Karl Gustav Adolf von Harnack, född 7 maj 1851 i Dorpat, död 10 juni 1930 i Heidelberg, var en tysk evangelisk teolog och historiker, son till Theodosius Harnack.
Adolf von Harnack | |
Född | 7 maj 1851 Tartu |
---|---|
Död | 10 juni 1930 (79 år) Heidelberg |
Begravd | Alter St.-Matthäus-Kirchhof Berlin |
Medborgare i | Tyskland |
Utbildad vid | Dorpats kejserliga universitet Leipzigs universitet |
Sysselsättning | Teolog, universitetslärare, författare, kyrkohistoriker, bibliotekarie, religionshistoriker |
Arbetsgivare | Humboldt-Universität zu Berlin Leipzigs universitet (1876–) Justus-Liebig-Universität Gießen (1879–) Philipps-Universität Marburg (1886–) Friedrich-Wilhelms-Universität zu Berlin (1888–1924) |
Maka | Amalie von Harnack |
Barn | Ernst von Harnack (f. 1888) |
Föräldrar | Theodosius Harnack Marie Harnack |
Släktingar | Axel Harnack (syskon) Otto Harnack (syskon) |
Utmärkelser | |
Maximiliansorden för konst och vetenskap (1909) Harnack-medaljen (1925) Adlerschild des Deutschen Reiches (1926) Pour le Mérite för vetenskap och konst | |
Redigera Wikidata |
von Harnack var född i nuvarande Tartu där hans far höll en professur i pastoral teologi. Han studerade vid det lokala universitet 1869–1872 och sedan vid universitetet i Leipzig, där han tog sin examen och strax efteråt, 1874, började föreläsa som Privatdozent.
Dessa föreläsningar, som behandlade sådana ämnen som gnosticismen och Uppenbarelseboken, väckte stor uppmärksamhet, och 1876 utsågs han till professor extraordinarius. Samma år började han publiceringen, tillsammans med Oscar Leopold von Gebhardt och Theodor Zahn, av en upplaga av verk av de apostoliska fäderna, Patrum apostolicorum opera – en mindre upplaga som kom ut 1877.
von Harnack var professor i kyrkohistoria i bl. a. Marburg 1886–1888 och därefter i Berlin. Hans rika produktion är koncentrerad till urkristendomen och gamla kyrkan.
Påverkad av Albrecht Ritschl engagerade sig von Harnack för en konsekvent historisk syn på kristendomen. I dogmbildningen såg han ett främmandegörande av Jesu budskap genom inflytande från hellenistisk spekulation.
I sina berömda föreläsningar om Kristendomens väsen (1900) avdogmatiserade von Harnack den kristna traditionen till förmån för den etiska kärnan i Jesu budskap, nämligen den aktiva tron på "människosjälens oändliga värde".
Diskussionen kring von Harnacks tes pågick under åtskilliga decennier. Den är numera vetenskapligt övergiven men präglar många populärframställningar.
von Harnack blev 1890 medlen av tyska Vetenskapsakademin och invaldes som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien 1908.
This article uses material from the Wikipedia Svenska article Adolf von Harnack, which is released under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 license ("CC BY-SA 3.0"); additional terms may apply (view authors). Innehållet är tillgängligt under CC BY-SA 4.0 om ingenting annat anges. Images, videos and audio are available under their respective licenses.
®Wikipedia is a registered trademark of the Wiki Foundation, Inc. Wiki Svenska (DUHOCTRUNGQUOC.VN) is an independent company and has no affiliation with Wiki Foundation.