ternarius

Sydskåning, pensionär sedan flera år tillbaka. Har i mitt bagage antika universitetsstudier i matematik och vad som då hette programmering, särskilt numerisk analys. Ledde så småningom (för nästan 50 år sedan) till jobb inom IT; för omkring 40 år sedan började jag med databaser, på den sista tiden (av mitt arbetsliv, alltså) framför allt informationslager.

För övrigt är jag en person som avskyr ordet dator. Någon gång i början på 60-talet bestämde Teknik- och Nomenklaturnämnden (tror jag den hette) att vi skulle kalla det som då benämndes matematikmaskin för dator, för att det var så lätt att böja, bevars¹⁾. Följden blev, att vi sitter fast med ett ord som ingen, absolut ingen icke-svensk förstår. Inte ens i våra nordiska grannländer är det gångbart. I Norge används det mer lättförståeliga datamaskin medan danskarna säger computer. (Ja, de försökte ett tag med datamat, men det fastnade tack och lov inte). Jag böjer mig för majoriteten och kallar dator dator, även om jag helst skulle vilja säja computer (och analogt med danskan med svenskt uttal...) Sänka mig så djupt som till "stordator" gör jag dock inte; jag säjer mainframe, sedan får språkfascisterna protestera så mycket de vill.

¹⁾ I vår artikel Dator anges, dock utan källa, Matematikmaskinnämnden som upphov till beteckningen. Det kan vara väl så troligt som mina över 50-åriga minnen. Motiveringen skulle, fortfarande enligt artikeln, vara att det följde samma mönster som traktor och doktor.

Jag har funnits på svenska Wikipedia i 18 år, 3 månader och 12 dagar.

Jag finns även på Meta och Engelska Wiki, fast, med undantag för min verksamhet som global namnändrare (global renamer), som är knuten till Meta, och ett antal humleartiklar som jag (för numera rätt många år sedan) lagt upp på engelskspråkiga Wikipedia, så kan jag inte säga att jag är aktiv på något av de två projekten. Jag har också varit aktiv på Wikispecies, där jag har lagt upp artiklar om humlor precis som här. Jag var kanske inte så helförtjust i stämningen där, och efter att ha lagt upp artiklar om alla humlorna (inte så imponerande som det kanske kan låta; Wikipediamässigt är de närmast att betrakta som små stubbar) har jag m.l.m. lämnat projektet.

Tidigare hette jag Law, men då jag aldrig var riktigt nöjd med det nicket, och då jag upplevde att det på senare år ibland uppfattades, åtminstone av problemanvändare, som en hänvisning till min admin-status (typ "I am the Law West of the Pecos") något som givetvis aldrig var meningen, bytte jag till Ternarius 2011-04-21. Namnet är hämtat från humlan Bombus ternarius (den trefärgade, kallas bl.a. three coloured bumblebee på engelska). Det är dessutom bra eftersom det märker ut mig som insektsintresserad; jag tänker givetvis på det ålderstigna skämtet om läraren som högdraget säger "insekten sönderfaller vid betraktandet i trenne delar"¹⁾. Genitiv av "Ternarius" är normalt ordet självt, utan något suffix. Fast, vill ni göra mig riktigt, riktigt glad, får ni hemskt gärna använda genitivformen "Ternarii" :-)

Den första artikeln jag skrev var Glasgows tunnelbana 2006-01-17, på 672 byte, helt utan källor – så skulle jag inte ha skrivit en artikel idag! (Fast jag lade till källor långt senare).

Sedan 2007-04-30 är jag administratör, sedan 2008-08-13 byråkrat och sedan 2014-10-01 dessutom global namnändrare (Global Renamer).

Jag skriver framför allt om djur (är med i Projekt djur), och i synnerhet om bin (har skrivit de flesta av artiklarna om humlor, om jag får skryta litet). Jag har bland annat tömt kategorin Robotskapade humlestubbar och ersatt de ingående artiklarna med fulla (om än ibland mycket korta), källkollade artiklar med undersläkten och ev. dispyter om artstatus angivna (se mer längre ner). Den första humlan jag skrev om var Tjuvhumla 2007-11-09 kl 19:58. Den källa jag använde, G. Holmström Humlor – Alla Sveriges arter (ISBN 978-91-7139-776-8), hade kommit ut samma år, och jag minns fortfarande hur både fascinerande och instruktiv jag uppfattade den som.

