Hedemora kommun är en kommun i Dalarnas län, med Hedemora som centralort.
Hedemora kommun Kommun | |
kommunhuset | |
Slogan | Hedemora välkomnar |
---|---|
Hedemora kommunvapen | |
Land | Sverige |
Landskap | Dalarna |
Län | Dalarnas län |
Centralort | Hedemora |
Inrättad | 1 januari 1971 |
Befolkning, areal | |
Folkmängd | 15 345 () |
Areal | 928,81 kvadratkilometer () |
- därav land | 835,52 kvadratkilometer |
- därav vatten | 93,29 kvadratkilometer |
Bef.täthet | 18,37 inv./km² (land) |
Läge | |
Kommunen i länet. | |
Koordinater | 60°17′00″N 15°59′00″Ö / 60.283333333333°N 15.983333333333°Ö |
Utsträckning | SCB:s kartsök |
Domkretstillhörighet | |
Domkrets | Falu domkrets (–) Hedemora domsaga (–) |
Om förvaltningen | |
Org.nummer | 212000-2254 |
Anställda | 1 575 () |
Webbplats | Officiell webbplats |
Koder och länkar | |
Kommunkod | 2083 |
GeoNames | 2706981 |
Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
Redigera Wikidata |
Kommunens område motsvarar socknarna: Garpenberg, Hedemora och Husby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området låg också Hedemora stad från 1446 som 1863 bildade en stadskommun.
Vid kommunreformen 1952 uppgick Garpenbergs landskommun i Hedemora landskommun medan Hedemora stad och Husby landskommun förblev opåverkade.
1967 uppgick landskommunerna Hedemora och Husby i Hedemora stad. Hedemora kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Hedemora stad.
Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Hedemora domsaga och den ingår sedan 2001 i Falu domkrets.
Hedemora kommun gränsar till kommunerna Smedjebacken, Säter, Falun, Avesta, Hofors (Gävleborgs län) och Norberg (Västmanlands län).
Dalälven flyter genom Hedemora kommun och Badelundaåsen har sin sträckning igenom kommunen.
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i två församlingar: Hedemora-Garpenbergs församling och Husby församling.
Från 2016 indelas kommunen istället i tre distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna: Garpenberg, Hedemora och Husby.
Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det fem tätorter i Hedemora kommun.
Nr | Tätort | Folkmängd |
---|---|---|
1 | Hedemora | 7 371 |
2 | Långshyttan | 1 609 |
3 | Vikmanshyttan | 840 |
4 | Garpenberg | 515 |
5 | Västerby | 383 |
Centralorten är i fet stil.
Den politiska majoriteten har skiftat fler gånger de senaste valen. Efter valet 2006 utgjordes den politiska majoriteten av socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet. Efter valet 2010 utökades den koalitionen med Långshyttepartiet men mitt i mandatperioden bildades en ny majoritet bestående av socialdemokraterna, vänsterpartiet och centerpartiet som därefter styrde kommunen. Efter valet 2022 bildades en ny majoritet i kommunfullmäktige bestående Socialdemokraterna, Moderaterna och Miljöpartiet.
Presidium | ||
---|---|---|
Ordförande | M | Jan Bergqvist |
Förste vice ordförande | S | Ann-Marie Stenberg Carlsson |
Andre vice ordförande | KL | Per Bengtsson |
Valår | V | S | MP | ÖVR | Hdp | KL | SD | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1970 | 2 | 20 | 11 | 4 | 1 | 3 |
| 41 | 87,0 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1973 | 2 | 20 | 12 | 3 | 1 | 3 |
| 41 | 90,7 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1976 | 1 | 20 | 12 | 3 | 1 | 4 |
| 41 | 90,2 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1979 | 2 | 20 | 10 | 3 | 1 | 5 |
| 41 | 88,9 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1982 | 2 | 20 | 2 | 8 | 2 | 1 | 6 |
| 41 | 89,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1985 | 2 | 20 | 2 | 7 | 4 | 6 |
| 41 | 88,0 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1988 | 3 | 18 | 3 | 7 | 4 | 1 | 5 |
| 41 | 83,8 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1991 | 3 | 17 | 2 | 7 | 3 | 2 | 7 |
| 41 | 84,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1994 | 4 | 19 | 2 | 7 | 2 | 1 | 6 |
| 41 | 84,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1998 | 6 | 16 | 2 | 7 | 1 | 3 | 6 |
| 41 | 77,71 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2002 | 4 | 15 | 2 | 1 | 2 | 7 | 2 | 3 | 5 |
| 41 | 73,81 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2006 | 3 | 17 | 2 | 1 | 1 | 8 | 1 | 2 | 6 |
| 41 | 75,55 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2010 | 2 | 14 | 2 | 3 | 3 | 8 | 1 | 1 | 7 |
| 41 | 78,80 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2014 | 3 | 13 | 2 | 4 | 4 | 7 | 1 | 7 |
| 41 | 81,61 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2018 | 2 | 12 | 1 | 5 | 6 | 6 | 1 | 1 | 7 |
| 41 | 83,02 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2022 | 2 | 9 | 1 | 4 | 6 | 4 | 1 | 8 |
| 35 | 79,03 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Kommunalråd | ||
---|---|---|
Ordförande | m | Lennart Mångs |
Förste vice ordförande | S | Ann-Marie Stenberg Karlsson |
Oppositionsråd | ||
Andre vice ordförande | KL | Allan Matsson |
Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.
