem års ålder medverkade hon i en uppsättning av Klas Klättermus. När hon var 16 år åkte hon som utbytesstudent till Jackson, Mississippi i USA och stannade där ett år. Under det året blev hon teaterbiten och bestämde sig för att satsa på teatern. Väl tillbaka i Sverige fick hon en roll i en TV-serie, men hennes första försök att komma in på scenskolan misslyckades. Med hjälp av teaterlektioner för Margreth Weivers lyckades hon dock i det tredje försöket 1985.

Karriär

Helena Bergström debuterade i film/TV-sammanhang 1978, i TV-produktionen Hem, ljuva hem regisserad av hennes far.

På 1980-talet medverkade hon i ungdomsprogrammen Vidöppet och Förspelet för SVT med bland andra Hannes Holm och Måns Herngren. När hon skulle göra Vidöppet, som hade premiär 1982, var hon tillsammans med Hannes Holm. Hon tipsade redaktionen om honom och om sin vän Måns Herngren. Det var så Hannes Holm och Måns Herngren lärde känna varandra och första gången de arbetade ihop.

Efter att ha avslutat Scenskolan 1988 arbetade hon både vid Dramaten och Stockholms stadsteater där hon nu tillhör den fasta ensemblen.

Hon fick 1989 ett genombrott i 1939. Colin Nutley fick samma år se henne på en reklamaffisch för Kvinnorna på taket och gav henne året därpå huvudrollen i Black Jack. Hon var också det självklara valet för hans film Änglagård (1992).

Rollerna i Pariserhjulet och Sista dansen (båda 1993) gav henne två guldbaggar. Hon har även blivit guldbaggenominerad för rollerna i filmerna Änglagård, Sprängaren och Någon annanstans i Sverige. När TV4 sände Guldbaggegalan i januari 1995 fick tittarna telefonrösta fram århundradets bästa svenska kvinnliga skådespelare. Helena Bergström, som då var uppmärksammad för inte minst Änglagård-filmerna, vann i konkurrens mot bland andra Ingrid Bergman och Greta Garbo.

År 2002 spelade hon in ett album med Édith Piaf-sånger, Sjunger Piaf. Detta skedde efter att hon spelat i mer än hundra föreställningar av Piaf på Stockholms stadsteater.

Bergström nominerades 2007 till Dagens Nyheters Kulturpris med motiveringen "För hennes gestaltning av Blanche du Bois i Tennessee Williams Linje Lusta på Stockholms stadsteater, som banar väg för en ny tolkning av pjäsen som helhet. Helena Bergströms Blanche är uttryck för en ny, komplex och vanebrytande kvinnosyn. Men porträttet visar också på en skådespelerskas högst personliga förmåga att med erfarenhet, passion och kunnande forma en roll som både växer ur traditionen och bryter mot den." 2007 regisserade hon också sin första långfilm Se upp för dårarna.

År 2009 och 2010 spelade hon i musikalen Hairspray på Chinateatern.

Bergström var programledare för Melodifestivalen 2012 tillsammans med Sarah Dawn Finer och Gina Dirawi.

Bergström regisserade filmerna En underbar jävla jul och Vilken jävla cirkus.

Regi

• 2007 – Se upp för dårarna
• 2009 – Så olika
• 2013 – Julie
• 2015 – En underbar jävla jul
• 2017 – Vilken jävla cirkus
• 2021 – Dancing Queens

Roller (ej komplett)

Regi (ej komplett)

• 1990 – Svenska Filmakademins Kurt Linder-stipendium
• 1992 – Teaterförbundets Daniel Engdahl-stipendium
• 1992 – Änglagård (tidningen Expressens publikpris)
• 1992 – Guldbaggenominerad för "Bästa kvinnliga huvudroll" (Änglagård)
• 1994 – Festivalpris (Montréal) som "Bästa kvinnliga skådespelare" (Sista dansen)
• 1994 – Guldbagge för "Bästa kvinnliga huvudroll" (Pariserhjulet och Sista dansen)
• 1994 – Filmfestivalen i Montréal som "Bästa kvinnliga huvudroll" (Sista dansen)
• 1995 – Filmfestivalen i Istanbul, "Juryns specialpris" (Sista dansen)
• 2001 – Guldbaggenominerad som "Bästa kvinnliga huvudroll" (Sprängaren)
• 2007 – Silverdelfinen för "Bästa kvinnliga huvudroll" i Heartbreak Hotel (tillsammans med Maria Lundqvist)
• 2010 – Litteris et Artibus
• 2012 – Guldbaggenominerad som "Bästa kvinnliga biroll" (Någon annanstans i Sverige)

•   Wiki Commons har media som rör Helena Bergström.
  Bilder & media
• Helena Bergström på Internet Movie Database (engelska)
• Helena Bergström på Svensk Filmdatabas
• Helena Bergström i Dramatens rollbok
• Helena Bergström på Stockholms stadsteaters webbplats