Är även intresserad av kollektiva transportmedel, IT (naturligtvis) och miljövård, och det har blivit en smula även om det.

Hylaeus variegatus (ett citronbi) blev 2013-05-30 min 1000:e upplagda artikel.

När det gäller djur har jag emellertid inte bara skrivit om bin. Det har också blivit litet om ormar, smågnagare, fladdermöss och getingar. För första gången på länge lämnade jag i juni 2015 djurvärlden för ett tag, och skrev litet om IT (igen; jag är skyldig till nästan hela Data warehouse och har gjort en del större uppdateringar av Normalform (databaser)). Jag upptäckte att det i artikeln Databas stod nästan ingenting om hierarkiska databaser, trots att de en gång var mycket stora, inte minst IBM:s IMS. Att de nästan helt har ersatts av relationsdatabaser är inte förvånande, en hierakisk databas kan ses som en väl rigid en-till-många-relation, men det ändrar inte det faktum att de en gång var dominerande, och därför av historiska skäl borde ha en egen artikel. (Att jag själv yrkesmässigt, för längesen, arbetat med hierarkiska databaser spelar naturligtvis också en roll...)

Till stor del tack vare en tävling om stubbar lyckades jag i början av april 2021 nedbringa antalet stubartiklar om humlor till två (sedermera länge en). 2022-11-19, slutligen, lyckades jag uppdatera artikeln om Bombus tichenkoi såpass, att den inte längre är en stubb (men en väldigt liten artikel). Det innebär att vi har fulla artiklar om alla humlor i hela världen (totalt omkring 276). Jag vet, det är fult att skryta, men jag känner mig en liten gnutta stolt. Jag har dessutom, efter det jag blev tipsad om en artikel, lyckats lägga upp den första artikeln på Wikipedia om den nyupptäckta humlan Bombus incognitus. (Mer skryt). I november 2022 lade jag upp en artikel om humlan Bombus polaris, sedan den gamla Bombus polaris, på svenska kallad polarhumla, blev uppdelad i den nya Bombus polaris och Bombus pyrrhopygus, som fått överta det svenska trivialnamnet "polarhumla". Hängde ni med?

Numera, med början vintern 2022 och åtminstone fram till vintern–våren 2024, har jag börjat uppdatera mina gamla biartiklar om "svenska" bin, dvs arter som även finns i Sverige, närmare bestämt de artiklar jag skrev för 8–10 år sedan. På den tiden hade Artdatabanken, min huvudkälla för nordiska bin, just börjat krympa sina artmonografier, framför allt de som behandlade livskraftiga arter. Det tvingade mig att till stor del hämta information från utrikiska källor, ofta med mindre vetenskaplig tyngd och sämre kännedom om "exotiska" arter. (Den olyckliga egenskapen är tyvärr inte ovanlig; vill jag veta den globala utbredningen av en art som även finns i Sverige så väljer jag helt klart IUCN framför Artdatabanken; jag har vid flera tillfällen upplevt att den senare källans information om sådana fakta är föråldrad.) Numer har jag kunnat konstatera att Artdatabankens tendens från 8–10 år tillbaka, som jag nämnde i inledningen, har bättrats betydligt. Artmonografierna är åter rikliga på fakta även om "vanliga" arter, och jag har därför börjat uppdatera de gamla artiklarna till sitt forna utseende. Känns trevligt att kunna återställa artiklar en varit missnöjd med och bekymrad över.

Ett annat skäl till att återvända till mina gamla biartiklar är att de är färskvaror. En kan inte bara skriva en djurartikel och tro att den alltid kommer att vara densamma. Rödlistestatus, utbredning och taxonomi ändras fortlöpande. Vill en att ens djurmonografier (för det är sånt jag skriver) fortfarande skall vara aktuella så är det nödvändigt att uppdatera artiklarna med jämna mellanrum.

¹⁾ "Huvud, mellankropp och bakkropp".

Vanföreställningar om bin

Får jag lov att skriva om någonting som jag irriterar mig på? Det är den här vantron att nästan alla bin förlorar gadden när de sticker. Fel! Det finns närmare 20 000 biarter i världen. Räknar vi bort de gaddlösa bina har vi ändå omkring 19 000 arter kvar. Av dessa är det endast sju (7), nämligen honungsbina (med en [1] enda art utanför tropikerna) som förlorar gadden när den sticker. Och Wikipedia spär på denna vantro, genom att i flera, flera artiklar om bin påpeka att de minsann inte förlorar gadden när de sticker, som om det vore någonting oväntat, bevars. Det kunde väl åtminstone ha lagts till ett "...i likhet med de allra flesta bin", eller något åt det hållet?