Nämnd | Ordförande | 1:e vice ordförande | 2:e vice ordförande | |||
---|---|---|---|---|---|---|
Omsorgsnämnden | S | Kajsa-Lena Fagerström | M | Britt-Inger Remning | C | Anette Granegärd |
Bildningsnämnden | s | Agneta Andreasson-Bäck | M | Melker Andersson | KL | Joanna Gahnold |
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden | M | Torbjörn Dahlström | S | Anki Rooslien | C | Leif Hedlund |
Valnämnden | S | Henrik Selin | M | Solbrith Stening | C | Gertrud Hjelte |
Hedemora har idag fyra vänorter:
I Hedemora kommun finns cirka 1500 företag och näringslivet domineras av ett stort antal småföretag, många med mindre än 10 anställda. De största privata arbetsgivarna var år 2005 Bolidens gruva i Garpenberg med 325 anställda, Outokumpu i Långshyttan och Kloster med 255 anställda, Erasteel Kloster i Långshyttan och Vikmanshyttan med 215 anställda och Grådö mejeri med 140 anställda. Efter år 2015 stängde Outokumpu sin verksamhet i Långshyttan; Setra tog över Outokumpus gamla lokaler och installerade en modern, produktionslinje för korslimmat trä(komponenter för dörrar och fönster). CTEK, som är en avknoppning från Creator i Vikmanshyttan, har växt till en internationell koncern.
I kommunen finns ett flertal prisbelönta livsmedelsproducenter. Oppigårds bryggeri ligger i Ingvallsbenning och har fått flera medaljer på Stockholm beer and whisky festival. Liss-Ellas senap från Garpenberg har tagit såväl guld- som silvermedaljer i världsmästerskapen för senap, World Wide Mustard Competition, senast 2009. På SM i mathantverk 2009 vann Familjen Laby från Hedemora/Nås chokladpralinklassen med sin pralin gjord på bland annat honung från egna biodlingar och Oppigårds Golden Ale.
Riksväg 70 mellan Enköping och Flötningen vid norska gränsen passerar genom kommunen i sydost-nordvästlig riktning. I centralorten korsar den riksväg 69 som går till Falun i nordväst och till Norberg i sydost. Norrut mot Långshyttan och Hofors går länsväg 270.
Huvudorten Hedemora ligger på Dalabanan, och trafikeras av SJ och Tåg i Bergslagen mellan Stockholm/Uppsala och Borlänge–Falun/Mora.
Mellan åren 1891 och 1964 gick Byvalla-Långshyttans Järnväg från Långshyttan, via Stjärnsund och Västerby in i Byvalla i Avesta kommun.
I kommunen finns den kommunala gymnasieskolan Martin Koch-gymnasiet
Befolkningsutvecklingen i Hedemora kommun 1970–2020 | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1970 | 16 836 | |||
1975 | 16 736 | |||
1980 | 17 063 | |||
1985 | 16 894 | |||
1990 | 16 855 | |||
1995 | 16 879 | |||
2000 | 15 857 | |||
2005 | 15 494 | |||
2010 | 15 164 | |||
2015 | 15 235 | |||
2020 | 15 462 | |||
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. |
Husbyringen är Sveriges första ekomuseum och passerar såväl Christoffer Polhems verkstadsområde som Kloster, där Gustaf de Laval var verksam.
