Kozak Mamaj

K. M. är ett mycket vanligt motiv i det folkliga måleriet med anknytning till kosackepoken. Bilderna av K. M. visar en kosackhjälte under en ek. Han har alla kosackens attribut spridda omkring sig: sabeln, pipan, hästen, kläderna, det runda rakade huvudet med den typiska zaporogkosackiska hårtofsen ”oseledjs”, och inte minst instrumentet kobza. K. M. är en symbol för folkets kamp mot inkräktare. Kampen förs med svärd och ord. K.M. är redo för strid med sabel och kruthorn. Hästen är en symbol för folkets frihet och eken symboliserar styrkan och kraften. Med musikinstrumentet kobzan i famnen för K.M. kosackernas muntliga berättartradition vidare: visor, sagor och reciterade dumy, en slags kosackballader om kosackernas krigsexpeditioner mot turkar och tatarer, eller om hjältedåd som kosackfångar utfört i turkisk fångenskap. (Under kosackepoken var världens största slavmarknad lokaliserad till Krim där turkar och tatarer härskade). Kobzan symboliserar också folkets kärlek till sång, dans och visor. På målningarna av K.M. syns ofta också en lans med vimpel och en brännvinskaraff med glas. Dessa symboliserar döden och livets förgänglighet. Lansen ställdes på kosackens grav och brännvin och glas lades i graven hos den döde.

K. M. dök tidigt upp under kosackepoken och har hela tiden åtnjutit en popularitet jämförbar med ikonerna i bondstugorna. Men K. M. återfinns inte bara inom det folkliga måleriet. Han är också en mytifierad hjälte i folkliga berättelser, legender och talesätt. Bilden av K.M. är i allra högsta grad levande även i modern tid. Filmbolaget Dovzjenko har gjort filmen Mamaj, han återfinns i ungdomskultur och popkonst och en staty av K.M. har rests på Torget Majdan Nezalezjnosti i Kyjiv, Ukraina.

• Testsida