Läser gärna science fiction och fantasy^*), t.ex. Ursula Kroeber LeGuin, Joanna Russ, William Gibson, Octavia Butler, Ray Bradbury, Mary Gentle (i alla fall den tidiga Mary Gentle. Sen har hon blivit allt för mycket inriktad på Sword and Sorcery. Tyvärr, för jag uppskattade verkligen fräschören och insiktsfullheten i Orthe-sviten). Anser för övrigt att det är en skam att aldrig Ursula K. LeGuin fick Nobelpriset i litteratur. Att hon främst – inte uteslutande! – skrev SF och fantasy borde inte ha spelat någon roll. Doris Lessing fick det, trots att hon skrivit flera SF-romaner, och hon var emm bara obetydligt större än K. Le Guin (om nu ord som "bara" och "obetydligt" har någon betydelse på de nivåer de två författarna befann och fortfarande befinner sig).

Riktigt rörande för en kattperson som jag är upptäckten jag gjorde, att Ursula K. Le Guin faktiskt skrivit en charmerande liten barnbok kallad Cat Dreams (ISBN 9780545042161). Citat:

• Oh, how nice! It's raining mice.
• Oh happy day! All the dogs have run away!

^*) Fast, ju mer fantasy jag har läst, har jag så småningom kommit till slutsatsen att det egenligen bara är Ursula LeGuins och Ray Bradburys fantasy jag tycker om...

† Fossil^{1) Borttagen eftersom taxonet numera räknas som en varitet av Bombus mixtus2) Borttagen eftersom taxonet numera räknas som en synonym till stäpphumla (Bombus cullumanus)}

Forskare

Samfärdsel

Övriga kategorier

Att tacka för editeringar

Som jag redan upplyst i huvudet på min diskussionssida uppskattar jag om någon tackar mig för något jag gjort (även om jag inte tackar tillbaka). Emellertid är det i en situation som det känns litet betänkligt: Som för de flesta administratörer händer det att jag måste låsa kontroversiella sidor på grund av redigeringskrig. Det är närmare regel än undantag att en av den missgynnade parten anklagas för att en låst "fel" version. (Se gärna metas underhållande essä Fel version.) Jag upplever sådan kritik som väldigt orättvis; den version som jag låser är alltid den senaste (undantagen är i stort sett två: Dels rena trollredigeringar, men då är det i regel mera motiverat att blockera trollet; dels om redigeringen rör absoluta, vetenskapliga fel i stället för värderingar, som exempelvis om någon envist hävdar att humlor förlorar gadden när de sticks, men då är det lämpligare att ta upp frågan, med hänvisning till källor, med den som för fram den felaktiga åsikten. En viss varning dock, för att det även i den vetenskapliga världen kan förekomma skilda åsikter – då är det givetvis svårare att hävda att något är absolut fel). Som jag ser det är att alltid blockera den senaste versionen en regel som garanterar opartiskhet: Det är ju något som jag bestämt mig för att göra långt innan jag ens läst redigeringen (i själva verket långt innan den gjordes). Skulle jag däremot gå in och analysera editeringarna och avgöra vilket som är "rätt" blir det svårt att undvika att blanda in mina egna värderingar, och då kan en verkligen anklaga mig för partiskhet.

Men: Ibland händer det att den gynnade parten i ett redigeringskrig tackar mig för min låsning. Det kan ju i förstone ses som en ren vänlighet, som jag inte behöver ta illa upp för. Men det är ju faktiskt samma sak som att hävda att jag låst "rätt" version, och det är ju en implicit anklagelse om partiskhet även den! Att tacket givetvis inte är avsett som en anklagelse ändrar inte faktum. Speciellt problematiskt blir det när en på något sätt kan förmoda att jag, ideologiskt sett, håller med om den låsta versionen (jag har ju redovisat min politiska bias på annan plats här på min användarsida). Tackloggen är ju allmän, och det innebär att den förfördelade parten kan se tacket och tolka det som ett argument för att jag skulle vara partisk. Så nej: Jag uppskattar nästan alltid ett tack, men inte från den gynnade parten för att jag låst "rätt" version i ett redigeringskrig.

