Impala: Art av antilop

Namnet impala kommer från zuluspråket.

Impala Status i världen: Livskraftig (lc)
En impala i Etosha nationalpark, Namibia
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Djur Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur Chordata
Understam	Ryggradsdjur Vertebrata
Klass	Däggdjur Mammalia
Ordning	Partåiga hovdjur Artiodactyla
Underordning	Idisslare Ruminantia
Familj	Slidhornsdjur Bovidae
Underfamilj	Aepycerotinae Gray, 1872
Släkte	Aepyceros Sundevall, 1847
Art	Impala A. melampus
Vetenskapligt namn
§ Aepyceros melampus
Auktor	(Lichtenstein, 1812)
Utbredning
Utbredningsområde (underarterna i olika färg)
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Arten når en mankhöjd omkring 90 centimeter och en vikt mellan 40 (honor) och 65 (hannar) kilogram. Kroppen (huvud och bål) är 120 till 160 cm lång och därtill kommer en 30 till 45 cm lång svans. Pälsen är på ovansidan rödbrun och på sidorna lite ljusare. Buken, främre halsen och hakan är vitaktig. Vid båda sidor om svansen finns en svart strimma. Hälen är svartbrun. Impalan har ett smalt huvud, stora ögon och öronen slutar i en spets. Hannar har upp till 90 centimeter långa horn som påminner om en lyra.

Impalorna håller till på savanner i Kenya, Tanzania, Moçambique, Namibia, Botswana, Zambia, Zimbabwe, södra Angola, nordöstra Sydafrika och Uganda (därav huvudstadens namn - Kampala). Habitatet utgörs huvudsakligen av den öppna savannen samt av buskskogar. I Etosha nationalparken i Namibia lever en underart, A. m. petersi, som kännetecknas av en svart teckning på nosen. Underarten finns även utanför nationalparken men inte lika talrikt.

Alla andra populationer bildar den andra underarten, A. m. melampus, vilket har klarlagts med hjälp av genetiska undersökningar.

Hela arten listas av IUCN som livskraftig (LC) men underarten A. m. petersi listas som sårbar (VU).

Honor av impala och deras ungdjur lever i flockar om 10 till omkring 100 individer. Dessutom finns flockar av hannar som inte nått könsmognad och gamla hannar som är för svaga för att kvarhålla ett eget revir. Alla andra hannar lever ensamma och har ett territorium, där de tar kontroll över alla honor.

Födan utgörs främst av gräs som ibland kompletteras med blad.

Under flykten når impalan höga hastigheter och kan utföra hopp som är 9 meter långa och 2 meter höga. Vanligtvis springer de bara fram till närmaste gömställe.

Under parningstiden bevakar en hanne vanligtvis en grupp av honor. Han imponerar genom att visa sina horn, lägga öronen bakåt och lyfta svansen. Om två konkurrerande hannar träffar varandra uppstår strider som kan delas i tre sekvenser. I den första gäspar inkräktaren och visar buken samt tungan. Sedan sänker han huvudet neråt för att uppmana till strid. I den andra fasen står rivalerna med lyft huvud mittemot varandra samt går framåt och bakåt. Om ingen känner sig tillräcklig skrämd sätter de hornen mot varandra för att pressa bort rivalen. Sår uppstår vanligen inte.

Efter dräktigheten som varar i 6,5 till 7 månader föds oftast en unge. Ungen diar sin mor i 4 till 6 månader. Könsmognaden infaller efter 1 år för honor och efter 1,5 år för hanar. Livslängden går upp till 15 år.

•  
  Närbild på huvudet
•  
  En grupp Impalor i Sydafrika
•  
  Impala i Zambia
•  
  Hoppande Impala i Kenya
•  
  Hona av underarten A. m. petersi

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wiki, tidigare version.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wiki, 29 oktober 2008.

•   Wikispecies har information om Aepyceros.
  Artförteckning

•   Wiki Commons har media som rör Impala.