Natos Flygbombningar Av Jugoslavien 1999: Nato-operation över Jugoslavien mars–juni 1999

Natos bombningar pågick mellan 24 mars 1999 och 10 juni 1999, utan stöd och godkännande från FN:s säkerhetsråd.

Det var andra gången som organisationen deltog i större stridigheter, första gången var Operation Deliberate Force 1995. Bombningarna ledde till tillbakadragandet av jugoslaviska soldater från Kosovo, skapandet av UNMIK, ett FN-uppdrag till Kosovo och slutligen avslutningen på Jugoslaviska krigen. Anfallet kritiserades för att det ledde till högt antal civila skador.

De första städerna som blev träffade under bombningarna var bland annat Belgrad, Pristina och Podgorica. Dagen innan hade det meddelats i nationell TV att Jugoslavien hade utlyst undantagstillstånd.

Den 7 maj träffades Kinas ambassad i Belgrad av bomberna, och utlöste diplomatisk kris. Även RTS byggnad i samma stad träffades, där 16 personer dog.

När bombningarna tog slut upphörde Kosovo i praktiken att vara den del av Jugoslavien. Den 17 februari 2008 förklarade sig Kosovo som självständig stat.

NATO:s mål vid Kosovokonflikten angavs vid Nordatlantiska rådets möte vid NATO:s högkvarter i Bryssel den 12 april 1999:

• Ett slut på alla militära aktioner, och ett slut på våldet från Slobodan Miloševićs regim;
• Tillbakadragande av all fientliga militärer, poliser och paramilitärer från Kosovo;
• Stationerandet av FN-soldater i Kosovo;
• Ovillkorlig och trygg återkomst för alla flyktingar och fördrivna personer;
• Inrättandet av ett politiskt ramavtal för Kosovo, grundat på Rambouilletavtalet, i samklang med internationell rätt och FN-stadgan.

Förluster

• Antalet civila som dog och skadades under bombningarna är fortfarande (mars 2019) oklart. Enligt serbiska medier dog mellan 200 och 2 500 civila, varav 89 eller 79 barn, och cirka 6 000 skadade. Serbiens utrikesdepartement uppgav (mars 2022) att 3 000 civila dog. Människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW) uppgav att mellan 488 och 527 civila hade dödats.

• Bland annat blev 14 flygplatser, 69 skolor och 19 sjukhus träffade.

Övrigt

Det folkliga stödet för Jugoslaviens president Slobodan Milošević minskade, även om det dröjde till oktober 2000 innan han blev avsatt.

Ryssland och Kina fördömde bombningarna, vilket ledde till att efter flyganfallen började relationerna mellan NATO och Ryssland återigen försämras.

I mars år 2000 meddelade NATO att man använt sig av utarmat uran, i form av projektiler som avfyrats från attackflygplan mot pansarfordon och artilleriställningar, under bombardemangets slutskede.

Den kanadensiske ekonomen, författaren och konspirationsteoretikern Michel Chossudovsky har hävdat att det verkliga målet var att skaffa sig ekonomisk kontroll över Jugoslavien.

•  
  Belgrad i lågor efter NATO-bombning.
•  
  Jugoslaviska försvarsministeriets byggnad, 16 år efter bombningen.
•  
  Kinas ambassad i Belgrad, 10 år efter bombningen.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wiki, NATO bombing of Yugoslavia, 12 november 2023.

Fotnoter

•   Wiki Commons har media som rör Natos flygbombningar av Jugoslavien 1999.
  Bilder & media