Om blockering för personangrepp

Jag har fått anledning att fundera litet över min inställning till blockeringar för personangrepp/förolämpningar.

Vi har en regel om att vi ska varna innan blockering, men jag har aldrig upplevt att den gäller i samband med förolämpning/personangrepp; i själva verket har jag mängder av gånger upplevt hur användare blockerats för den saken just utan varning. Och givetvis har vi en regel om att vi inte ska bland annat malla etablerade användare, och bör så ha, emm: Vem som helst kan göra fel, och om en etablerad användare gör så, finns det ingen anledning att anta att det beror på okunskap och heller ingen anledning att osmidigt upplysa den felande om saken.

Däremot uppfattar jag det inte som en generell regel att en aldrig ska blockera en etablerad användare för personangrepp utan att först varna vederbörande. Om vi inför regeln att vi utan undantag ska varna etablerade användare innan vi blockerar dem för förolämpning, har vi infört en "straffrabatt" för etablerade användare som i praktiken gjort blockeringsvapnet verkningslöst i den tillämpningen; etablerade användare kan förolämpa en motståndare åtminstone en gång per debatt utan åtgärd. Vad ger det för intryck på nytillkomna, om de blockeras ögonblickligen för förolämpningar som de ser etablerade användare slippa undan skadeslösa?

Dessutom tycker jag snarast det är mer graverande om en etablerad användare använder förolämpningar i en debatt; en nytillkommen användare kanske inte känner till vår uppförandekod i alla detaljer, en etablerad d:o bör sannerligen anses göra det.

Om varningar och blockeringar för klotter

Rent generellt brukar jag varna innan jag blockerar; undantag gör jag emellertid för klotter som jag bedömer som grovt, d.v.s. rasistiskt klotter, nätmobbning eller könsord. Klotter som upprepas omedelbart renderar också en direktblockering från mig, i rent preventivt syfte. "Illvilligt" klotter, dvs klotter där någon lägger in medvetet falska uppgifter på ett sådant sätt att det vid första anblicken ser korrekt ut, ser jag också ganska strängt på.

Åsikter om Wikipedia

Vi har väl alla våra käpphästar. Min har alltmer blivit:

• Artiklar skall ha källor. Jag har stött på alldeles för många uppgifter som har lånats från en annan Wikipedia-version (eller från en helt annan wiki) i tron att står det på Wikipedia så är det sant. Och så har den Wikipedian lånat från en annan Wikipedia i samma goda tro. Som har lånat från... ja, ni förstår. Det påminner litet om hur vandringssägner sprids.
  Engelskspråkiga Wikipedia är föredömligt bra på att ange källor – vi borde vara lika bra. Eller med andra ord:
  Bättre med litet, säker information än rikligt med osäker (med äldre ord: bättre ett fat kål med kärlek än en gödd oxe med hat).

Politiskt kontroversiella artiklar

eller

Den eviga frågan om Wikipedia är högervridet eller vänstervridet

Min åsikt angående om det är för mycket av vänsterflygelns eller högerflygelns åsikter i våra politiskt kontroversiella artiklar är att det är det.

Eller med andra ord: Det är just i högkontroversiella artiklar som Wikipedias svaghet visar sig. De är alldeles för ofta vad jag skulle vilja kalla sandwichkonstruktioner. På grund av det som i alla andra sammanhang är den stora styrkan med Wikipedia, att alla kan skriva i den och alla kan ändra vad någon annan skrivit, så uppstår det nästan aldrig någon slutgiltig, objektiv version av sådana artiklar. I stället har vi "skivor" av åsikter: Först en skiva med, säg, intensivt vänsterbetonade åsikter; som motvikt till detta har någon lagt in lika fanatiskt anti-kommunistiska åsikter, sen en skiva vänsteråsikter igen, o s v. Eftersom det är så svårt att enas i sådana frågor, så har det uppstått en slags "medelvärdes-NPOV" i den typen av artiklar enligt maximen: "Kan vi inte få objektivitet i artikeln, ska vi i alla fall ha exakt lika många åsikter av varje slag!"

Och som grädde på moset hänger där oftast en {{NPOV}}-mall högst upp och dinglar.

Jag tror egentligen inte mina politiska sympatier gör mig så värst jävig i Wikipediasammanhang. Dels så är jag faktiskt mer splittrad i partifrågor än vad nedanstående resultat kan ge vid handen, dels så undviker jag att göra några editeringar (förutom klottersanering och rättning av stavfel) i uttalat politiska artiklar.