Runt Hedemora har man hittat ett 40-tal trindyxor, varav 10 vid Strandgården intill Dalälven och resten på slättlandskapet runt staden. Detta är ett ganska lågt antal om man jämför med Folkarebygden och Västerfärnebo socken i sydöst. Dessa låg vid denna tid vid en havsvik och Hedemora låg längre inåt landet. Yxorna är daterade till 3000-talet f.Kr. och man har även hittat en paddel från samma tidsepok i Åkermyran, mellan Västerby och Österby.
Runt Hedemora finns 13 gravplatser från järnåldern som främst är koncentrerade till två områden vid Dalälven och mot Västerby. Totalt rör det sig om cirka 45 gravar. Två gravar från yngre järnåldern ligger på Hundkullen, nordväst om Hedemora stad. De är dock plundrade. Vid nuvarande Motorstadion fanns ytterligare två gravar. Den ena av dessa, en hög, undersöktes av Inga Serning 1959. Hon fann då en stenkista med brända ben och en järnnål. Den andra, en stensättning, undersöktes och bortfördes av Åke Hyenstrand 1963. I denna fanns brända ben, en järnklump och keramikskärvor från yngre järnåldern. Keramiken är den första järnålderskeramik som påträffats i Dalarna.
Slagghögar från 500-700-talet tyder på en primitiv järnframställning i området.
I Hedemora kommun finns sex stycken gravhögsområden från järnåldern.
Hedemora ligger där Dalälven och Badelundaåsen, två historiskt viktiga vägar mot övre Dalarna, möts. Under medeltiden fanns därför minst en, möjligen två, fogdegårdar i Grådö, benämnda Grådö skans och Borgaholm. Dessa brann ner på 1400-talet och ersattes med Borganäs några mil uppströms, vid Tunaforsarna i Borlänge.
Runt Hedemora finns flera malmfyndigheter, som bröts i olika stor skala. De viktigaste fanns i Norberg, Bispberg och Vikaberg (nuvarande Olshytteberget). Senare kom gruvorna i Garpenberg att spela stor roll, där man förutom järn utvann koppar och senare andra mineral. Av gruvorna i Dalarna är det nu bara Bolidens sulfidmalmgruva i Garpenberg som fortfarande är i drift. Malmbrytningen gav upphov till flera småindustrier inom järnhanteringen i trakten, däribland Larsbo-Norn och Dormsjö bruk. På en karta kan man se att många småorter slutar på -hyttan. I Vikmanshyttan och Långshyttan är stålhantering fortfarande viktig (Erasteel Kloster).
Norns bruk, Vikmanshyttans bruk, Bengtsgården, Garpbacken och de gamla gruvorna i Garpenberg och Intrånget ger en liten inblick i järnets betydelse för regionen.
Det faktum att många människor och varor passerade Hedemora gav upphov till en marknadsplats med marknaderna Pålsmässomarknaden och Hedemora marknad, som senare utvecklades till fast bebyggelse.
Hedemoras byggnader har ett kulturhistoriskt värde och är ett populärt mål för många turister, särskilt Teaterladan. Se även Hedemoras kulturliv.
Blasonering: I fält av silver en grön gran.
Vapenbilden går tillbaka ett sigill från 1589. Det fastställdes 1943. Efter kommunbildningen registrerades vapnet i PRV år 1974. De övriga ingående enheterna hade också vapen, vars giltighet upphörde.
På kommungränsskyltarna finns idag två grafiska varianter av kommunvapnet. På de gamla skyltarna, som kommunerna själva fick ansvar för att framställa, finns en smal gran (till exempel om man kommer på länsväg 266 från Falun), vilken är samma gran som bland annat används i kommunens utskick, officiella dokument och hemsida. På de nyuppsatta skyltarna, som bland annat finns på riksväg 70, mot både Avesta och Säter, ser man en bredare gran. Detta beror på att det numera är Vägverket som har ansvar för att sätta upp skyltarna och de får sina uppgifter från riksheraldikern.
This article uses material from the Wikipedia Svenska article Hedemora kommun, which is released under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 license ("CC BY-SA 3.0"); additional terms may apply (view authors). Innehållet är tillgängligt under CC BY-SA 4.0 om ingenting annat anges. Images, videos and audio are available under their respective licenses.
®Wikipedia is a registered trademark of the Wiki Foundation, Inc. Wiki Svenska (DUHOCTRUNGQUOC.VN) is an independent company and has no affiliation with Wiki Foundation.