Aleutiska
Aleutiska (eget namn Unangam Tunuu), eller unangax, är ett språk i familjen eskimåisk-aleutiska språk.
Språket talas på Aleuterna, Pribiloföarna och Kommendörsöarna av 490 personer. Språket anses vara hotat.. Aleutiska har erkänts som ett officiellt språk i Alaska sedan 2014.
| Aleutiska | |
| Unangax | |
| Унáҥам Тунý, Unangam Tunuu | |
| Talas i | Ryssland och USA |
|---|---|
| Region | Berings hav, Stilla havet |
| Antal talare | 490 talare |
| Status | hotat |
| Språkfamilj | eskimåisk-aleutiska språk
|
| kyrilliska alfabetet latinska alfabetet | |
| Officiell status | |
| Officiellt språk i |  Alaska, USA |
| Språkkoder | |
| ISO 639‐2 | ale |
| ISO 639‐3 | ale |
| SIL | ALE |
 Regionen där aleutiska talas i. | |
Språket kan skrivas med både latinska och kyrilliska alfabetet.
Dialekter
Aleutiska utgör tillsammans med de eskimåspråken yupik och inuktitut språkfamiljen eskimåisk-aleutiska språk. De huvudsakliga dialektgrupperna är östlig och västlig aleutiska.
Fonologi
Konsonanter
I diagrammet nedan visas de konsonantiska fonemen i de olika aleutiska dialekterna. På första raden i varje cell ges fonemet med IPA-transkription och på andra raden med aleutisk transkription. Kursiv stil används för att markera fonem inlånade från ryska eller engelska. Observera att en del av fonemen enbart förekommer i vissa aleutiska dialekter.
| Labial | Dental | Alveolar | Palatal | Velar | Uvular | Glottal | ||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Klusil | /p/ p | /b/ b | /t/ t | /d/ d | /t̺͡s̺/ tʳ* | /tʃ/ ch | /k/ k | /g/ g | /q/ q | |||
| Frikativa | /f/ f | /v/ v* | /θ/ hd† | /ð/ d | /s/ s | /z/ z‡ | /x/ x | /ɣ/ g | /χ/ x̂ | /ʁ/ ĝ | ||
| Nasal | /m̥/ hm | /m/ m | /n̥/ hn | /n/ n | /ŋ̥/ hng | /ŋ/ ng | ||||||
| Lateral | /ɬ/ hl | /l/ l | ||||||||||
| Approximant | /ʍ/ hw | /w/ w | /ɹ/,/ɾ/ r | /ç/ hy | /j/ y | /h/ h | ||||||
- * Enbart i attuan. (/v/ även i lånord)
- † Enbart östlig aleutiska
- † Enbart i atkan och i lånord
Enligt Taff et al. (2001, p. 234) så gör modern östlig aleutiska inte längre skillnad på tonande och tonlösa fonem vad gäller nasaler, sibilanter och approximanter.
Vokaler
Aleut har sex vokalfonem: de korta vokalerna /i/, /a/ och /u/ samt deras långa motsvarigheter /iː/, /aː/ och /uː/. Dessa representeras i skrift av i, a, u, ii, aa och uu.
Lexikon
Exempel på enkla fraser:
| Aleutiska | Svenska |
|---|---|
| Aang! | Hej! |
| Qilax̂! | Godmorgon! |
| Iĝamanakuq? | Jag mår bra |
| Alqutat? | Hur mår du? |
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelska Wiki.
Noter
This article uses material from the Wikipedia Svenska article Aleutiska, which is released under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 license ("CC BY-SA 3.0"); additional terms may apply (view authors). Innehållet är tillgängligt under CC BY-SA 4.0 om ingenting annat anges. Images, videos and audio are available under their respective licenses.
®Wikipedia is a registered trademark of the Wiki Foundation, Inc. Wiki Svenska (DUHOCTRUNGQUOC.VN) is an independent company and has no affiliation with Wiki Foundation.