Men visst: För en administratör som har vissa, låt vara strängt tidsbegränsade maktmedel till sitt förfogande, kan det vara lämpligt att redovisa tänkbara / möjliga jäv. Mycket därför har jag testat mig hos Aftonbladets Valkompass. Där fick jag 2014-07-31 följande resultat:

• FI: 27%
• V: 27%
• MP: 24%
• S: 18%
• FP: 11%
• C: 10%
• M: 10%
• KD: 7%
• SD: 6%

Kommentar: Som jag redan påpekat ovan avspeglar det här inte med nödvändighet hur jag kommer att rösta, även om jag tycker resultatet känns litet mer rättvisande än tidigare tester (vilket inte säger så mycket eftersom jag tyckte de var klart missvisande...) Utan att vilja utveckla frågan vidare tycker jag kanske att resultatet för V inte är riktigt rättvisande – jag är inte helt nöjd med det partiets nuvarande utveckling.

Jag är (eller betraktar mig som):

• antiauktoritär (försöker att vara så i språket också – jag lovar...)
• vinklad vänster i de flesta höger/vänster-frågor. Dock utan någon partitillhörighet.
• anhängare av ett pluralistiskt samhälle. Inte främst för åsiktsfrihetens skull, även om den naturligtvis också är viktig. Utan därför att en absolut, ohotad makt aldrig överlever okorrumperad.
• antirasist (på den här sidan AFA...)
• inte särskilt förtjust i dagens genusrelaterade maktordning – det är en vanlig uppfattning, här och annorstädes, att "litet" könsdiskriminering (som att använda "han" som ett generellt personligt pronomen) inte är så farligt. Jag håller inte med (och det gör inte Språkrådet heller). Jag anser att den bibehåller en attityd om att kvinnors villkor är mindre viktiga, en attityd som är direkt ansvarig för att vi ännu i denna dag har skilda löneskalor för män och kvinnor, och en skamligt snedvriden representation i storbolagens styrelser. Vad Språkrådet tycker vet jag inte :-) Jag betraktar min egen könsidentitet som oväsentlig i sammanhanget. Kalla mig gärna för hen; "vederbörande" kan också vara ett praktiskt ord för att undvika upprepningar.
   Det kan dessutom vara lämpligt att komma ihåg att manliga maktstrukturer ofta snärjer också män, inte bara kvinnor.
• Deist (från att länge betraktat mig som agnostiker). Frågan är emellertid inte särskilt viktig för mig: Om Gud bryr Sig – vi är ju så obetydliga – föreställer jag mig att Hen hellre ser till handlingar och strävanden än till någon specifik bekännelse.
  • I samband med det, kan jag upplysa om att jag inte firar jul. Det ankommer naturligtvis inte mig att tala om för andra hur de ska tro, men det förvånar mig att så många kristna accepterar att en högtid som är avsedd att fira en person som milt sagt är central för dem så helt har övertagits av frosseri och närmast hysterisk konsumtion.
• vegetarian (av etiska skäl – inte för att jag tror att det är nyttigt. Eller med andra ord: "inte så mycket för min egen hälsa som för djurens hälsa"). Det innebär också inga skinnkläder, ingen päls, inga läderskor (det finns så många bra syntetskor nu för tiden)
• mycket förtjust i matlagning. Inte bara festmat, som de flesta som betecknar sig som "matlagningsintresserade" verkar vara; vanlig vardagsmatlagning är lika spännande. Att göra någonting gott av enkla råvaror... – varje dag har sin glädje.
• icke-sportintresserad. Speciellt illa tycker jag om sporter som går ut på att skada motståndaren, som ishockey och boxning. (Något av det mest bisarra är schackboxning – visste inte ens att "sporten" fanns.)
• naturintresserad. Var i min ungdom fältbiolog. (Gick med redan 1961...) Är fortfarande medlem i Svenska Naturskyddsföreningen. Fört med sig ett kvarvarande intresse för insekter, först skalbaggar, sedan hoppstjärtar, och numera humlor. Fast myror var min allra första kärlek – se Myran Emma under "Skapade artiklar' ovan. När vi ändå är inne på området gaddsteklar, är jag som sagt väldigt förtjust i humlor, dessa flygande teddybjörnar. Det har blivit några artiklar där sedan jag kom över Göran Holmströms Humlor – Alla Sveriges arter (ISBN 978-91-7139-776-8), som i bestämningstabellerna använder den gulliga benämningen "rumpa" för de yttersta bakkroppssegmenten. Dessutom har han infört "plastglasmetoden" – en icke-dödande metod för fångst och undersökning av humlor.
• starkt vinklad katt i de flesta hund/katt-frågor. Är själv kattägd. Och jo, katten får kött. Hon är ett rovdjur, hon har inget val. Det har jag.

There is no moral difference between a Stealth bomber and a suicide bomber. They both kill innocent people for political reasons
Tony Benn

Det finns ingen naturlig död: Ingenting som händer en människa är någonsin naturligt, eftersom hennes närvaro sätter hela världen ifråga. Alla människor är dödliga, men för varje människa är döden en olyckshändelse och – även om den är väntad och motsedd med resignation – ett otillbörligt våld.Simone de Beauvoir

Tack snälla söta rara du för att du inte tycker om boxning. Det är ändå jävligare i närbild.Barbro Alving till sin dotter Ruffa

Det gammel-engelske ord for humlebi, dumbledor, har været inspiration til navnet på figuren Albus Dumbledore, en central skikkelse i J.K. Rowlings romanserie om Harry Potter. Rowling syntes at navnet passede, da hun forestillede sig Dumbledore som en mand med passion for musik, som sagtens kunne finde på at gå rundt og brumme stille for sig selv.Danska Wikipedias artikel om humlor: Humlebi

Jag har blivit utskälld för det här. För att jag förvägrar presentgivaren glädje. För min egoism. Det är märkliga tider när ett samhälle kan definiera viljan att avstå värden som egoism.Andreas Ekström, medarbetare på Sydsvenskans kulturredaktion, om varför han avstår från julklappar

Om en fågel ser ut som en anka, simmar som en anka och kvackar som en anka, så är det förmodligen en kommunist.Okänd

De lågpannade individer som kastar glåpord  efter invandrare hör till samhällskloakens lägsta parasiter. Nationalism och religion är de fulaste begrepp jag vet, ty i deras namn begås mänsklighetens gemenaste tarvligheter under hänvisning till högsta idealism.

Nej, tacka vet jag rotmos och rimmad fläsklägg.

Torsten Ehrenmark, Ehrenmark reser västerut (1978)

Knowing cats, a lifetime of cats, what is left is sediment of sorrow quite different from that due to humans: compounded of pain for their helplessness, of guilt on behalf of us all. Doris Lessing, Rufus the Survivor

A cat has absolute emotional honesty: human beings, for one reason or another, may hide their feelings, but a cat does notErnest Hemingway

To love a cat is uphill work, and therefore very rewardingHaskel Frankel (med Louis J. Camuti och Marilyn Frankel) i All My Patients Are Under the Bed

Hus-katten är ett mycket vackert, renligt och behagligt djur. [...] Ehuru katten ofta visar sig inställsam, falsk, hämndlysten och argsint, är han dock bättre än sitt rykte, och de dåliga egenskaperna torde bero på felaktig behandling i hans ungdom. Nordisk familjebok, 7:e bandet (1884)

Carl Sandburg, Fog (ur Chicago Poems)¹⁾

Tidigare angav jag den längsta tiden vid ett enskilt tillfälle som jag tillbringat i varje land. Nu har jag ändrat till den uppskattade totala tiden jag tillbringat där. Detta som förklaring till den ändrade ordningen. Speciellt stor skillnad gör detta för Danmark, som jag har besökt oerhört ofta, men nästan bara under en eller ett par dagar.

Texten "Sett in i" för DDR hänför sig inte till något gloende tillsammans med de övriga hyenorna över Berlinmuren, utan en felnavigering i Nordtyskland, som förde bilen (och oss) väldigt nära gränsen.

Den här användaren har aldrig varit längre
söderut än	Tataouine		32°55′32″N 10°26′39″Ö / 32.92556°N 10.44417°Ö / 32.92556; 10.44417
västerut än	San Francisco		37°46′45″N 122°25′9″V / 37.77917°N 122.41917°V / 37.77917; -122.41917
österut än	Helsingfors		60°10′15″N 24°56′15″Ö / 60.17083°N 24.93750°Ö / 60.17083; 24.93750
norrut än	Narvik		68°25′14″N 17°33′36″Ö / 68.42056°N 17.56000°Ö / 68.42056; 17.56000